Introduktion/Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar en patients funktionsförmåga negativt. Sjukdomsutvecklingen medför att patienten med schizofreni kan få svårt att sköta sin ekonomi och att bo själv. Det är vanligt att anhöriga tar ett stort ansvar vid vardandet av patienten och i kontakten med vården. För den anhöriga kan detta medföra en begränsning i arbetslivet och ge ekonomiska svårigheter. I förlängningen bidrar det till att anhöriga själva kan vara i behov av stöd för att klara vardagen.   Syfte: Att belysa upplevt stöd i samband med schizofreni ur ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna som användes var CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bestod av elva kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av Polit och Beck (2021) granskningsmall.   Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman, 1) Information och kommunikation 2) Professionellt stöd och 3) Anhörigas delaktighet  Slutsats: Slutsatser som kan dras från litteraturstudiens resultat är att anhöriga upplever brister gällande stöd i samband med schizofreni. Anhöriga upplever att de inte får tillräckligt med information, kunskap, utbildning eller stöd från hälso- och sjukvården samt att de önskar få vara mer delaktiga i patientens vårdprocess.

Bakgrund: Förekomsten av ångest bland barn och ungdomar ökar. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete som syftar till att förbättra den psykiska hälsan. Elevhälsan i Sverige, där skolsköterskan är en del i ett team, har som arbetsområde att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland elever. Ångest har visat sig vara det vanligaste psykiska problemet bland eleverna som besökte skolsköterskorna. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av sammanhanget utifrån dennes premisser och en förutsättning för personcentrerad vård är patientberättelse, partnerskap mellan personen och personal samt dokumentation. Syfte: Att beskriva hur skolsköterskan kan stödja elever med ångestproblematik. Metod: Integrativ litteraturstudie med databassökning i tre omvårdnadsinriktade databaser samt manuell sökning. Resultat: Av 15 studier framkom huvudkategorin Processinriktat arbete med underkategorierna identifiering, behandling och uppföljning. Identifiering innefattade screeningverktyg och skapa förtroende med eleven. Behandling innefattade enskild behandling, gruppbehandling samt virtuell kommunikation. Uppföljning innefattade den individuella uppföljningens betydelse, vårdnadshavarens betydelse, teamsamverkans betydelse och dokumentationens betydelse. Slutsats: Alla delar i det processinriktade arbetet är lika viktiga och tillsammans med det personcentrerade förhållningssättet skapas en helhet i skolsköterskans stödjande arbete kring elever med ångestproblematik.

Denna studie inriktar sig mot stöd inom vuxenutbildningen. Studiens syfte är att undersöka det pedagogiska arbetet med fokus på stöd inom Komvux. I undervisningen ska Komvux, enligt skollag och läroplan, ta hänsyn till elevers olika behov (SFS 2010:800). Därför kan det pedagogiska arbete som studeras i denna studie sägas ha specialpedagogiska dimensioner. Arbetets metodansats utgår från en kvalitativ studie där valet av empiri är semistrukturerade intervjuer. Valet av informanter till min studie är rektorer och pedagoger från två komvuxverksamheter som intervjuas om sina uppfattningar och erfarenheter av elever som är i behov av stöd. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. Det teoretiska perspektivet som har använts i studien är det relationella och salutogena perspektivet utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt. I studien redovisas vem som studerar på komvux, pedagogernas resonemang om elevers behov av stöd, rutiner för att upptäcka elevers svårigheter, vilka möjligheter som finns att tillgodose elevernas behov och vilka begränsningar som finns kring stöd. Resultatet i studien visar att elever inom vuxenutbildningen är en heterogen grupp med väldigt olika förutsättningar och med en varierad skolupplevelse. Många av eleverna som kommer till vuxenutbildningen bär med sig ett misslyckande från tidigare skolgång och några kommer till sfi som analfabeter. Studien visar att pedagoger ofta upplever svårigheter i arbetet att upptäcka behov av stöd då kompetens att utföra utredningar saknas. Om specialpedagogisk kompetens ska finnas tillgänglig inom vuxenutbildningen är upp till varje chef att avgöra. Då en verksamhet inte har tillgång till specialistkunskaper är det upp till lärarna att avgöra hur man ska möta elever i behov av stöd.

