Uppsatsen analyserar de fem närmsta familjekaraktärerna i tre kapitelböcker av RoseLagercrantz och Eva Erikssons populära bokserie om Dunne. Böckerna som analyseras ärMitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingenkärlek (2019). Syftet med studien är att analysera vilka karaktärsdrag familjekaraktärerna harsamt att dra paralleller mellan familjekaraktärernas egenskaper och Dunnes handlingar ochlivsval. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är en kvalitativ textanalys med fokus påkaraktärer och dess uppbyggnad. I karaktärsanalysen har litteraturvetarna Maria Nikolajeva(2017) och Lena Kårelands (2015) verktyg för karaktärsanalyser använts. Analysen visar attde aktuella karaktärerna både är stereotyper och komplexa sammansättningar.Familjekaraktärerna påverkar Dunnes handlingar i oväntade riktningar. Studien visar också attbokserien om Dunne är en bra utgångspunkt i undervisningssammanhang om olikafamiljekonstellationer för grundskolans yngre åldrar.

Dementia is often referred to as the disease of caregivers due to the psychological and physical effects they undergo when a loved one is diagnosed with dementia. Caregivers play a vital role, supporting and assisting their loved ones with dementia in various aspects. Therefore, it is important to highlight and address caregivers and their situation they find themselves in to offer them adequate help and support. The aim of this study is to illuminate, based on current research, the support needs of caregivers of older adults with dementia and the availability and adequacy of the support provided. A qualitative method has been used for this work in the form of a literature review of previous research combined with fiction literature. A thematic text analysis has also been conducted based on the collected material. The results indicate that caregivers are affected to varying degrees by their loved ones with dementia. Prominent themes in the results include difficulties in accepting dementia and managing personality changes. Additionally, the results indicate that caregivers are at risk of negative mental and physical health outcomes in connection with caring for a loved one with dementia. Changes in relationships between the caregivers and the care recipient are common, as well as changes in relationships with other family members or friends. The results highlight existing support interventions for caregivers but also underscore deficiencies in the provided support, such as a lack of individually tailored support, accessibility, and information are highlighted. Moreover, the importance of informal support from friends and family for the caregivers is emphasized. This thesis demonstrates that there are significant deficiencies in the support provided to caregivers and that individual needs are not always met. There is a need for increased research focused solely on caregivers and their situation, to better support both the caregivers and the dementia- affected care recipient.

