SAMMANFATTNING Gestational trofoblastsjukdom (GTD) är en ovanlig sjukdom som drabbar kvinnor under eller efter en graviditet. Cirka 145 kvinnor drabbas årligen i Sverige av sjukdomen och av dem får cirka 12 kvinnor den maligna sorten som måste behandlas med cytostatika. Sjukdomen påverkar livssituationen för de drabbade paren på många olika plan, både fysiskt och psykiskt. Då sjukdomen är mycket ovanlig är det viktigt att dessa kvinnor får stöd och behandling av sjukvårdspersonal med goda kunskaper för att hjälpa kvinnorna till god livskvalité. Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse efter att ha drabbats av gestational trofoblast-sjukdom och faktorer som påverkar deras livskvalitet. Som metod valdes litteraturöversikt och 14 artiklar inkluderades i arbetet. Databaserna som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. De utvalda artiklarna har granskats, diskuterats och därefter sammanfattats för att kunna urskilja likheter och olikheter. I resultatet framkom fem kategorier; Psykisk hälsa, Fysisk påverkan, Relationer och sexualitet, Graviditet och barn samt Information och stöd. Livskvaliteten påverkades bland annat av oro och ångest, rädsla för att inte kunna få genomgå en normal gravditet och hade inverkan på relationer och sexuallivet. Slutsatsen visar att sjukdomen påverkar livskvaliteten, inom flera områden och i varierande grad, för de drabbade kvinnorna och deras familjer. Livskvalitén kan påverkas av oro och ångest, rädsla för att inte kunna få genomgå en normal graviditet och har en inverkan på relationer och sexuallivet. Behovet av relevant, tydlig och sakkunnig information är stort för att få en delaktig och trygg patient. En specialiserad vård som besitter adekvat kunskap är viktigt, för att kunna understödja och främja en god livskvalitet hos den som drabbats. Nyckelord: Trofoblastsjukdom, oro, livskvalitet, ångest, stöd.

Bakgrund: Många vårdtagare passerar akutsjukvården tillsammans med sina närstående. Tiden som spenderas där är en påfrestning för båda parterna. För närstående är stödet ett centralt behov i den stressade situationen, det kan ges på många sätt och av många personer. Sjuksköterskan bär på värdefull kunskap och har en roll i stöttandet. Kunskapen och stöttningen ska förmedlas i mötet på ett medkännande, respektfullt och hoppfullt sätt. Även källor som familj, vänner och vårdtagare bidrar med stöttning. Syfte :Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. 17 artiklar återfanns efter databassökningar i PubMed och CINAHL genomförts. De granskades och placerades därefter i en matris. Resultat: Fyra kategorier med 10 subkategorier urskilde sig. Dessa var informerande stöd, emotionellt stöd, instrumentellt stöd och diffust stöd. Informerande stöd var viktigast för närstående och fanns mest skrivet om. Slutsats: Information som var kontinuerlig, innehållsrik, ärlig och begriplig gav störst stöd för de närstående, och agerade som de främsta behoven. Även känslor som hopp och närhet stöttade dem. Det måste ske en förändring på hur man ser på närstående, och det bör avsättas resurser för att deras behov av stöd skall tillgodoses.

Bakgrund Unga kvinnor, löper högre risk för en aggressivare form av cancer, återinsjuknande samt mortalitet, jämfört med äldre kvinnor. De befinna sig i livets mest hektiska del vid diagnos och får erfara specifika problem för unga kvinnor. Behoven blir inte tillgodosedda, vilket speglas i kategorier som fertilitet, återinsjuknande, mortalitet och psykologiskt stöd. Det finns behov av stöd från närstående. Både närstående och sjuksköterskan samverkar i teamet runt patienten. Sjuksköterskan har en stödjande roll gentemot patienten och bör ge information, vägledning och undervisning. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva unga kvinnors behov av stöd och information i mötet med sjuksköterskan vid diagnostisering av bröstcancer. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. 17 artiklar valdes ut och beskrivs i bilaga B. Alla svarade mot studiens syfte. De analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat Tre övergripande teman genererades; behov av stöd vid förändrad kroppsfunktion och livssituation, kvinnornas behov av stöd från omgivningen och sjuksköterskans möjlighet att ge stöd. Unga kvinnorna hade behov av stöd från närstående och sjuksköterskan, båda var viktiga för deras välmående. Den svåra livssituationen med svår beslutsfattning resulterade i behov av socialt stöd och sjuksköterskans stöd. Att ha någon att anförtro sig åt, minskade antalet icke tillgodosedda behov. Slutsats De unga kvinnornas största behov är stödinsatser, både från närstående samt stöd från sjuksköterskan. Båda varianterna av stöd är lika viktiga och meningsfulla.

