Bakgrund: Demens beskrivs som en sjukdom som berör hela familjen, varav närstående utgör en betydande del av vården av den sjuke i hemmet. Som en konsekvens av detta kan närstående uppleva negativ inverkan på fysisk och psykisk hälsa med nedsatt livskvalitet som följd. Distriktssköterskans förmåga att vara lyhörd för närståendes behov likaväl som patientens är därför av stor betydelse, för att kunna stödja närstående efter bästa förmåga med den hjälp de behöver. Dock föreligger svårigheter i distriktssköterskans arbete att tillgodose närståendes behov liksom att vara ett optimalt stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans arbetssätt och förmågor liksom svårigheter att stödja närstående som vårdar en person som insjuknat i demens. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval tillämpades vid rekrytering av deltagare. Inklusionskriterierna var distriktssköterskor inom hemsjukvården i två olika kommuner i södra Sverige, med måttlig till mycket erfarenhet inom området. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet omfattade nio kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som skapades blev följande; “Distriktssköterskan vill utgå ifrån ett helhetsperspektiv”, “Distriktssköterskan vill arbeta preventivt genom varaktig kontakt med närstående”, “Att bli inkopplad sent är ett hinder i det hälsofrämjande arbetet”, “Teamsamarbete skapar förutsättningar för distriktssköterskan att ge stöd till närstående”,“En ömsesidig relation kan stödja närstående i den vårdande processen”, “Att uppmärksamma och vara lyhörd inför närståendes behov av stöd”, “Möjligheter att tillgodose behov av stöd försvåras av närståendes oförmåga att ta emot hjälp” samt “Att främja distriktssköterskans förmåga att uppmärksamma närståendes behov av stöd”. Dessa kategorier föll under två teman; “Att ligga steget före för att möta hela människan” och “Att finnas till hands och vara mottaglig för önskningar”. Slutsats: Det förekom skillnader mellan kommunerna huruvida distriktssköterskan i sitt sätt att arbeta använde rutiner eller inte. Distriktssköterskorna använder flera metoder för att stödja närstående som vårdar en person som insjuknat i demens, men upplever att de ibland blir inkopplade sent, något som hindrar dem i sitt hälsofrämjande arbete liksom möjligheterna att tillgodose ett optimalt omhändertagande. De önskade rutiner, mer utbildning inom området samt hjälpmedel som kunde underlättade deras arbete att uppmärksamma och identifiera närståendes mående och behov av stöd. / Background: Dementia is described as a disease that affects the whole family, whereof relatives are taking a considerable part of the caring in the home. As a consequence the related person can experience a negative impact on the physical as well as the psychological health. To be able to give good support the district nurse’s ability to read the related’s and the patient’s needs is of great importance. However, there are difficulties in the district nurse's work to meet the needs of related parties as well as to be an optimum support. Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurse’s way of working and abilities as well as problems in supporting relatives who’s taking care of individuals with dementia. Method: The study was conducted as an interview study with semi-structured interviews. The method was qualitative with an inductive approach. Expedient selection was applied in the recruitment of participants. The inclusion requirement were district nurses in home care from two municipalities in southern Sweden, with intermediate or greater experience in the field. The content of the interviews were analysed using qualitative latent content analysis, as described by Graneheim och Lundman (2004). Result: The result includes nine categories with associated subcategories. The following categories were created; “The district nurse wants to originate from a holistic perspective”, ”The district nurse wants to work preventively through sustained contact with related parties”, “Becoming engaged late is a barrier in health promotion”, “Team collaboration creates conditions for the district nurse to provide support to related parties”, ”A mutual relationship can support related in the care process”, “Paying attention to and be responsive to related parties need of support”, “Opportunities to meet the needs of support is complicated by related parties' inability to accept help” and “Promoting the district nurse's ability to pay attention to related parties’ need off support”. These categories fell under two themes; “Staying ahead to meet the whole human” and “To be available and  responsive to the desires of patients and related”. Conclusion: There were differences in using or not using procedures between the municipalities. The district nurses use several methods to support related who’s taking care of individuals with dementia, but feel that they are sometimes engaged late, which prevents them from providing health promotion and optimal care. The district nurses wished for routines, more education in the area as well as tools that could facilitate their work to highlight and identify related persons support needs and wellbeing.