Att bli förälder är en livsomvälvande händelse som kan vara både glädjande och skrämmande. Som förälder ansvarar man för en annan människa där man i vissa fall behöver ny information, kunskap och råd för att leva upp till de nya kraven som en förändrad familjesituation kräver. Förmågan att tillgodogöra sig information, kunskap och råd kan relateras till begreppet hälsolitteracitet som berör hur personer förstår och tillgodogör sig hälsorelaterad information. Den svenska barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling och förebygga ohälsa hos barn, samt stödja föräldrar i föräldrarollen. Barnhälsovårdens sjuksköterskor följer barnets hälsa och utveckling till dess att barnet fyller fem år och är en viktig del i stöttningen av föräldrarna. De flesta av dagens föräldrar är födda i den digitala generationen och Internet är en naturlig källa till information och ökad kunskap. Föräldrarnas hälsolitteracitet kan inverka på hur internetinformationen påverkar dem och deras agerande för att möta barnens behov. I nuläget är litet känt om hur informationsöverflödet från digitala källor som Internet används av föräldrar och i interaktionen med barnhälsovården. Denna licentiatavhandlings syfte är att generera ökad kunskap om hur föräldrar använder Internet för hälsorelaterad information relaterat till deras 0–6 åriga friska barn och hur detta kan påverka dem själva samt om och i så fall, hur detta inverkar på barnavårdssjuksköterskans konsultativa arbete. I licentiatavhandlingen ingår två delstudier: Delstudie I genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=20) verksamma inom Barnhälsovården. Syftet var att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar om föräldrars internetanvändning. I resultatet framkom tre kategorier som belyste syftet: Det framkom att ”Internet underlättar vård samt tillgång och tillgänglighet av vård och vårdinformation”, vidare att ” Internet gör yrkesutövande mer komplext” samt till sist uttrycktes det ”Ett behov av förändrad yrkesroll för barnhälsovårdssjuksköterskan”. I delstudie II genomfördes en enkätundersökning med föräldrar (n=687) som hade barn inskrivna på barnhälsovården inom en region i norra Sverige. Syftet var att beskriva föräldrars internetanvändning för råd eller information relaterat till hälsa och barns utveckling för deras friska barn samt hur informationen användes i kontakten med Barnhälsovården. Nästan alla föräldrar (n=686), uppfattade att Internet är en bra informationskälla för råd och information om barns hälsa och utveckling, men de uttryckte osäkerhet inför mängden av information samt kring den egna förmågan att söka, sortera och värdera funnen information. I resultatet sågs också att många föräldrar 81,7% (n = 561) önskade ha stöd och vägledning av sin barnhälsovårdssjuksköterska avseende internetinformation och webbsidor. Licentiatavhandlingens resultat visar att föräldrar har ett behov av stöd och att barnhälsovårdens sjuksköterskor genom den uppbyggda relationen dem emellan både kan vägleda och ge råd för att stödja föräldrar. Genom att stödja föräldrar på detta sätt kan barnhälsovården bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet och därmed även deras hälsokompetens. Barnhälsovårdens medarbetare behöver kompetensutveckling och verktyg för att kunna stödja föräldrar mot större hälsolitteracitet och därigenom även en högre hälsokompetens. Det ses som viktigt att utveckla fler kvalitetssäkrade digitala verktyg som komplement till dagens Barnhälsovård baserad på personliga möten. Verktygen skulle kunna bestå i att stötta föräldrar till att söka och värdera information från evidensbaserade källor, samt att införliva chatt och videokonferensmöjligheter mellan föräldrar och barnhälsovårdssjuksköterskorna också inom offentlig sjukvård. / Becoming a parent is a life-changing event that can be both gratifying and scary. As a parent, one is responsible for another person, where there sometimes is a need for new information, knowledge, and advice to live up to the new requirements that a changing family situation requires. The ability to make use of information, knowledge, and advice can be related to the concept of health literacy that affects how people understand and make use of health-related information. The goal of Swedish child health care is to promote children's health and development and prevent ill-health in children, as well as support parents in the role of parenting. Child health care nurses follow the child's health and development until the child turns five years and is an important part of supporting the parents. Most of today's parents are born in the digital generation and the Internet is a natural source of information for increased knowledge. Parental health literacy can affect how Internet information affects them and their actions based on the needs of the children. At present, little is known about how the information flow from digital sources such as the Internet is used by parents and in the interaction with child health care. The purpose of this licentiate thesis is to generate increased knowledge about how parents use the Internet for health-related information related to their 0–6-yearold healthy children and how this may affect themselves and if so how this, in turn, affects the nurse's consultative work. The licentiate thesis includes two sub-studies: Sub-study I was conducted as a qualitative interview study with nurses (n = 20) active in child health care. The purpose was to describe their experiences and perceptions of parents' internet use. In the results, three categories emerged that highlighted the purpose: “The Internet facilitates care and access to care- and care information”, further “The Internet makes professional practice more complex” and finally “A need for a changing professional role for the child health care nurse". In sub-study II, a survey was conducted with parents (n = 687) who had children enrolled in child health care. The purpose was to describe parents' Internet use for advice and information related to health and child development for their healthy children and how the information was used in contact with child health care. Almost all parents (n = 686) perceived that the Internet was a good source of information for advice and information on children's health and development, but they expressed uncertainty about the amount of information and their own ability to search, sort and evaluate the information found. The results also showed that many parents 81.7% (n = 561) wanted support and guidance from their child health care nurse regarding internet information and web pages. The thesis results showed that parents need support and that the child health care nurses can both guide and advice to support parents through the established relationship between them. By supporting parents in this way, the child health care can promote parental health literacy. Based on the research carried out and to meet parental demand for advice on their children's health there is a proposal for a digital solution, a chat or a kind of digital reception where parents can consult the child health care nurse and confirm whether they thought right, or get additional advice and information, which would be an innovative proposal. The staff of Swedish child health care are in need of competence development, as well as tools in order to be able to support and promote parents towards health literacy. It seems necessary to develop adequate and quality assured digital tools as a complement to the present child health care which has its base in personal meetings. The tools could include the competence of supporting parents to search and validate information from evidence-based sources, as well as the incorporation of chat and videoconference possibilities between parents and child health nurses.