När en person får besked om cancersjukdom är oftast behovet av stöd och information stort. Många reagerar olika och en del hamnar i krissituation. Patienter kan ha olika behov beroende på socialt stöd. När diagnos ställs är oftast flera vårdgivare inblandade och det kan vara svårt som patient att ta sig fram i vården samtidigt som viktiga beslut ska fattas. På kliniker som utreder och behandlar patienter med cancersjukdom finns oftast en kontaktsjuksköterska i syfte att förbättra omvårdnaden och vara en fast vårdkontakt. Syftet var att belysa vilket stöd kontaktsjuksköterska kan ge till patienter med cancersjukdom. Litteraturöversikt med totalt 15 artiklar låg till grund för resultatet. Artiklar av både kvalitativ ansats och kvantitativ metod har använts. Resultatet visade att kontaktsjuksköterskan kunde ge emotionellt stöd, informations stöd, individuellt anpassat stöd och samordnings stöd. Det var av stor betydelse för patienten att få emotionella och praktiska behov tillfredsställda redan tidigt i diagnosskedet och att kontaktsjuksköterskan kunde ge det stödet och på så sätt öka patientens delaktighet i vården. Genom att möta patientens individuella behov och ge det stöd de var i behov av kunde det öka känslan av delaktighet, välbefinnande och förbättra det psykiska välmåendet både i samband med cancerbeskedet och under behandlingen. Slutsatsen var att kontaktsjuksköterskan hade en viktig funktion för patienter i cancervården.