Bakgrund: Barnmorskans roll under en födsel är att genom sin kompetens göra bedömningar och ge den vård som underlättar för en säker födsel. Barnmorskan roll är att informera, stödja och uppmuntra den födande. Stöd under födseln kan ges antingen intermittent eller kontinuerligt. Kontinuerligt stöd under födseln bygger på handlingar för känslomässigt välbefinnande, åtgärder för fysisk komfort samt hjälp för den födande att framföra sina åsikter och önskemål. Kontinuerligt stöd under födandet betyder att den stödjande personen närvarar i stort sett hela tiden. Syfte: Syftet med metasyntesen är att studera barnmorskors erfarenhet av att ge kontinuerligt stöd under födseln. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt efter kvalitetsgranskning ingår 16 artiklar i metasyntesens resultat Resultat: I resultatet framkommer att närvaro är en förutsättning för ge kontinuerligt stöd. Genom närvaro kan en tillitsfull relation byggas till den födande och stödpersonen vilket skapar trygghet. Barnmorskans olika erfarenheter och kompetens har betydelse för hur kontinuerligt stöd ges och både emotionellt och fysiskt stöd är av vikt. Flertalet olika faktorer utgör hinder för att ge kontinuerligt stöd. Slutsats: Barnmorskor anser att grundläggande komponenter för kontinuerligt stöd är att bygga en tillitsfull och ömsesidig relation. Denna relation bör genomsyras av närvaro där personliga egenskaper och erfarenheter spelar en viktig roll i arbetet med att ge kontinuerligt stöd. Resultatet visar att tidsbrist och personalbrist är uppenbara hinder för att kunna ge kontinuerligt stöd. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat skulle kunna vara till stöd för barnmorskor i deras förbättringsarbete på förlossningsavdelningar när det kommer till att ge kontinuerligt stöd. Resultatet skulle också kunna vara stöd till vårdmodeller som bygger på att barnmorskor ska kunna ge kontinuerligt stöd. Det skulle även kunna användas organisatoriskt i syfte att öka möjligheterna att ge kontinuerligt stöd och därigenom på sikt förbättra barnmorskors tillfredsställelse med sitt arbete och ge en tryggare miljö för de födande.

Konsultverksamheten är en komplex bransch där arbetstagarna kan ha svårt att känna en samhörighet till både konsultverksamheten och kundföretaget. Socialt stöd är en väsentlig faktor för att hålla medarbetare engagerade på arbetet och skapar en vilja för medarbetaren att tillhöra organisationen. Syftet med studien var att undersöka om socialt stöd från arbetsgivare och arbetskamrater på konsultföretaget respektive kundföretaget predicerar konsulters arbetsengagemang samt vilken prediktor som är starkast. En webbenkät distribuerades ut till tre konsultbolag där 132 konsulter deltog. Studiens resultat visade att de fyra dimensionerna av socialt stöd tillsammans förklarade 48% av variansen på arbetsengagemanget. Kontrollvariablerna kön, ålder, uppdragslängd och antal uppdrag hade ingen förklarad varians på arbetsengagemanget. Socialt stöd från arbetsledare på kundföretaget och arbetskamrater på konsultföretaget visade ett signifikant samband med arbetsengagemang, där arbetskamrater på konsultföretaget hade det starkaste sambandet. Socialt stöd från arbetsgivare på konsultföretaget och arbetskamrater på kundföretaget hade inget samband med arbetsengagemanget.

Introduktion/Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en sjukdom som ökar bland befolkningen. Sjukdomen ger svåra symtom som försvårar vardagen och sänker livskvalitén, därför behöver dessa patienter ofta stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av stöd vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudien följde polit och Beck´s (2020) nio steg. Efter sökningar, urval och granskning kvarstod åtta kvalitativa artiklar som analyserades induktivt. Resultat: Resultatet sammanställdes under fem kategorier: att känna sig bekräftad, känsla av samhörighet, tillgänglig information ger trygghet, inspireras till motivation och praktisk hjälp. Slutsats: Patienter upplevde stöd från sjukvårdspersonal, patienter, familj och bekanta. En del stöd kom till patienten via fysiska träffar och en del stöd kom patienten i kontakt med genom internet. Patienter uppskattade olika sorters stöd. Att skapa en relation med patienten och ge ett individanpassat stöd är därför eftersträvansvärt.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Var tionde kvinna i Sverige riskerar att utveckla bröstcancer innan de fyller 75 år. Mastektomi är ett ingrepp där hela bröstet med tumören avlägsnas kirurgiskt.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt där resultatet grundades på 12 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analys genomfördes via Fribergs femstegsanalys. Artiklarna granskades enligt Högskolan i Jönköpings protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod.Resultat: Resultatet visade att kvinnorna som genomgått mastektomi upplevde en förändrad kroppsbild vilket påverkade deras självförtroende, självbild, sexualitet och kvinnlighet. Kvinnorna ansåg det viktigt att anpassa sig till den nya kroppen och fokusera på livet för att acceptera sig själva. Stöd från partner, vänner och familj var betydande för att hantera den nya situationen. Slutsats: Personcentrerad vård, ökad kunskap och förståelse för kvinnornas upplevelser efter mastektomi behövs för att kunna ge bästa möjliga vård. Sjuksköterskor kan tillgodose kvinnornas behov och öka deras välbefinnande genom en personcentrerad vård.

