Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra. Resultatet av mitt arbete visar på att det är komplext att kunna definiera barn i behov av särskilt stöd då detta inte är en homogen grupp. Vad man däremot kan säga är att alla dessa barn är i behov av stöd under någon period av sin skoltid eller i olika miljöer de befinner sig i under skoldagen. Vilket stöd de behöver varierar lika mycket som orsakerna till att de behöver stöd. En aspekt som genomsyrar arbetet med dessa barn är att ekonomin oftare får styra än barnens behov. En del av mina respondenter menar också att en annan viktig aspekt som det råder stor brist på är tid. En tredje aspekt är brist på utbildning hos den personal som ofta arbetar närmst dessa barn.

Sammanfattning/abstraktPook, Gunilla (2017). Extra anpassningar - Röster från ett elevhälsoteam Additional Adjustments - Voices from a Student Health Team. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningsvis kommer studien bidra till ett förtydligande kring olika aspekter av frasen ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”, i hopp om att vidga den något snäva betydelse som orden i frasen eventuellt förmedlar vid en första anblick.SyfteSyftet med studien är att synliggöra hur uppdraget kring ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” kan tolkas och se ut idag.Frågeställningar Vilka tankar har de olika professionerna kring VAD extra anpassningarna kan bestå av? Vad är deras upplevelser kring HUR dessa extra anpassningar kan genomföras? Hur ser de på VEM som kan utföra dessa extra anpassningar? Vilka tankar har de kring VARFÖR frasen infördes i Skollagen och vad som blev EFFEKTERNA av detta.TeoriStudiens teoretiska förankring ligger i systemteorin och KASAM (känsla av sammanhang), vilka förhoppningsvis kommer tydliggöra och bearbeta olika aspekter och dilemman kopplat till professionernas tankar kring arbetet med extra anpassningar.MetodMetoden består av en fallstudie baserad på bl.a. semistrukturerade intervjuer av sex professionsröster från ett praktiskt gymnasium. Presentationen av intervjuerna består av axplock från den insamlade rådatan varvat med berättande information från intervjusamtalens kontext. I slutet av respektive tema och temapar följer delanalyser, vilka består av ett hermeneutiskt skikt som är kopplat till information från inledningen, tolkningar utifrån de tidigare presenterade teorierna och forskningen kring inkludering.4ResultatDe flesta informanter målar upp en bred bild av uppdraget kring VAD extra anpassningar kan vara, HUR de kan skapas och VEM som kan utföra dem, vilket matchar Skolverkets (2014) stödmaterial. Däremot finns det även motsatser till denna breda tolkning som förmodas grunda sig i frasens slutord ”inom ramen för den ordinarie undervisningen” och därmed upplevs låsta till att associeras med enbart läraren och klassrummet.Sammantaget finns dock en gemensam bild från professionerna av att läraren är den tydligaste aktören för utförandet av extra anpassningar, vilket skulle kunna peka på ett behov för lärarna av att få fortbildning. En del av datan visar även på att det vore bra om kringliggande professioner kunde vara rörliga till storleken t.ex. genom att viktas efter elevunderlagets stödbehov från läsår till läsår. Bland annat skulle då det som Skolverket (2014) nämner i sitt stödmaterial kunna minska, dvs. att dilemman läggs i klassrummet på den enskilda läraren under en allt för lång tid.Ytterligare data i resultatet skulle kunna tolkas mot att det vore bra med ett kompletterande mätinstrument till betygen, för att på så sätt möjligen synliggöra det komplexa arbetet kring extra anpassningar för elever som har mycket av det oavsett om de går på ett teoretiskt eller praktiskt gymnasium.ImplikationerAv data från studien framgår att det skulle kunna finnas ett behov av att omformulera frasen för att tydligare spegla den helhet av de viktiga delarna som frasen är tänkt att förmedla. Möjligen borde frasen istället omformuleras och utgöras av orden; ”Extra anpassningar inom ramen för skolans organisation och professioner”. Genom detta synliggörs förhoppningsvis systemteorin, vilket därmed även kan antas minska risken för den mer låsta associationen till den enskilda läraren och klassrummet.För den specialpedagogiska professionen skulle det efter införandet av extra anpassningar kunna ha uppstått ett större behov jämfört med innan frasens tillägg i skollagen av att ”vara nära läraren”. Denna närhet skulle kunna skapas genom att skolor bl.a. organisatoriskt försöker synliggöra EHT:s och specialpedagogens arbete mer, för att på så sätt förhoppningsvis visa att detta arbete gör skillnad för lärarna i deras vardag, ett lärararbete som efter tillägget av extra anpassningar kan tänkas ha blivit allt mer komplext.Nyckelord Elevhälsoteam, extra anpassningar, kollegiala samtal, känsla av sammanhang, stöd och särskilt stöd.