SAMMANFATTNING Demenssjukdom är en folksjukdom som är både kronisk och livslång. Årligen insjuknar 20 0000 - 25 000 personer i demenssjukdom. Nio av tio personer med demenssjukdom drabbas någon gång under sjukdomsförloppet av beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD. Vård till personer med demenssjukdom som bor hemma ombesörjs i många fall av anhöriga och den vården ses öka allt mer. Det ställer krav på samhället att ge dessa anhörigvårdare det stöd de behöver. Majoriteten av anhörigvårdare är kvinnor. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Artiklar söktes via tre databaser. Sexton artiklar valdes ut. En integrerad analys utfördes för att få en sammanställning över artiklarnas resultat. Ur analysen framkom tre huvudkategorier vilka var “Positiva upplevelser i vårdandet av en närstående med demenssjukdom”, “Förväntningar och tillit till den formella vården” samt “Negativa upplevelser i vårdandet av en närstående med demenssjukdom”. Resultatet diskuterades med Joyce Travelbees omvårdnadsteori som teoretisk anknytning. Anhörigvårdare upplevde sin roll med blandade känslor, självbelönande, en känsla av att prestera något, pliktkänslor, kärlek och ansvar. Stöd och handledning stärkte anhöriga i deras vårdande roll. Anhörigvårdare kunde ha känslor som misslyckande och oro. De kände oro för en senare separation från sin närstående och det ledde till att många väntade för länge med att be om hjälp. Anhörigvårdare hade olika strategier för att hantera sin stress och dessa var en förutsättning för att deras närstående skulle kunna fortsätta bo hemma. Det var viktigt för anhörigvårdare att de kunde förstå sin närståendes beteende och hantera dem. Det efterfrågades stöd, information och utbildning och en kontaktperson ansågs viktigt. Författarna till denna litteraturstudie ser behovet av stöd som en röd tråd genom hela resultatet utifrån anhörigvårdares beskrivning av sina upplevelser och erfarenheter och vart de befinner sig. Här ser författarna att specialistsjuksköterskor har en större funktion att fylla än vad som görs idag. / ABSTRACT Dementia is a national disease, it is both chronic and lifelong. There is 20 000 - 25 000 new incidences of dementia every year. Nine out of ten persons with dementia will have behavioral och psychological symptoms sometimes during the trajectory of the disease. In many cases, care for people with dementia living at home is provided by relatives and that care is seen to increase. It requires society to give these informal caregivers the support they need. The majority of informal caregivers are women. The purpose of this study was to describe the relatives´experience of caring for a relative with dementia at home. Literature review was chosen as a method to answer the purpose. Articles were searched through various databases. Sixteen articles were selected. An integrated analysis was performed to get an overview of the articles´results. Three main categories were identified from the analysis, they were “Positive experiences in caring for an relative with dementia”, “Expectations and trust towards formal care” and “Negative experiences in caring for an relative with dementia”. The result was discussed with Joyce Travelbee's nursing theory as a theoretical link. Caregivers experienced their role with mixed emotions such as self-rewarding, a sense of accomplishing something, feelings of duty, love and responsibility. Support and guidance strengthened family members in their caring role. Caregivers could have feelings of failure and worry. They were worried about a later separation from their relative and that led to many waiting to long to ask for help. Caregivers had different strategies for coping with their stress and these were a prerequisite for their relatives to continue living at home. It was important for the caregivers that they could understand their relatives´behavior and deal with them. Support, information and education were requested and a contact person was considered important. The authors of this literature review has identified the need of support as the golden thread through the caregivers experiences described by them and from were they are at the point. The advanced nurse should have a major role than they have today as the authors see it.

Bröstcancer är en elakartad (malign) tumör i bröstkörteln. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige bland kvinnor. Män kan också drabbas av bröstcancer men det är ovanligt. Bröstcancer behandlas med kirurgi, strålning, cytostatika och hormoner. Dessa behandlingar kan medföra biverkningar så som trötthet, håravfall, hudförändringar och illamående. Författarna har intresserat sig för detta problemområde dels för att det är många kvinnor som drabbas av bröstcancer och dels för att öka kunskap och förståelse för hur sjuksköterskan kan erbjuda adekvat hjälp utifrån den enskilda patientens perspektiv och behov.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer.

Det är känt att amningen är bra för barnet, amningen minskar risken för framtida sjukdomar och minskar risken för allergier.För att amningen ska lyckas så krävs det rätt kunskaper av personalen i amningsråd men det krävs även att mammorna har kunskap om vad amning är. Det är även betydelsefullt att mamman har motivation att amma sitt barn för att amningen ska lyckas.Syftet var att belysa mammors erfarenhet av amningsstöd för att främja amningen.Författarna har valt en litteraturöversikt som metod där artikelsökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. 15 artiklar som var peer-reviewed valdes ut och sammanställdes i en artikelmatris. Samtliga artiklar var på engelska.Resultatet visar att mammor är positiva till att få stöd för att kunna amma. Resultatet visar även att mammornas partner är i behov av rådgivning för att kunna stötta mamman under amningsperioden. Amningsgrupper har visat sig ha en positiv effekt på amningen. Mammorna fick ökat självförtroende och kände sig tryggare i sin föräldraroll.Dessa artiklar pekar åt samma håll, nämligen behovet av stöd för en lyckosam amning, och utbildning om varför det är viktigt att amma. Stödet är dels professionellt men även att få stöd från familjemedlemmar och via amningsgrupper verkar vara grundläggande. Med andra ord är det angeläget att personalen har rätt kunskaper om amning. Mammans motivation och kunskap är av stor vikt för en lyckad amning.