Sweden is considered a pioneering country when it comes to gender equality. However, we still see differences between men and women in working life, including in terms of salaries, managerial positions and working hours. In this study, we examine a number of other factors of working life that are interesting from a gender equality perspective. The essay examines experiences of autonomy, career opportunities, work-family conflict and work intensity, using factor analysis and regression analysis. We use both theories and previous research to get a deeper understanding of the four aspects. Small differences between men and women were found in autonomy and work intensity, while in experiences of career opportunities and work-family conflict we could not observe any differences.

Bakgrund Palliativ vård i hemmet kan patienten bevara sin trygghet och hemkänsla, minska oro samt kunna vara med sina anhöriga i livet slutskede. Inom palliativ vård har anhöriga många positiva effekter för patienten som innebär upplevelser av meningsfullhet och välbefinnande i livets slutskede. Det är därför viktigt att anhöriga får rätt stöd under patientens sjukdomsprocess och efter dödfallet i syfte att främja patientens livskvalitet. Syfte Syfte med denna litteraturöversikt är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans upplevelser om faktorer som främjar eller hindrar anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienter med palliativ vård i hemmet. Metod Litteraturöversikten är utformad som en struktuerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitattiva studier använts. Sökning har gjorts i PubMed och CINAHL databaser. Analysen har utförts med stöd av Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet presenteras sjuksköterskans upplevelser av anhörigas delaktighet i två huvudkategori. Dessa är främjande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet och hindrande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet. Slutsats Kommunikation och information samt samverkan mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga har betydelser inom vård och omvårdnad. Anhörigas känsloläge och olika dilemma av vårdbehov och önskemål i vården kan ha påverkan under vårdprocessen. Dessutom kan familjens ekonomi påverka möjligheter i omvårdnad för patienter och anhöriga inom palliativ vård i hemmet i vissa länder. / Background Palliative care at home allows the patient to maintain security and a sense of home, reduce anxiety and be able to be with their relatives in the final stages of life. In palliative care, relatives have many positive effects for the patient, which means the experience of meaning and well-being in the final stage of life. It is therefore important that relatives receive the right support during the patient's illness process and after death in order to promote the patient's quality of life. Aim The aim of this literature review is to explore the nurse's experiences which factors to promote or hinder relatives' participation in palliative care at home. Method The literature review is designed as a systematic literature review where 13 articles from qualitative studies have been used. Searches have been made in PubMed and CINAHL databases. The analysis has been carried out with the support of Friberg's analysis model. Results In the results, the nurses' experiences of relatives' participation are presented in two main categories. These are “The supporting factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home” and “The obstruction factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home”. Conclusions Communication and information as well as cooperation between the nurse, the patient and relatives have meanings in care and nursing. Relatives' emotional state and various dilemmas with needs and wishes in nursing care can have an impact during the care process. As well as the family's finances, the nursing care opportunities can affect the patients and relatives in palliative care at home in some countries.

Denna uppsats undersöker huruvida språklig konkretion i Allers 1905–2019 förändras över tid i takt med att de visuella inslagen ökar. Det studien syftar till är att utröna på vilket sätt visuella inslag och språklig konkretion i texten förändrats i förhållande till varandra. Detta genomförs på så sätt att ett antal om sju reportage, med intervaller om cirka tjugo år mellan dem, undersöks, och fenomenen visuella inslag och språklig konkretion i dessa reportage analyseras. Det viktigaste resultatet är att även om två av de sju undersökta exemplen på språklig konkretion minskar, så är två i stort sett konstanta medan tre ökar.

The study, conducted at selected Swedish universities and colleges, focused on the balance between work, family, and studies for working professionals. In this qualitative study, twelve individuals were examined to explore their experiences of balancing work and studies alongside their full-time employment, as well as how the boundaries between work and family affected individuals in committed relationships with children under the age of 12. The theoretical framework of the study was centered around work-life balance and the significance of different roles in achieving this balance. The study's results highlighted challenges in balancing work, family, and distance learning for working parents. Common challenges included time constraints, the impact of children on work and studies, and a lack of support. Women experienced greater effort and a dual workload due to traditional expectations. Men in leadership positions often had more flexibility and fewer conflicts. The study concludes that combining full-time employment, children, and studies is challenging, particularly for women striving for economic improvement. The authors suggest that future research should examine how communication patterns within the family can affect balance, and further explore the situation for individuals holding non-leadership positions.

Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning. / This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews. Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet” genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet”. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.</p><p>Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ”riktig” familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa. Diskursen ”det goda adoptivföräldraskapet” uppnås genom aktivt medlemskap i adoptionsorganisationen AC. Begreppet ”barnets bästa” har visat sig vara en flytande signifikant för att konstituera olika diskurser som alla handlar om att etablera eller upprätthålla AC som organisation. Genom barnets bästa har AC fått möjlighet att legitimera sina egna verksamhetsområden, styra över vem som är lämplig förälder, vem som får bilda familj och vika barn som är tillgängliga för adoption. Ytterligare resultat har visat på att AC under perioden fått ökad makt genom att förmedlingen av adoptivbarn har övergått till adoptivorganisationerna. Således har statens makt och inflytande fördelats över ytterligare en instans.</p> / <p>Abstract</p><p>This essay is a critical discourse analysis on AC’s (Adoption Centre Organisation, Sweden) magazine for members during three periods; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Our main question is how discursive statements are made on “the good adoptive parenthood” in this magazine? What possible changeable meanings and truths are given by the discourses? Our aim is to understand the discourse “the good adoptive parenthood”. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, post structural perspective and philosophy of language.</p><p>Our main results are that AC constitutes discourses that produce and reproduce a number of assumptions about parenthood, family and individuals as normative and influenced by social constructed assumptions about what is; a “real” family, a good parenthood or “the child’s best interest”. The discourse of “the good adoptive parenthood” is gained through membership in the adoption organisation AC. The claim of “the child’s best interest” has in this essay being found as a fluent significant to constitute a variety of discourses, which all aim to establish and maintain the organisation. Through the principle of “the child’s best interest”, AC has found a way to legitimate their own fields, to decide who is a suitable parent, who shall form a family, and which child will be available for adoption. Further result shows that AC during the studied period has gained increased legal and governmental power in the field of adoption. As a result, the governmental power and influence in the adoption field has been divided through additional authorities.</p>

ABSTRAKT Bakgrund: Var tredje person i Sverige drabbas någon gång i livet av cancer. Vanliga cancerformer hos kvinnor är bröstcancer, gynekologisk cancer och colo-rektalcancer. Många drabbade kvinnor lever i familj och har ansvar för barn och andra närstående, vilket ställer särskilda krav under sjukdomstiden. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenhet av att ha genomgått cancerbehandling i relation till familj och närstående. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes år 2016 med tio cancerbehandlade kvinnor som lever i familj. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien utmynnade i ett huvudtema: ”Familj och närstående är i en interpersonell process med den sjuka”, och tre teman: ”Att vara en belastning och i utanförskap, ”Kampen att värna familjen” och ”Familj i förändring”, samt tio subteman. Cancerdrabbade kvinnor bar ett praktiskt och känslomässigt ansvar för familjen. Nya insikter om närstående erfors och ensamhetskänslor uppstod då de inte orkade finnas till hands, vilket orsakade en känsla av alienation. Barn och partner gav också tröst och kvinnorna upplevde en gemensam styrka i familjen. Tillit och bättre kommunikation uppstod i familjen. Slutsats: När en mamma drabbas av cancer involveras hela familjen, då den fungerar som ett system där den interpersonella processen påverkar helheten. För att omvårdnad ska fungera tillfredsställande behöver familjen involveras under sjukdomstiden. Nyckelord: Cancer, familj, förälder, gender, kommunikation, omvårdnad, sjuksköterskor, system. / ABSTRACT Background: In Sweden, one third of the population is afflicted with cancer at some point in life. Dominant forms among women are breast cancer, gynaecological cancer and colo-rectal cancer. Many afflicted women live in family settings and are responsible for children and other relatives, which poses special demands during their illness. Aim: To illuminate women's experience of undergoing cancer treatment in relation to the family and related parties. Method: Semi-structured interviews were undertaken in 2016 with ten women who had gone through cancer treatment while living in a family setting. The applied method was qualitative contents analysis. Results: The study resulted in the main theme” Families and related parties are in an inter-personal process with the ill person” and three themes: “To be a burden and alienation”,” The struggle to safeguard the family”, “Family affected by change” and ten sub themes. Women afflicted by cancer had practical and emotional responsibilities for their families. New insights about members were gleaned and feelings of loneliness arose when others could not offer enough support, and a sense of alienation could follow. But children and partners were also sources of consolation and many women found strength in their families. Trust and deeper communications developed. Conclusion: When a mother is afflicted by cancer, her whole family is involved, as families function systemically through inter-personal processes. Satisfactory nursing thus requires family involvement during the time of illness. Key words: Cancer, family, parent, gender, communications, nursing, nurses, system.