Vår uppsats handlar om grundskollärares erfarenheter av att genomföra summativa bedömningar med elever i behov av stöd. Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse av vilka erfarenheter grundskollärare för de tidiga skolåren har kring hur summativa bedömningar kan påverka motivation och självbild hos elever i behov av stöd. Bakgrunden till studien är införandet av allt fler obligatoriska summativa bedömningar i skolans yngre åldrar och hur dessa kan påverka de elever som redan är i behov av stöd i negativ riktning. Tidigare forskning tyder på att summativa bedömningar kan påverka såväl motivation samt elevers självbild negativt och de elever som påverkas mest är elever i behov av stöd. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamling har skett genom enskilda intervjuer med åtta lärare som undervisar i grundskolans tidiga skolår. Data har analyserats genom tematisk analys där vi i analysen slutit oss till en relationell teori. Genom analysen har vi funnit sju teman som presenteras i resultatet: hur elevernas motivation bli synlig, hur summativa bedömningar påverkar elevers självbild, framgångsfaktorer i genomförandet av summativa bedömningar, att återge resultatet av summativa bedömningar, att skapa motiverande undervisning, lärares upplevelser av autonomi gällande sina bedömningar samt specialpedagogiskt stöd - lärares erfarenheter och önskningar. Analysen tyder på att lärarna har ett relationellt perspektiv när de kommer till att bedöma elever i behov av stöds kunskaper genom summativa bedömningar, där man i hela lärprocessen från undervisningssituation fram till slutbedömning lägger fokus på de faktorer runt eleven som kan hindra deras lärande och förmåga att visa kunskap. Lärarna arbetar aktivt för att anpassa såväl bedömningssituation samt återgivning av bedömning för att dessa inte ska påverka elevers motivation eller självbild negativt. Resultatet visar att det råder en stor ambivalens hos lärarna gällande summativa bedömningar. Studien kunskapsbidrag handlar om att lyfta fram lärares erfarenheter av bedömningens påverkan, något som inte framträtt i den tidigare forskning som vi har tagit del av.

The present study investigated the relationship between hope, stress, and social support provision from teachers during the COVID-19 pandemic. The participants were 80 students (i.e., 34 males; 46 females) ranging in age from 16 to 22 from multiple gymnasiums across Sweden. The cross-sectional research design collected data using an online survey. Statistical analyses revealed that there was a negative correlation between perceived stress and hope. Social support from teachers was also found to be positively correlated with hope. The subcategories identifying the nature of the social support provision indicated that levels of stress were negatively correlated with appraisal, informational, and instrumental support. Students’ levels of reported hope were found to correlate with appraisal, informational, instrumental, and emotional support. Gender was also found to be associated with stress, where women reported more perceived stress than men. Taken collectively, the study found that students who feel more hope are less stressed perceive more social support provision from teachers. Implications for teachers and limitations of the present study are discussed. / Denna studie undersökte förhållandet mellan hopp, stress och socialt stöd från lärare under COVID-19 pandemin. Deltagarna var 80 studenter (34 män; 46 kvinnor) i åldrarna 16 till 22 år från gymnasieskolor över hela Sverige. Datan samlades in med hjälp av en onlineundersökning. De statistiska analyserna visade att det fanns ett negativt samband mellan upplevd stress och hopp. Socialt stöd från lärare visade sig också vara positivt korrelerat med hopp. Underkategorierna som identifierade de olika karaktärerna av socialt stöd indikerade att stressnivåerna var negativt korrelerade med bedömning, information och instrumentellt stöd. Studenternas nivåer av rapporterat hopp visade sig korrelera med bedömning, informativt, instrumentellt och emotionellt stöd. Kön visade sig också förknippas med stress, där kvinnor rapporterade mer upplevd stress än män. Sammantaget fann studien att studenter som känner mer hopp är mindre stressade och upplever mer socialt stöd från lärare. Konsekvenser för lärare och begränsningar av denna studie diskuteras.

