<p>Syftet med studien var att undersöka studenters erfarenhet av våld under uppväxten, erfarenheter av våld i egna relationer samt sambandet däremellan. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid Örebro Universitet på hundra studenter. Datan bearbetades i SPSS och redovisades i tabeller. Resultatet visade att studenter till viss grad erfarit våld under uppväxten såväl som i egna relationer. Den vanligast förekommande typen av våld var hot om fysiskt våld, samt våld i form av knuffar, fasthållning eller att bli släpad. Signifikant samband fanns bland annat där manliga respondenter uppgett att de som barn blivit utsatta för våld och själva utsatt partnern för våld. Studien visade även att studenterna uppgav att båda parterna i relationen var svartsjuka mot varandra och till viss del kontrollerande. Resultatet analyserades och i en efterföljande diskussion knöts det sammanmed tidigare forskning inom ämnet. Uppsatsförfattarna menade, liksom den tidigare forskningen visade, att det var svårt att besvara frågan varför vissa barn utvecklar ett normbrytande beteende. De poängterar därför vikten av att se till ett helhetsperspektiv då många olika faktorer ligger bakom utveckling av våldsamt beteende.</p> / <p>The purpose of the study was to examine the students' experience of violence while growing up, experiences of violence in their relationships, and the relationship between. A quantitative survey was conducted at Örebro University with one hundred students. The dataset was analyzed in SPSS and reported in tables. The results showed that students to some extent experienced violence while growing up, as well as in their own relationships. The most common type of violence was a threat of physical violence, and violence in the form of pushing, restraint or being lagged. A significant correlation existed where male respondents indicated that they as children were victims of violence and that they later on exposed there partner to violence. The study also showed that students reported that both parties in the relationship were jealous against each other and to some extent controlling. The results were analyzed and in a subsequent discussion, linking it with previous research on the subject. The authors argued, as well as the previous research showed that it was difficult to answer the question why some children develop a norm-breaking behaviour. They emphasize the importance of ensuring a holistic approach where there are many different factors behind the development of violent behaviour.</p>

<p>Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.</p>

No description available.

Var tredje person i Sverige kan under sin livstid drabbas av en cancersjukdom. När en familjmedlem får diagnosen cancer påverkar detta oftast livet för dem som är närstående. Forskning visar att de närstående upplever olika förändringar i livet. Det uppstår oftast känslor som ångest, hjälplöshet och maktlöshet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur närstående till personer med cancer upplever sin förändrade livssituation. Informationskällor använda i analysen är 13 artiklar som beskriver närståendes upplevelser. Resultatet presenteras i fyra olika huvudteman med tillhörande underteman. Dessa fyra teman är Förändrad livssituation, Maktlöshet och hjälplöshet, Stöd är betydelsefullt och Behov av information. I resultatet framgår att relationer mellan familjmedlemmar antingen fördjupas eller försämras. Behovet av information och stöd visar sig vara stort hos den närstående. Det är av betydelse att resultatet används i vården så att sjuksköterskor samt annan vårdpersonal blir uppmärksamma på närståendes upplevelse. Dessa kunskaper kan hjälpa sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda bättre stöd till dessa närstående. / Every third person in Sweden can be afflicted by cancer during a life course.  When a family member gets the cancer diagnosis this most often influences the lives of those who are closest to them. Research shows that family caregivers experience various changes through life. These changes are often accompanied by feelings of anxiety, helplessness, and powerlessness. The purpose with this literature review was to describe how caregivers of persons with cancer experience their changed situation of life. The sources of information used in analysis are 13 articles who describe the experiences of caregivers. The result is presented in four main themes with sub themes. These four themes are Changed life situation, Powerlessness and helplessness, Support is important and Need for information. In the presented result it is clear that relations between family members is either deepened or worsen. The need for information and support has showed itself to be of great value for family members. It is of importance to implement the result in healthcare so that registered nurses and other staff can be attentive to the experiences of the relatives. This knowledge can help nurses and other personnel to offer better opportunities to give support to these relatives.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.