Syftet med denna studie var att belysa hur fritidspersonalen uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem i avseende av elever i behov av särskilt stöd. Det undersöktes även vilka upplevelser fritidspersonalen hade av möjligheter samt hinder för att samverka med skolan i detta avseende. Hur och om fritidspersonalen upplevde att de involveras i utformningen av åtgärdsprogrammen samt hur de upplevde att deras yrkesroll påverkar möjligheterna till att vara en del i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.   Studien utgår från en fenomenografisk forskningsansats och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av studien visar att samverkansmöjligheterna ser olika ut i olika organisationer. Överlag upplever fritidspersonalen att samverkansmöjligheterna med skolan inte når upp till deras behov och förväntningar. Detta beskrivs bero på organisatoriska faktorer samt ramfaktorer som tid och ökat behov av särskilt stöd. Studien visar även att fritidshemmet oftast inte är en pedagogisk resurs för att stödja elever i behov av särskilt stöd att nå kunskapsmålen. Studiens resultat har analyserats utifrån vårt teoretiska ramverk; organisationsteori, kulturperspektiv och kunskapsperspektiv samt att vi har använt oss av vissa likheter och distinktioner som görs i tidigare forskning.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes är en sjukdom som ständigt ökar världen över och ses numera som en folksjukdom i Sverige. Orsaken till sjukdomen relateras ofta till livsstil, vilket ställer krav på att den drabbade personen gör livsstilsförändringar.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ II. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats har gjorts, där 12 artiklar av kvalitativ design har granskats kritiskt, analyserats och sammanställts. Resultat: Personernas upplevelser presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Rädsla, skam och frustration var några av många ogynnsamma känslor som visade sig uppstå vid en diabetesdiagnos. Stöd från omgivningen gav kraft och motivation till egenvårdsskötsel, vilket i sin tur var en förutsättning för att uppnå kontroll och därmed hälsa.   Slutsatser: En diabetesdiagnos skapar en livsomställning som både är känslomässigt och praktiskt svår att hantera. / Summary Background: Diabetes is a disease that is steadily increasing around the world and in Sweden it is seen as a national disease. The underlying cause of the disease is often related to lifestyle, this requires that the affected person necessarily need to make lifestyle changes.   Aim: The aim of this literature review is to describe the adult people's experiences of living with type II diabetes. Method: A literature review has been made and 12 articles of qualitative inductive design was reviewed critically, analyzed and compiled.   Result: The persons’ experiences are presented in three categories with associated subcategories. Fear, shame and frustration were some of the many unfavorable feelings that proved to occur at a diabetes diagnosis. Support from the environment gave power and motivation to self-care management, which in turn was a prerequisite for achieving control and thereby health. Conclusions: A diagnosis of diabetes create a life adjustment that is both emotionally and practically difficult to handle.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en degenerativ förlamningssjukdom som inte går att bota. Det motoriska systemet bryts ned och leder till muskelsvaghet och begränsad rörlighet. Personer med ALS är medvetna om vad som händer runtomkring dem, men kan inte alltid förmedla sig med tal eller genom kroppsspråk då dessa funktioner kan ha gått förlorade. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En litteraturöversikt genomfördes. Litteraturöversikten bygger på tio vetenskapliga artiklar som alla analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Att möta förluster, Att vara beroende av hjälp och Att finna ett betydelsefullt liv är de tre temana som presenteras i resultatet och beskriver personers upplevelse av att leva med ALS. Slutsats: Att leva med ALS innebär upplevelser av kroppsliga förluster, förlust av identiteten och förlust av framtiden. Att vara aktiv och leva i nuet kan göra det möjligt att finna mening i livet. Det är därför viktigt att det skapas möjligheter till ett aktivt liv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur några förskollärare och förskolechefer upplever inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Studien utgick från ett kvalitativt angreppsätt. Datainsamlingen grundade sig på kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskollärarna och förskolecheferna upplevde att de inte alla gånger kunde inkludera barn i behov av särskilt stöd på grund av olika ramfaktorer, även om de i teorin visste hur de ska göra. De ramfaktorer som framkom som mest begränsade var stora barngrupper och bristfällig kunskap om olika slags behov. Slutsatsen blev att det fanns ramfaktorer och olika beslut i olika arenor som begränsade förskollärarnas förutsättningar att skapa en inkluderande miljö. Alla barn blev inte alltid inkluderade i förskolan även om det är lagstadgat.