Barn i behov av stöd är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Stödet kopplas ofta till specialpedagogik och barn med diagnoser men rätten till stöd bör istället ses som en rättighet för alla barn för att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån forskningsstudier skapa kunskap kring viktiga aspekter som kan härröras till alla barns rätt till stöd i förskolan. Litteraturstudien är gjord utifrån en systematisk metod. Underlaget för resultatet utgjordes av 26 artiklar och avhandlingar och analyserades med hjälp av tematisering. I resultatet går det att urskilja fem teman i forskning som härrör till alla barns rätt till stöd - barnsyn, kategoriseringar av barn, relationer, normer och pedagogens kunskap. Slutsatsen av studien visar på att alla aspekter är beroende av varandra. Normer, relationer och kategoriseringar är sammanvävda och utgår alla ifrån vilken barnsyn pedagogen har, det går även att se att allt är beroende av pedagogens kunskap om hur stödet ska ges och av de egna värderingarna. Studien kan utifrån rubriken till detta arbete "alla barn har rätt till stöd" problematiseras i och med att barn erhålls stöd beroende på pedagogen. Att hantera alla barns olikheter och ge alla stöd är en komplex uppgift, men kan underlättas genom att vara medveten om de aspekter som härrör till alla barns rätt till stöd.

Bakgrund: Amning är fördelaktigt för både mor och barn och en positiv amningsstart kan gynna fortsatt amning. De senaste decennierna har amningsfrekvensen i Sverige sjunkit. Amning är ingen medfödd förmåga utan en process som måste läras in av både mor och barn. Ett professionellt stöd av personal under vistelsen på BB kan ge en god förutsättning för fortsatt amning. Syfte: Att undersöka förstagångsmammors upplevelse av professionellt amningsstöd på BB. Metod: Datamaterialet samlades in genom frågeformulär med en öppen fråga och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 16 kvinnor ingick i studien. Resultat: Kvinnorna beskrev vikten av att bli sedda som unika individer under amningsrådgivningen. Den information och det stöd de fick från personalen skulle vara individanpassat för att kvinnorna skulle känna sig sedda. Studiens resultat presenteras i två kategorier: Att bli sedd som en unik individ vid professionellt amningsstöd samt Hur det professionella stödet erbjuds har betydelse för amningsstarten. Dessa kategorier bildar tillsammans temat: Individanpassat professionellt amningsstöd leder till att förstagångsmammor upplever trygghet i amningssituationen. Konklusion: Förstagångsmammor som av personalen på BB får individanpassat professionellt amningsstöd upplever sig trygga i amningssituationen och i rollen som nyblivna mammor. / Background: Breastfeeding is beneficial for mother and child. A positive lactation start may benefit breastfeeding. In recent decades breastfeeding rates in Sweden have fallen. Breastfeeding is not an innate ability but a process that must be learned by both mother and child. Professional support from the staff during the stay at maternity ward can provide a prerequisite for continued breastfeeding. Aim: To investigate first-time mothers experience of professional breastfeeding support in maternity ward. Method: Data was collected through questionnaires with an open question and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. 16 women participated. Results: The women described the importance of being seen as unique individuals during breastfeeding. The information and support they received from staff would be individualized to make them feel confirmed. The results of the study are presented in two categories: Being seen as unique individual in professional breastfeeding support and how the professional support offered is important for breastfeeding. These categories together form the theme: Personalized professional breastfeeding support causes first-time mothers to experience safety in the breastfeeding situation. Conclusion: First-time mothers who from the staff at maternity ward receive individualized professional breastfeeding support feel safe when breastfeeding and in the role of new mothers.