This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls’ relationship to her own and others’ sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl. What does the secularization do with gender- and identity processes and does it change the views on sexuality? In what way do the experiences and conceptions of young Muslim women differ from Swedish girls? This is what this essay will focus on. / Den här uppsatsen fokuserar på relationerna mellan islam, sekularisering, tjejer och sexualitet. Genom att koncentrera mig till dessa kategorier problematiserar jag genus och vad det innebär för identitetsprocesserna hos unga kvinnor med muslimsk bakgrund. Särskilt betonas sexualitet. Den muslimska bakgrunden sätts i kontrast till det svenska samhällets normer och ideal beträffande genus, sexualitet och identitet och denna uppsats analyserar hur unga kvinnor, genom att följa eller inte följa de föreskrivna normerna, skapar genus och identitet, samt vilka möjligheter och strategier de har och använder för att förhandla om utrymme i relation till andra människor. En tjejs förhållande till sin och andras sexualitet är just det som i mångt och mycket gör henne till just tjej, men kanske ännu viktigare –också till vilken sorts tjej. Vad gör sekulariseringen med genus- och identitetsprocesser och ändrar den uppfattningen om sexualitet? På vilket sätt skiljer sig muslimska tjejers erfarenheter och föreställningar från svenska tjejers? Det är vad denna uppsats handlar om.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapi Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine Strömberg Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen Sammanfattning Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram: • Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling? • Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling? Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker. Endast en av tre respondenter tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion. Nyckelord: Intensiv familjeterapi, interaktion, struktur, familj, kvalitativ. / A study of structural and interactional changes within a family that has undergone Intensive family therapy Authors: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg Supervisor: Marianne Freyne-Lindhagen Abstract This study describes whether a family is effected by Intensive family therapy (IFT) in a multi disciplinary organisation. The purpose of this study was to examine, from a system theoretical perspective, whether IFT effects the structure and pattern of interaction within a family, based on the experience of each family member. To make the aim more tangible and clear the following questions were presented: • How is the structure of the family system perceived after, compared to before treatment was commenced? • Has the interaction changed within the different family systems after treatment was completed? The study is conducted by using a qualitative research method where the participants consist of a family. The material has been processed via systematic analysis, where relevant literature has been connected to the head themes of the study; structure and interaction. The results show that a structural change in the family system occurred after the IFT treatment - as expressed by all the participants.. Only one out of the three participants experienced a change in the interaction within the family. We believe that a varying effect between structure and interaction within a family is possible. We therefore believe that it is possible - if not probable - that IFT treatment not only contributes to a structural change but also to a change in the interaction within the family. Keywords: Intensive family therapy, interaction, structure, family, qualitative.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang. Den bästa prediktorn visade sig vara uppfyllandet av de arbetsrelaterade behoven. Hinder upplevdes främst vara avsaknad av stöd och tro på den egna förmågan, avsaknad av mod samt prioritering av fritid. De vars personlighet inte tyder på en vilja att avancera upplevde fler interna hinder att avancera än övriga. / The purpose of this study was to examine what obstacles and possibilities connected with career development people experience. This was investigated from the factors: work- related needs, gender, family, support, organisation and personality. Data was collected through a self- report questionnaire that was handed out to 93 employees at a manufacture company. The result shows that work-related needs, support and the family situation have an influence on the attitude towards career development. High scores on these scales correlates with high attitude to career development. Results shows that the best predictor to career development was the fulfilling of work-related needs. Obstacles shows to be foremost the lack of support and low belief of the own capability, lack of courage and priority given to the spare time. Those, whose personality do not indicate any desire to develop their career, experienced more internal obstacle than others.

Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av rollteori och generell systemteori. I resultatet framkommer att bonusföräldrarna upplever en övergripande tillfredställelse med sin roll inom familjen och även utåt mot skola, myndigheter m.m. De har givits utrymme att själva utveckla sin roll även om de inte reflekterat över det. De har haft möjlighet att söka stöd hos sin partner, sin familj och sina vänner. De flesta problem som bonusföräldrarna upplever är förknippade med den externa föräldern och rör sällan bonusföräldern personligen även om denne påverkas. / This is a study with a qualitative approach, with the purpose of examining bonus parents need of certain support in the parenthood. The reconstructed family consists of adults who have children from before and this research concerns reconstructed families where only one of the adults have children from before. Focus is placed on the bonus parents experiences of becoming a part of that type of family. The research has been conducted through semi structured interviews with seven bonus parents who where recruited through criterion sampling. The family situations of the interviewed bonus parents differed in many ways which offers a diverse picture of how a bonus parent can experience his or her situation. The theoretical basis used in the research is role theory and general system theory. The result shows that the bonus parents experience a general satisfaction with his or her role in the family and also outwards towards school, authorities etc. They have been given the space to develop their role even though they haven’t thought so much about it. They have had the opportunity to seek support through their partner, and among their family and friends. Most of the problems experienced by the bonus parents are associated with the external parent and do seldom concerns the bonus parent in person even if he or she is affected by it.

Syftet med studien var att undersöka studenters erfarenhet av våld under uppväxten, erfarenheter av våld i egna relationer samt sambandet däremellan. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid Örebro Universitet på hundra studenter. Datan bearbetades i SPSS och redovisades i tabeller. Resultatet visade att studenter till viss grad erfarit våld under uppväxten såväl som i egna relationer. Den vanligast förekommande typen av våld var hot om fysiskt våld, samt våld i form av knuffar, fasthållning eller att bli släpad. Signifikant samband fanns bland annat där manliga respondenter uppgett att de som barn blivit utsatta för våld och själva utsatt partnern för våld. Studien visade även att studenterna uppgav att båda parterna i relationen var svartsjuka mot varandra och till viss del kontrollerande. Resultatet analyserades och i en efterföljande diskussion knöts det sammanmed tidigare forskning inom ämnet. Uppsatsförfattarna menade, liksom den tidigare forskningen visade, att det var svårt att besvara frågan varför vissa barn utvecklar ett normbrytande beteende. De poängterar därför vikten av att se till ett helhetsperspektiv då många olika faktorer ligger bakom utveckling av våldsamt beteende. / The purpose of the study was to examine the students' experience of violence while growing up, experiences of violence in their relationships, and the relationship between. A quantitative survey was conducted at Örebro University with one hundred students. The dataset was analyzed in SPSS and reported in tables. The results showed that students to some extent experienced violence while growing up, as well as in their own relationships. The most common type of violence was a threat of physical violence, and violence in the form of pushing, restraint or being lagged. A significant correlation existed where male respondents indicated that they as children were victims of violence and that they later on exposed there partner to violence. The study also showed that students reported that both parties in the relationship were jealous against each other and to some extent controlling. The results were analyzed and in a subsequent discussion, linking it with previous research on the subject. The authors argued, as well as the previous research showed that it was difficult to answer the question why some children develop a norm-breaking behaviour. They emphasize the importance of ensuring a holistic approach where there are many different factors behind the development of violent behaviour.