Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva. Resultaten från vår studie visar på att anledningarna till varför pedagogerna söker handledning av en specialpedagog var på grund av ett barns avvikande beteende som visade sig i samspelet. En annan anledning är att ge stöd till pedagogen eftersom de ofta känner en osäkerhet hur de ska hantera situationer som uppstår kring barnet med ”det avvikande beteendet”. De förväntningar pedagogerna hade på handledningen var att få bekräftelse för att de ska orka gå vidare och en bedömning av barnet av en person med högre kompetens som när specialpedagogen observerade barnet. Behovet av råd och tips var stort, man ville hitta de rätta verktygen för att bemöta barnet på bästa sätt. Det som vi hade mest i fokus i studien är de förändringar som skedde som en konsekvens av handledningen. Det visar på att pedagogerna fick bekräftelse, stöd, råd och tips som de även hade förväntat sig. Vad som även framkommer är deras egen kompetensutveckling där de genom ett ändrat förhållningssätt kan ändra barnets sammanhang till det bättre. Våra respondenter anser att behovet av handledning är stort men att den vanligen sker i form av akututryckningar, det vill säga när man inte orkar mer eller vet hur man ska gå till väga. Trots detta kunde vi se att akututryckningar kunde fylla sin funktion eftersom det hade ett värde i sig och ledde till förändring för både barnen och pedagogerna. Vår hypotes att man använder specialpedagogens handledning som en tidig insats för barn i behov av särskilt stöd sprack således till viss del. Det tycker vi är beklagligt då vi menar att om den reflekterande handledningen förekom i större utsträckning skulle det kunna leda till färre akututryckningar.

The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: How perceive pedagogues the need of special education in the preschool? The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work. Keyword: Special education. Preschool. Children in need of especially support. Special education support.

Syskon till barn med cancer ägnas lite tid inom hälso- och sjukvården. De är ofta emotionellt försummade av hälso- och sjukvårdspersonal samt närstående. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehållande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Det framkom i re- sultatet att syskon till barn med cancer upplevde känslor av oro, ångest, avundsjuka, ilska, irritation, skuld, ensamhet, nedstämdhet och symptom på de- pression. Hos de friska syskonen som fick stöd minskade de negativa känslorna markant. Det är av yttersta vikt att sjuksköterskan uppmärksammar behovet av stöd hos syskonen och att stödet individ- anpassas. Sjuksköterskan behöver kunskap i hur de tar reda på vilket behov av stöd de friska syskonen har. Dessutom behövs kunskap om konkreta stödåt- gärder som sjuksköterskan kan använda. / Siblings of children with cancer is given little timein the health care system. They are often emotionallyneglected by health care professionals and relatives.The aim of the study was to highlight the need forsupport to siblings of children with cancer.The method was a literature review containing a totalof 16 scientific articles. The articles were ofboth qualitative and quantitative method. It was found in the results that siblings of children with cancer experienced feelings of worry, anxiety,jealousy, anger, irritability, guilt, loneliness andsymptoms of depression. The negative feelingsdecreased significantly when the healthy siblingsreceived support. It is important that the nurse recog-nizes the need for support among siblings and thatthe support is individualized. Nurses need knowledge of how to find out which need of support the healthy siblings have. Furthermore, knowledge is needed about specific support actions that nurses can use.

Syftet med studien var att beskriva vilket stöd gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. Studien hade en beskrivande design och sjutton gastric bypass-opererade svenskar deltog. Data insamlades genom semistrukturerade frågeformulär via mail och materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och ett tema. Kategorin Känna sig utelämnad beskriver hur deltagarna upplevde ett bristande stöd från sjukvården inför sin operation. I kategorin framkom en saknad av psykologiskt stöd både före och efter gastric bypass-operationen. Kategorin beskriver också den bristande uppföljningen efter operationen. Kategorin Känna trygghet skildrar betydelsen av information före ingreppet och vikten av att vara förberedd på livet efter operationen. Kategorin visar hur viktigt stöd från sjukvården, anhöriga och andra opererade var för att känna trygghet. Den tredje kategorin, Stå på egna ben, visar att de gastric bypass-opererade tog eget ansvar för att söka information före och efter operationen och att de då inte var i behov av stöd från sjukvården. Temat Så stor, men ändå så liten - att ta eget ansvar för ett livsavgörande beslut, men ändå behöva stöd med förbindelsen framkom ur kategorierna och beskriver vilket stöd de gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. / The aim of the study was to describe what kind of support patients who undergo gastric bypass-surgery needs. The study had a descriptive design and seventeen Swedish participants who’ve had a gastric bypass were recruited. Data were collected by a semi structured question form through mail and the material was analyzed using qualitative content analysis. The result is presented in three categories and one theme. The category Feeling left out describes how the participants experienced a lack of support before their surgery. In this category a lack of psychological support, both before and after surgery, came out. The category also describes the loss of follow-up after surgery. The category Feeling at ease describes the importance of information before surgery and to be prepared for life after surgery. The category also shows the importance of support from healthcare services, relatives and other people who’ve had a gastric bypass, to feel at ease. The third category, To stand on my own two feet, showed that the participants took own responsibility to get as much information as possible before and after surgery and that they were not in need of support from healthcare services. The theme So big, but still so small – to take own responsibility for a life changing decision, but still be in need of support with the connection emerges from the categories and describes the patients need of support before and after gastric bypass.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn. De flesta förskollärare anser främst att svårigheter kring barn uppstår med anledning av barnets besvär. Då det uppstår svårigheter kring barn uppmärksammar övervägande delen av informanterna i första hand barnets besvär och utifrån det sedan hur aktiviteter och rutiner kan anpassas efter barnet. De flesta informanter beskriver att det stöd som efterstävas eller ges till barn är att, utifrån barnet, pröva nya aktiviteter och arbetssätt. Utifrån detta visar svaren även att förskollärarna kan uppleva olika svårigheter i att anpassa verksamheten efter de barn som behöver stöd, i detta beskrivs de ekonomiska begränsningarna vara problematiska. Handledning anges av samtliga som ett betydelsefullt stöd för förskollärarna i arbetet med att stödja barn. De flesta ger uttryck för ett utökat behov av handledning då tillgången beskrivs vara begränsad. Studien visar att förskolepersonalen behöver specialpedagogisk kompetensutveckling för att ges möjligheter att utveckla den befintliga kunskapen och nya insikter mot mer relationella/sociokulturella perspektiv på barns lärande, utveckling och socialisation.