Bakgrund  Palliativ vård innebär vård av patienter som drabbats av livshotande sjukdom med förväntad förkortad levnad. Syftet med vården är att lindra besvärande symtom samt öka livskvalitén. Inom palliativ vård är stöd till närstående en av de fyra hörnstenarna. Att vara närstående innebär påfrestningar, då de både ska hantera sin egen förändrade situation och sorg samtidigt som de ofta stödjer den sjuke, både praktiskt och emotionellt. Närstående riskerar därför att drabbas av egen ohälsa.  I sjuksköterskans profession ingår att ge stöd och vägledning till närstående, för att underlätta deras situation.   Syfte  Syftet med denna studie var att beskriva de insatser som närstående till patienter i palliativt skede har behov av, och uppfattar som stödjande.   Metod  En litteraturöversikt användes som metod för att ta del av och sammanställa tidigare forskning. Datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i PubMed och Cinahl complete, 15 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Data analyserades genom integrerad analys och sex kategorier framkom.  Resultat  Resultatet visade att närstående uttryckte ett behov av trygghet i form av kontinuitet, tillgänglighet, professionalism och kompetens. Av information som var individanpassad och som gjorde dem förberedda och handlade om diagnos, prognos och åtgärder. Bekräftelse i form av att bli försäkrade om att de gjorde rätt samt blev sedda som egna individer. Möjlighet att bibehålla sociala relationer både med den sjuke och andra viktiga personer samt möjlighet att träffa andra i liknande situation. En stödjande miljö, både den fysiska men även den känslomässiga gav stöd, samt att få hjälp med och kunna dela ansvaret för den sjuke.  Slutsats  Slutsatsen är att närstående har behov av stöd för att orka ta hand om och vårda sina sjuka familjemedlemmar. Detta för att undvika egen ohälsa. Det handlar inte om några extraordinära insatser utan det som ingår sjuksköterskan dagliga arbete. Det handlar om att medvetandegöra närståendes behov av stöd. Det består av bekräftelse, information, trygghet och att de känner sig sedda. Stödet behöver individanpassas och närstående tillfrågas om deras specifika behov.

Bakgrund Bröstmjölkens näringsrika innehåll ger spädbarnet ett skydd mot sjukdomar och amning ger samtidigt en hälsofrämjande påverkan på modern. WHO har utformat amningsrekommendationer där de anser att alla barn, oavsett vilket land de är födda i, bör ammas exklusivt upp till sex månaders ålder och därefter delvis upp till två års ålder eller längre. Amning skapar ett känslomässigt band mellan moder och barn vilket har visat sig påverka anknytningen positivt. Tidiga oönskade amningsavslut inträffar på grund av psykologiska och fysiologiska amningshinder som kan lämna modern med en negativ självbild och känslor av skam och skuld. För att främja en effektiv fortsatt amning och positiva amningsupplevelser behöver modern få ett tidigt stöd då svårigheter uppstår. Syfte Syftet var att beskriva de stödfunktioner som finns för kvinnor som vill amma samt hur dessa upplevs av den ammande modern. Metod Denna litteraturöversikt består av 15 artiklar som inkluderar kvantitativa och kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINALH. En integrerad analys användes för att analysera studiens artiklar. De 15 artiklarna har blivit kvalitetsgranskade efter Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Resultat De stödfunktioner som finns runt modern var moderns sociala nätverk, amningsfrämjande organisationer samt hälso- och sjukvårdspersonal. Mödrarnas upplevelser av amningsstödet varierade mellan positiva och negativa upplevelser, huvudsakligen beroende på hur stödfunktionernas amningskunskap såg ut. Slutsats Mödrarna upplevde stödet från sjuksköterskan och övriga stödfunktioner som mer positivt i de fall stödfunktionen hade adekvata amningskunskaper och var uppdaterad om de senaste rönen om amning. En förutsättning för att en givande vårdrelation med positiva upplevelser skulle kunna skapas var att modern hade tillit till sjuksköterskan.