Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonalens syn på några skolors kultur och kontext samt organiseringen av dessa skolors lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades 13 personer med olika yrkesroller inom skolan. Resultatet analyserades utifrån Skrtics (1991, 1995) resonemang om skolans roll som en upprätthållande kraft av ett parallellt skolsystem som motverkar inkludering, samt Skrtics (1991) idé om hur skolan kan utvecklas och komma runt denna problematik. Studien visade att det fanns svårigheter med att organisera verksamheten kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt att de olika yrkesgrupperna, även om viljan finns till ökat samarbete och samsyn, hamnade i meningsskiljaktigheter kring ansvarsfrågan gällande att möta elevernas varierade behov.

Bakgrund: Att ha adekvat stöd under sin förlossning ska vara en självklarhet. Hur detta stöd ges skiljer sig beroende på vart i världen de födande kvinnorna befinner sig. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av stöd under förlossningen och om stöd kan påverka förlossningens utfall. Metod: En allmän litteraturöversikt med en systematisk sökning gjordes. 20 vårdvetenskapliga artiklar valdes ut, 8 med kvalitativ ansats och 12 med kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman: uppskattat stöd, ej uppskattat stöd, stödpersoners betydelse samt förlossningens utfall med kontinuerligt stöd. Uppskattat stöd kunde vara emotionellt och fysiskt stöd samt föra den födandes talan. Ej uppskattat stöd var svårdefinierat för många kvinnor men kopplades ofta till bristen av stöd. Stödpersoners betydelse var individuellt och skiljde sig globalt. Slutligen framkom det att kontinuerligt stöd kan ha en positiv påverkan på förlossningens utfall. Slutsats: Vilket stöd en kvinna önskar är individuellt och bör anpassas efter hennes önskemål. Det är av vikt att alla som är med i födelserummet förstår stödets betydelse för att kunna stötta kvinnan på bästa tänkbara sätt. / Background: To have adequate support during your labor and delivery is something that should be self-evident. How this support differ depends on where in the world the labor and delivery take place. Aim: To study women’s experience of support during labor and delivery and if support can influence the birthing outcomes. Method: A general literature review was conducted using a systematic search. 20 articles were selected, 8 with a qualitative approach and 12 with a quantitative approach. Result: In the results four themes emerged: acts of support that where appreciated, acts of support that where not appreciated, significance of support persons and outcomes of the birth with continuous support. Acts of support that where appreciated could be emotional, physical support and advocating. Acts of support that where not appreciated where harder to define but where often connected to the lack of support in itself. The significance of support persons where highly individual and differed globally. Finally, it emerged that continuous support can have a positive impact on the birthing outcomes. Conclusion: What type of support a woman desire is individual and should be adapted to her wishes. It is important that everyone in the delivery room understands the importance of support in order to support the woman in the best possible way.

Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg

The objective of the study is to examine preschool-teachers perception of how “special support” differs from support to try to define the educator’s perception of the term special support. My research questions are: how differs special support from support? What does it take for a child to get special support for its needs? How does the assessment work? How interprets the respondent the mission in the curriculum and quote from Skolverkets general advice? I have made a qualitative survey with interviews as my data collection method. The theory which I have used are social constructive theory which permeate my analysis. I have also used two special educational perspectives, individual perspective and relational perspective, in the analysis to make visible how educators and the assessment liable consider children’s difficulties. The result shows that the preschool-teachers interpret the term “special support” differently. What they commonly define as a child in need of special support is that the child needs guidance/ support by a grown up in all situations most part, or all parts of the day. There are varying views of whether there are any differences between special support and support. The preschool-teachers interpret the quotes from the curriculum and Skolverkets general advice a bit differently, where one half felt that Skolverkets formulation more clearly highlighted children’s rights and the other half didn’t think that there was any difference. The result also shows that the educators feel that the economy doesn’t allow that the children to get the support that they need.

Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övergången från skola till arbete eller vidare studier för unga vuxna är en enskild aktivitetsperiod som formas av en interaktion mellan individen och den omgivande miljön. Övergången präglas av strävan efter ett arbete men att få en fast förankring på den reguljära arbetsmarknaden kan vara problematisk. Unga vuxna kan därför vara i behov av stöd från samhällets resurser samt familj och vänner. Syftet med studien är att beskriva hur unga vuxna upplever övergången från skola till arbete eller vidare studier samt om unga vuxna upplever behov av stöd i övergången från skola till arbete eller vidare studier och i sådana fall vilken typ av stöd. För att besvara studiens syfte intervjuades åtta personer i åldrarna 19 till 28 år som upplevde en pågående övergång. Intervjuguiden har Model of Human Occupation samt Bolic Baric som teoretisk förankring. Det inspelande materialet har transkriberats, analyserat och kondenserats. I resultatet framkom övergången som en tid av förändrade rutiner och roller där unga vuxna formas efter samhället. I övergången är stöd från familj och vänner samt samhället nödvändigt men upplevs varierat. Det finns ett behov av vidare forskning gällande utformning och implementering av insatser då övergången är en komplex tid som utvecklas fortskridande.

<p>Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva. Resultaten från vår studie visar på att anledningarna till varför pedagogerna söker handledning av en specialpedagog var på grund av ett barns avvikande beteende som visade sig i samspelet. En annan anledning är att ge stöd till pedagogen eftersom de ofta känner en osäkerhet hur de ska hantera situationer som uppstår kring barnet med ”det avvikande beteendet”. De förväntningar pedagogerna hade på handledningen var att få bekräftelse för att de ska orka gå vidare och en bedömning av barnet av en person med högre kompetens som när specialpedagogen observerade barnet. Behovet av råd och tips var stort, man ville hitta de rätta verktygen för att bemöta barnet på bästa sätt. Det som vi hade mest i fokus i studien är de förändringar som skedde som en konsekvens av handledningen. Det visar på att pedagogerna fick bekräftelse, stöd, råd och tips som de även hade förväntat sig. Vad som även framkommer är deras egen kompetensutveckling där de genom ett ändrat förhållningssätt kan ändra barnets sammanhang till det bättre. Våra respondenter anser att behovet av handledning är stort men att den vanligen sker i form av akututryckningar, det vill säga när man inte orkar mer eller vet hur man ska gå till väga. Trots detta kunde vi se att akututryckningar kunde fylla sin funktion eftersom det hade ett värde i sig och ledde till förändring för både barnen och pedagogerna. Vår hypotes att man använder specialpedagogens handledning som en tidig insats för barn i behov av särskilt stöd sprack således till viss del. Det tycker vi är beklagligt då vi menar att om den reflekterande handledningen förekom i större utsträckning skulle det kunna leda till färre akututryckningar.</p>

<p>The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: <em>How perceive pedagogues the need of special education in the preschool?</em> The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work.</p><p><strong>Keyword:</strong></p><p>Special education. Preschool. Children in need of especially support.<strong> </strong>Special education support.</p>