Adoptioner i Sverige har minskat under de senaste åren. Barnen som adopteras är äldre än tidigare och har ofta medicinska problem. Forskning har visat att adoptivföräldrarna är osäkra i sin nya roll. Tankar och känslor väcks hos både föräldrar och barn i samband med adoptionen. Många adopterade barn kommer från svåra förhållanden med flera tidigare vårdare och får svårt att knyta an till sina nya föräldrar. Adoptivfamiljen kan ha behov av stöd från sjuksköterskan på barnavårdscentralerna (BVC). Dessvärre kan det vara svårt för BVC-sjuksköterskan att upprätthålla sin kompetens då antalet adoptivbarn är få. Föreliggande studie syftar därför till att beskriva BVC-sjuksköterskans stödjande förhållningssätt till familjer med adopterade barn. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med distriktssköterskor och barnsjuksköterskor, som hade minst fem års erfarenhet av att arbeta på BVC. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys, enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Efter analys framkom följande fem kategorier: Balans och obalans i anknytningen, Egen kompetens och strategier, Adoptivfamiljens styrkor och svagheter, Familjens behov och Barnets behov. I resultatet framkom att familjer med adopterade barn har ett stort behov av stöd från BVC-sjuksköterskan och speciellt i ett tidigt skede som adoptivförälder, vilket kan hjälpa att förebygga framtida problem. Stödet kan ges både genom enkla konkreta råd och praktiska strategier men även genom djupare stödjande samtal. BVC-sjuksköterskan bör vara lyhörd, inge trygghet och förtroende samt bemöta varje familj som unik. Besöken planeras efter varje familjs individuella behov. Familjens styrkor uppmärksammas och tillvaratas. Kliniska implikationer är att BVC erbjuder täta kontakter initialt, redan före adoptivbarnets läkarbesök, samt att BVC-sjuksköterskan vågar fråga hur familjen mår, hur de har det och ger familjerna den tid de behöver. BVC-sjuksköterskan bör vara följsam och uppmärksam på anknytningen mellan barnet och föräldrarna. Vi ser ett behov av fortsatt forskning kring BVC:s möte med adoptivfamiljen. Det finns även behov av vidare forskning utifrån adoptivföräldrarnas erfarenheter av att få ta emot stöd från BVC.

SAMMANFATTNING Bakgrund På en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled. Ett dödsfall av barn innebär en onaturlig omständighet vilken har djup inverkan och känslomässig laddning hos såväl närstående som hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av situationer med plötslig död av barn utgår från sjuksköterskors tidigare erfarenheter inom akutsjukvård och sjuksköterskeyrket. Erfarenheterna skapar copingstrategier att vidare utnyttjas i det vardagliga arbetet. Avsaknad av kunskap och riktlinjer i hantering av dödsfall kan leda till okunskap och missnöje bland sjuksköterskor. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid plötsligt dödsfall av barn på en akutmottagning. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju intervjuer utfördes med sjuksköterskor på två barnakutmottagningar. Innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning påverkar sjuksköterskor personligt i större utsträckning än om dödsfallen var förväntade. Att för första gången erfara ett oväntat dödsfall rörande barn upplevs vidare ansträngande när avsaknad av erfarenhet föreligger. De upplevda dödsfallen skapar erfarenheter vilka underlättar erhållandet av copingstrategier och bemästrandet av situationen. Sjuksköterskor går in i sin yrkesroll och tillåter sig släppa fram känslor när den väl akuta situationen lägger sig. Arbetskollegorna i teamet upplevs utgöra ett betydande stöd för sjuksköterskor i deras hantering av händelserna. Likaså utgör tydliga riktlinjer i det praktiska arbetet ett stöd som underlättar känslomässiga reaktioner. Slutsats Copingstrategier ligger undermedvetet hos sjuksköterskor och prövas under ansträngande händelser vilka berör plötsliga dödsfall. Erfarenheter ansågs berikande för sjuksköterskorna och bars vidare med i arbetet.

Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman. Patienterna går igenom många kroppsliga symtom samt sociala, existentiella och emotionella svårigheter samt att deras syn på tid förändras. Dessa patienter är i stort behov av stöd från både vårdpersonal och närstående även om de samtidigt upplever att de måste lägga sitt liv i andras händer. Att möta andra i liknande situationer ger stöttning och inger hopp. Vårdpersonal bör vara lyhörd för de individuella upplevelserna och de erfarenheter som hjälper var och en att klara av sin väntan. Information upplevs olika av patienter och det är viktigt att individanpassa den. Patientens förutsättningar förändras under transplantationsprocessens olika faser och alla måste ses som unika individer. De ser sig som människor på en lista där de pendlar mellan hopp och förtvivlan och planerar både inför framtiden men också döden.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna. Två faktorer som påverkar införandet av IT-stöd i verksamheter är identifierade. Dessa är stöd hos personalen och verksamhetsanpassad informationsteknologi. Metodologisk utgångspunkt i studien är undersökningstriangulering bestående av kvantitativ enkätundersökning utifrån ett positivistiskt perspektiv och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Vägledande är analytisk induktion och att den reliabilitet och validitet som eftersträvas uppnås. Resultaten i studien visar att hemtjänstpersonalens attityder är positiva till vårdplanering på distans och de upplever IT-stöden i arbetet som förtjänstfulla. Tid utgör en problematik både vid implementeringen av aktiviteten och nyttjandet av IT-stöd. Samtliga medverkande i studien uttrycker omtanke och omsorg om vårdtagarna. Därmed konstateras att en av de identifierade faktorerna som påverkar införandet av IT-stöd är uppfylld och det finns ett stöd hos personalen för vårdplanering på distans. För hemtjänstpersonalen innebär aktiviteten en ökad trygghet till vårdtagaren när de möter ett välkänt ansikte samtidigt som den förstärker kontinuiteten och tillgängligheten inom omsorg. Studien påvisar även att hemtjänstpersonalens attityder överensstämmer med SGF:s syfte som är att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvård.

Minst var tredje person i Sverige insjuknar i cancer, varje timme får sex personer ett cancerbesked och varje år får 58 000 människor i Sverige ett cancerbesked. Cancer är en folksjukdom som är ett samlingsnamn för ca 200 olika sjukdomar där dessa har gemensamt att celler okontrollerat börjar dela på sig någonstans i kroppen. Sjukdomen påverkar inte bara de som drabbas utan även anhöriga till den som drabbas (cancerfonden & socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen (2015) tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen har utformat en utbildningsmatris till alla yrkesverksamma inom sjukvården, där dem konkret beskriver att vårdpersonal ska kunna tillhandahålla patienter en känsla av trygghet, lugn, hopp och tröst. Vårdpersonalen ska kunna erbjuda patienterna ett socialt stöd i deras kontakt med sjukvården. En annan undersökning om sociala relationer som Västra Götaland (2011) genomfört visar att sociala relationer och socialt stöd leder till en förbättrad hälsa samt en förbättrad återhämtningsförmåga från sjukdomar. Om individen inte kan påverka sin situation eller vända sig till någon för stöd medför detta en ökad sjukdomsrisk. Idag finns fler utbud gällande stödinsatser och rehabilitering än bara inom sjukvården, bland annat finns det ideella organisationer som erbjuder stöd och fungerar som en informationskälla till cancersjuka, friskförklarade och anhöriga. En välkänd ideell organisation inom cancer är organisationen Ung cancer, som startade år 2010 av Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell. Julia Mjörnstedt startade bland annat organisationen då hon kände en stor ensamhet när hon fick cancer och upplevde att hon saknade en mötesplats för unga vuxna som drabbats av cancer (Ung cancer, 2010). Forskning från Kinnane & Milne (2010) ser en ökad trend i att söka sig till mötesplatser för cancersjuka på Internet. Socialt stöd inom cancervården har visat sig vara en svårhanterlig problematik enligt cancerpatienter som beskriver svårigheter i hur sjukvården bemöter patienterna och ger information om sjukdomen, vilket har påverkat individerna på ett negativt sätt enligt Jakobsson (2007). Jag vill därför undersöka cancerpatienternas sociala stöd och sociala nätverk.