Idag ser vi en ständig ökning av flerspråkiga elever i de svenska skolorna, vilket medför större utmaningar för lärare då lärare måste arbeta mycket med anpassning för att dessa elever ska kunna klara målen, så att lärarna på så sätt ska kunna utgå från elevernas behov och förutsättningar.Syftet med min studie är att undersöka utmaningar och svårigheter för flerspråkiga elever inom matematikundervisningen samt att undersöka varför språkutvecklingen är viktig i matematiken för dessa elever. Målet är att studien ska bidra till att belysa vilka anpassningar man kan använda i matematikundervisningen för flerspråkiga elever samt hur lärare och specialpedagoger kan arbeta språkutvecklande när det gäller dessa anpassningar. I min studie har jag valt att använda mig av intervjuer och analys av teoretiska perspektivsom jag utgår ifrån såsom det sociokulturella perspektivet. Utifrån det fått resultat som var väldigt intressanta om flerspråkiga elevers svårigheter i matematik samt hur man kan anpassa undervisningen så att de lär sig på bästa sätt. Dessutom har jag fått lära mig vilka specialpedagogiska implikationer det är som krävs när man undervisar flerspråkiga elever med svårigheter inom matematiken.

År 2022 avled 1 254 människor till följd av självmord i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2023a). I enlighet med Suicide Zeros (2021) befolkningsundersökning har en av tio haft någon i familjen som tagit sitt liv medan hälften har känt någon som tagit sitt liv. Självmord resulterar inte bara i en livslång sorg och ökade risker för försämrad hälsa hos anhöriga, det innebär även enorma samhällskostnader och ett stort samhälls- och folkhälsoproblem (Suicide Zero, 2021). Studiens syfte avser att undersöka och analysera vilka professionella stödinsatser som kan erbjudas till respondenterna, i vilken omfattning som stödinsatser kan erbjudas samt hur respondenterna upplevt det erbjudna stödet. Studien är baserad på ett bekvämlighetsurval och totalt 40 respondenter besvarade studiens webbenkät som publicerades genom två ideella organisationer. Studien innehåller teorier kopplade till fenomenologi och Cullbergs teori om kris. Efter avslutad enkätundersökning genomfördes en tematisk analys för att identifiera kopplingar bland svaren i enkäten. Slutsatsen i studien belyser att stöd från omgivningen kan vara mycket viktigt men att det professionella stödet även kunde upplevas som otillräckligt av studiens respondenter.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare kan stötta och stimulera en god läsutveckling under tidiga årskurser. Den syftar till att granska och sammanställa existerande forskning gällande stimulering och stöd i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Den metod som har använts i kunskapsöversikten är systematiskt litteratursökning. Det innebär att forskning samlas in via olika databaser för att sedan analyseras och granskas utifrån frågeställningen. Översikten baseras på tio vetenskapliga källor från Skandinavien. Nio av valda källor är skrivna på engelska och en är skriven på svenska. Samtliga källor är dubbelgranskade (peer reviewed).  Kunskapsöversikten presenterar olika undervisningsmetoder som gynnar den enskilda elevens läsutveckling. Den visar också på de stödstruktur som lärare kan använda sig av. Faktorer med påverkan på läsutvecklingen såsom intresse och självbild belyses också i resultatet. Resultatet visar på ett flertal utmaningar lärare stöter på vid elevers tidiga läsutveckling. Slutsatser som tas utifrån samlad forskning är att det finns olika undervisningsmetoder som stimulerar, stöttar och främjar elevernas läsutveckling på olika sätt. Bland annat olika läsaktiviteter och pararbete. Det är viktigt att lärare har en bred repertoar av olika undervisningsmetoder samt är redo för omprövningar för att främja allas lärande. Även vikten av stimulerande klassrumsmiljö diskuteras i slutsatsen.  En rad utmaningar som lärare ställs inför som särskilt gäller läsning och betygssättning diskuteras.   Nyckelord: läsutveckling, stimulering, stöd, stödstrukturer, utmaningar