Denna uppsats behandlar hur fem skolkuratorer artikulerar vad som är de vanligaste problemen som elever de möter brottas med samt undersöker vilka faktorer som begränsar skolkuratorerna att vara tillgängliga för sina elever. Forskningsfrågorna som behandlar syftet är hur skolkuratorerna ser på elevernas psykiska ohälsa, hur skolkuratorerna förebygger psykisk ohälsa och vilka hinder skolkuratorerna stöter på för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer samt en deltagande observation. De teoretiska utgångspunkterna som används är barnperspektiv, socialt stöd och rollteori. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att de flesta elever generellt mår bra, att de har förutsättningen för att kunna må bra men de besvär som skolkuratorerna pekar på hos eleverna är bland annat depressioner, prestationsångest och ensamhet, där ensamheten är den faktor som samtliga skolkuratorerna anser att eleverna brottas mest med. Skolkuratorerna menar att ensamheten inte handlar om mobbning, utan snarare om elevens svårigheter med social kompetens. Resultatet visar även att motverka psykisk ohälsa bland eleverna främst handlar om skolkuratorns tillgänglighet för eleverna. Skolkuratorn ska genom interaktion ge emotionellt stöd till eleven men för det krävs att skolkuratorn ska ha tid och resurser vilket samtliga skolkurator i studien anser är begränsningen i deras arbete. / This study examined how five school counselors articulates the most common problems students they meet contend with and studied the factors that obstruct school welfare to their job of being available for students. The study’s main questions are how the school counselors looks at students’ mental illness, how school counselors prevent mental illness as well as the obstructions that the counselors contend with. The methodology for this study is qualitative interviews and participatory observation. The theoretical basis of this study are the children’s perspective, social support and role theory. The result shows that school counselors felt that most students generally had a great mental health and that they had the basis for wellbeing. However the issues that school counselors noticed are among depression, performance anxiety and loneliness, where loneliness are the main problem among students. School counselors suggests that loneliness is not due to bullying, the reason to loneliness among students are often lack of social competences. The result suggests that the school counselors’ availability is important to improve students’ mental health. School counselors’ main tool to achieve mental health among students are their social support, but they need time and resources to succeed, which most school counselors feels is a limitation for them.

Abstrakt Vi har valt att skriva om HIV-positivas upplevelse av stöd i samhället och behovet av psykosocial stödverksamhet. Vi har undersökt hur människor i sundsvall upplever det att leva med HIV, och hur och om de upplever stigmatisering och fördomar. HIV är ett dolt handikapp eftersom att sjukdomen i sig är förknippad med, skuld skam och många fördomar. Det innebär att det är en sjukdom man inte gärna pratar öppet om. Forskning som vi har studerat har lagt fokus på att utröna med kvantitativa metoder vad människor i allmänhet ser på sin kontakt med HIV-positiva, lite har skrivits om hur den HIV-positive själv ser på sin situation. För att försöka sätta sig in i den HIV-positives situation, har vi valt en empirisk- holistisk kvalitativ forskningsansats, detta har vi gjort genom att ha semistrukturerade djupintervjuer.

Barnmorskor vårdar kvinnor i olika livssituationer som berör sexuell och reproduktiv hälsa. Vårdandet av både tidiga och sena legala aborter ingår i barnmorskans kompetens. Aborter kan bero på oönskad graviditet, fosterdöd eller missbildningar. Sena aborter kan upplevas svåra att hantera och situationen svår att bemöta. Det kan upplevas svårt att bemöta och ge god vård för kvinnor som genomgår abort. Syftet med studien är att belysa barnmorskors upplevelser i samband med vårdandet av kvinnor som genomgår sen abort. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ analysmetod. Sex barnmorskor intervjuades i Sverige. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet, att vara kompetent och skicklig, att uppleva det hanterbart, att känna önskan av stöd, att omhänderta det aborterade fostret. Resultatet visar att det finns en strävan efter att vara närvarande och ge stöd till varje kvinna som genomgår en abort oavsett bakgrunden till beslutet. Genomgående i studien var även att barnmorskorna hade behov av stöd och vägledning. En positiv inställning till fri abort var slutsatsen för de intervjuade barnmorskorna.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>