Child abuse is a major public health problem which is largely hidden in the society. The main aim of the thesis was to study child maltreatment from children’s and young people’s perspectives focusing on prevalence, health, disclosure and support. The thesis is based on four studies. Quantitative and qualitative data from three national surveys of child maltreatment, including children in different age groups and young adults, have been analysed. The results showed that child maltreatment is prevalent and there is a large degree of overlap between maltreatment types. Neglect and witnessing intimate partner violence were the types that overlapped most with other types of maltreatment. Child maltreatment was strongly associated to psychosomatic symptoms and impaired quality of life. Young people who have been victims of child maltreatment described the psychological consequences, such as painful memories, low self-esteem and depression. The psychological abuse was described as particularly detrimental. Victims of sexual abuse expressed feelings of shame and guilt. About half of the severely abused children did not disclose the abuse, mainly because of lack of trust in adults. Many children felt that they did not receive adequate support when they disclosed the maltreatment, particularly because they experienced a lack of child perspective among professionals. Children and young people experienced positive support from the school health services which they considered to have a particularly important role in the detection and support of maltreated children. The results emphasize an increased awareness among professionals to recognise and respond to child maltreatment. / Barnmisshandel är ett omfattande folkhälsoproblem som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det är också ett dolt problem då det sällan avslöjas eller upptäcks. Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv med fokus på omfattning, hälsa, avslöjande och stöd. Avhandlingen bygger på fyra delstudier som baseras på nationella kartläggningar av barnmisshandel. Resultaten visar att barnmisshandel är vanligt förekommande och att olika former av barnmisshandel i stor utsträckning överlappar varandra. Vidare visar resultaten att barnmisshandel påverkade barns och ungas hälsa negativt ur ett biopsykosocialt perspektiv. Den psykiska misshandeln uttrycktes som särskilt svår och ouppmärksammad. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte känslor av skam och skuld. En stor andel barn och unga som varit utsatta för barnmisshandel avslöjade inte misshandeln, framförallt på grund av brist på tillit till vuxna. Många upplevde att de inte fått tillräckligt med stöd när de berättat om misshandeln, huvudsakligen på grund av att de upplevt ett saknat barnperspektiv hos professionella. Barn och unga hade goda erfarenheter av elevhälsan och ansåg den ha en särskilt viktig roll för upptäckt och stöd.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare identifierar barn med behov av särskiltstöd i förskoleklass och om det ges likvärdigt stöd till alla. Detta har gjorts genom enkvalitativ studie där lärare (n=17) på tolv skolor i en mellanstor stad i Sverige harintervjuats. Huvudresultatet visar att barn måste ha en fastställd diagnos för att fåsärskilt stöd, dock räcker inte alltid det utan det behövs ett kraftigt utåtagerandebeteende där barnet är en fara för sig själv och/eller andra. Barn med inåtvänt beteendeupptäcks som regel senare än de med utåtagerande beteende. I resultatet framkom attbarn med utåtagerande beteende oftare får insatser än barn med inåtvänt beteende, vilketgör att det inte blir likvärdig skolgång för alla. Eftersom avvikande beteenden är socialtkonstruerade i samhället valde vi att använda oss av socialkonstruktivismen för våranalys, samt genusperspektivet då det finns skillnader mellan könen.

Denna studie syftade till att undersöka om förskolebarn på en vanlig hörande förskola använder sig av tecken som stöd (TSS) i sin kommunikation med kamrater i den "fria leken" då personal använder TSS med förskolebarngruppen. För att ta reda på detta har observationer under förskoebarnens "fria lek" gjorts under fem dagar. Observartionernas fokus var kommunikation mellan minst två förskolebarn samt deras tecknande. Observationernas resultat visar i denna studie att tre av förskolebarnen på denna utvalda avdelning/förskola använder sig ibland av tecken i den "fria leken" och dessa tre tecknen var: pekning, stopp och hej då.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd. Efter granskning av 11 vetenskapliga artiklar framkom brister i omvårdnaden vilka redovisas under fyra teman: brister i bemötande, terminologins konsekvenser, brister i kommunikationen samt brist på uppföljning. Bristerna innebar ett ökat lidande då föräldrarna upplevde att sjukvårdspersonalen förminskade deras förlust och såg inte deras individuella omvårdnadsbehov ur ett helhetsperspektiv. För att undvika att brister i det emotionella stödet sker kan verktyg som Swansons Theory of Care implementeras i omvårdnaden. Vidare påvisar resultatet att sjuksköterskan har ett stort behov av ökad kompetens och beredskap inför möten med föräldrar som upplevt missfall. Genom kunskap om upplevda brister i omvårdnaden kan sjuksköterskan i framtiden bli bättre på att identifiera och tillfredsställa de emotionella behov som uppstår efter missfall. / Of all registered pregnancies about 20% end in miscarriage. When a nurse meets these women and a potential partner in health care, they have a great need for emotional support. A miscarriage can be a loss of a child that the parents wanted and waited for, the loss involves feelings of sadness, anxiety, helplessness, and sometimes guilt. In the emotionally stressful situation that a miscarriage means parents need emotional support through confirmation, information, and by gaining empathy and understanding from the nurse. The aim of this study was to examine the perceived deficiencies in nursing care after a miscarriage with a focus on emotional support. By examining 11 research articles four themes emerged which revealed shortcomings in the care: deficiencies in interactions, consequences of terminology, deficiencies in communication and lack of follow-up. The shortcomings that emerged in the result means an increase in suffering when parents felt that medical staff diminished their loss and did not see their individual care needs from a holistic perspective. To avoid shortcomings in the emotional support Swanson’s Theory of Care can be implemented as a tool in nursing care. Furthermore, the results indicate a great need for improved skills so that the nurse can be prepared to meet parents who have experienced miscarriage. Through knowledge of the perceived deficiencies, can the nurse in the future be better at identifying and satisfying the emotional needs that arise after a miscarriage.