Denna uppsats är en utvärdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de får i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda på vilka behov de stödsökande anser sig ha då de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkät avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehållsanalys och kategoriserades under teman. Resultaten analyserades mot bakgrund av tidigare forskningen och teori. Den tidigare forskningen visade på befintlig kunskap och kunskapsluckor gällande ungas behov av socialt stöd och omständigheter kring ungas stödsökande beteende, samt socialt stöd online. De teorier som användes var empowerment och KASAM. Resultaten visar att tjejjourernas verksamhet är en uppskattad form av socialt stöd för tjejer idag och att möjligheten att vara anonym i stödkontakten är viktig. Resultaten visar även att tjejjourerna behöver bli mer synliga och att ökad tillgänglighet önskas av de stödsökande. En av de viktigaste faktorerna i tjejjourernas kontakt med stödsökande är att bemötandet är personligt och engagerat.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term’s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term “pupils in need of special support”. The Salamanca declaration defines the term as necessary due to either a disability or some form of learning difficulty. None of the analyzed policy documents provide a specific definition of who is considered to be in need of special educational needs. In the scientific studies, it is clear that the definition of “pupils in need of special support” in central policy documents is unclear. There are no clear guidelines as to which persons are considered to be in need of special support. The interpretation of the term is placed on the individual school or teacher. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet ”elever i behov av särskilt stöd” definieras i svenska centrala styr- och policydokument. Uppsatsen ska med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidra med kunskap om begreppets definition och tolkning i dokumenten med stöd i ett urval vetenskapliga texter. Metoden för att uppnå syftet bygger på kvalitativ textanalys av Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 och Salamancadeklarationen, samt analys av resultatet från tre vetenskapliga studier.Varken Skollagen 2010:800 eller Lgr 11 ger någon tydlig definition på begreppet ”elever i behov av särkilt stöd”. Salamancadeklarationen definierar begreppet som behov som beror på antingen ett funktionshinder eller någon form för inlärningssvårighet. Ingen av de analyserade styr- och policydokumenten ger någon specifik definition av vilka som anses vara i behov av särkilt stöd.I de vetenskapliga studierna framgår det att definitionen av begreppet ”elever i behov av särkilt stöd” i centrala styr- och policydokumenten är otydlig. Det finns inga tydliga riktlinjer för vilka personer som anses vara i behov av särkilt stöd. Tolkningen av begreppet läggs på den enskilde, skola eller lärare.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.  En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att ansvaret för olika delar av arbetet med elever i behov av stödinsatser fördelas mellan olika roller på skolan. Eftersom både skolan i allmänhet och lärarna själva strävar efter att alla elever ska vara så inkluderade som möjligt i sin klass får dock klasslärarna det främsta ansvaret för alla elever. Det är även i första hand klasslärarnas ansvar att upptäcka att en elev behöver särskilt stöd eller extra anpassningar. Lärarna är medvetna om att det enligt styrdokumenten är rektors ansvar att se till att skolan har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna ge sina elever rätt stöd. Vidare upplever lärarna att de själva och skolan ständigt arbetar för att alla elever ska nå målen och få det stöd de behöver samt strävar efter att detta arbete ska följa det som fastställs i styrdokumenten.

Hur ser arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn är i behov? Dessa är frågor som ligger till grund för vårt arbete. Syftet med vår undersökning var att få större kunskap om vilket arbetssätt som anses gynnande för barn i behov av särskilt stöd och gråzonsbarn samt vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att gynna språkutveckling hos dessa barn. Språkutveckling innehåller många delar, motorik, ton, rytm m.m. Det är ett väldigt stort nät av många delar som ska samarbeta för att språket ska fungera. Vi genomförde detta arbete med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod då vi bedömde denna mest lämpad för vårt syfte med undersökningen. Detta på grund av att vi eftersträvade att nå kunskap om pedagogers förhållningssätt och erfarenheter, vilket är svårt att nå vid kvantitativa metoder som till exempel enkäter. Resultaten som framkom i våra intervjuer var att språkutveckling hos barn är någonting som sker hela tiden men att det behövs eftertanke och planering från pedagogernas sida för att denna ska vara gynnsam. Det behövs ett förhållningssätt som ser till barnets bästa. Några slutsatser vi kunde dra av detta arbete var att begreppen barn i behov av särskilt stöd och gråzonsbarn ofta blandas ihop och anses svåra att definiera. Trots detta så har vi sett att pedagoger förhåller sig aktiva i arbetet med olika hjälpmedel och alltid tar in nya aspekter i sin barnsyn.