En intellektuell funktionsnedsättning innebär en funktionsnedsättning i hjärnan som påverkar individens utveckling psykiskt och fysiskt i olika grad. Ur ett historiskt perspektiv har synen på intellektuellt funktionsnedsatta individer förändrats. Barn med någon form av funktionsnedsättning ansågs inte ha något värde i samhället. Med en humanistisk samhällsutveckling trädde Omsorgslagen i kraft 1968 vilken slog fast att personer med en funktionsnedsättning har lika värde med samma rättigheter i samhället som andra. I Sverige idag har en person av hundra en intellektuell funktionsnedsättning. Att vara förälder till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan resultera i svårigheter av det dagliga livet. Genom att ta del av föräldrarnas utmaningar kan kunskap och förståelse kring ämnet utvecklas och sjuksköterskan kan på så sätt förbättra sin förmåga att stötta och vägleda föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars svårigheter av att ha ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetet bygger på en litteraturstudie av Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Resultatet baserades på nio artiklar vars innehåll sammanställdes i fem subkategorier som resulterade i tre huvudkategorier; “Känslor som kan uppkomma hos föräldrar till barn med en intellektuell funktionsnedsättning”, “Hur föräldrarna påverkas” och “Betydelsen av att föräldrarna får stöd”. Resultatet visar att föräldrar till intellektuellt funktionsnedsatta barn har betydande svårigheter i sin livssituation med ett lägre välbefinnande, sämre livskvalitet, höga nivåer av oro, stress- och depressiva symptom, och en känsla av att vara stigmatiserade. Diskussionen lägger vikt på att omfattningen av individanpassat stöd är betydelsefullt för att föräldrarna skall kunna hantera de utmaningar och påfrestningar som det dagliga livet med ett intellektuellt funktionsnedsatt barn kan föra med sig.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet resonerar kring begreppet, och arbetet med, barn i behov av särskilt stöd. I studien valde vi att använda oss av intervjuer som datainsamlingsmetod vilka sedan har analyserats utifrån aktuell forskning och satts i relation till ett sociokulturellt perspektiv samt det relationella-, kategoriska- och dilemmaperspektivet. Studien omfattar intervjuer med tio pedagoger inom olika yrkeskategorier med anknytning till förskola. Resultatet visar att synen på begreppet barn i behov av särskilt stöd var komplex och ett flertal respondenter lyfte fram att begrepp sågs som en viktig del för att erhålla resurser till verksamheten. Respondenterna poängterade även stödet från en specialpedagog som en viktig faktor i sitt arbete. Förutom detta kunde vi se att faktorer som tidsbrist och barngruppernas storlek påverkade arbetet med barnen.

Bakgrund: Anorexia är en ätstörning som främst drabbar unga kvinnor och som yttrar sig både fysiskt och psykiskt. Sjukdomen drabbar inte enbart den enskilda individen utan hela dess omgivning. Mötet med vården är viktigt för att underlätta tillfrisknandet för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier som analyserades med Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Det framkom att anorexia medförde stora förändringar i kvinnornas liv. De upplevde anorexian som en inre röst som styrde över livet. Sociala relationer blev lidande som följd av att mat och vikt blev livets medelpunkt. I tillfrisknandet var vårdrelationerna och anhörigas stöd av stor vikt för att främja hälsan.  Slutsats: Anorexia är en komplex sjukdom där många faktorer påverkar behandlingsresultatet, inte minst patientens egen vilja att bli frisk. Alla möten och personer, exempelvis ett välfungerande teamarbete mellan professioner i vården har betydelse för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Sjuksköterskan kan, genom att ge trygghet och vara en fast punkt, bli en viktig tillgång i behandlingen av unga kvinnor med anorexia. Även anhöriga har en avgörande roll för kvinnornas tillfrisknande då de både kan vara ett stöd och skapa motivation.

No description available.

No description available.