Bakgrund: Risken att insjukna i depression vid något tillfälle i Sverige, ligger på cirka 23 procent för män och cirka 31 procent för kvinnor. Efter första episoden av depression, ligger risken för att återinsjukna på cirka 50 procent. När en förälder har drabbats av depression, kan det påverka övriga familjemedlemmar, då det oftast är någon av föräldrarna som har det största ansvaret inom familjen och för ekonomin.Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder som har depression.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman & Hällgren Graneheim användes vid analysen.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Behov av copingstrategier, Olika insikter, En förändrad tillvaro och Behov av hjälp. Barn som distanserade sig från sin förälder, upplevde det som ett sätt att skydda sig själva. En del barn hade dålig insikt om förälderns depression, de berättade att de inte märkte att något annorlunda eller fel. Barn anpassade sig efter situationen och utvärderade effekten av sin anpassning, de justerade sina handlingar efter det. Familjen samtalade sällan om förälderns depression och barnen fick inte någon information.Slutsats: Barn distanserade sig i både positiv och negativ bemärkelse. Vissa barn hade insikt i förälderns depression och anpassade sig utefter den, medan andra förnekade dess existens eller inte förstod sjukdomen. Barnen fick ett ökat ansvar i hemmet vilket resulterade i ett försämrat mående. En positiv aspekt var att vissa barn hävdade att de hade blivit starkare som person och fått mer empati för andra människor. Den allmänna sjukvården hade otillräcklig kunskap och resurser vid bemötande av barn som anhörig, vilket kan åtgärdas med mer utbildning och vidare forskning av problemområdet.

Syftet med denna studie var att explorativt undersöka socialsekreterares föreställningar och förhållningssätt till personer med könsöverskridande identiteter inom området barn och familj. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utgör studiens empiri. Queerteori och genusteori har bidragit till en djupare förståelse för informanternas utsagor och för analys av studiens resultat.Resultatet visar att erfarenheten av och kunskapen om könsöverskridande identiteter är begränsad hos socialsekreterarna på arbetsplatsen. Socialsekreterarna använder sig i huvudsak av heteronormativa antaganden i bemötandet av sina klienter. Därmed uppfattas enbart två olika kön, liksom dess respektive motsvarighet i två pronomen, som de enda existerande alternativa könsidentiteterna. Samtliga socialsekreterare som deltog i studien saknade gedigna erfarenheter av att ifrågasätta könsstereotyper i utredningar och bedömningar. Informanterna påtalar själva att de tror sig sakna kunskap och kompetens. Risker med begränsade erfarenheter och bristande kunskap kan vara att viktiga aspekter, som exempelvis kan handla om att en klient utsatts för diskriminerande behandling i någon form på grund av sin könsidentitet, förbigås av socialsekreteraren. Den fortbildning som socialsekreterarna hitintills fått på arbetsplatsen har inte berört frågan om könsöverskridande identiteter. Enligt informanterna beror det på att denna fråga inte prioriterats.Nyckelord:

Demens är en vanlig sjukdom i samhället. När en person drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om hur dagligt liv i en familj påverkas när en nära anhörig drabbas av demens i tidig ålder. Studien utfördes i form av en integrerad litteraturöversikt. 11 vetenskapliga studier valdes ut och ingick i analysen som resulterade i 12 kategorier. Resultatet visade att det dagliga livet påverkades genom att ovissheten ökade i familjen, sjukdomen medförde ekonomiska konsekvenser, och det skedde rollförändringar. Till följd av sjukdomen skedde en ökning av konflikter i familjen, relationer förändrades och familjen stigmatiserades. Det fanns en stor emotionell påverkan på familjemedlemmarna, och levnadssituationen påverkade hälsan negativt. För att hantera situationen använde familjemedlemmarna olika coping-strategier. De efterfrågade utbildning, stöd, samt god vård och omsorg om personen med demens i tidig ålder. Sjuksköterskan kan stödja närstående och möta deras behov genom interventioner i form av utbildning, stöd i olika former, och personcentrerad vård.

The subject is life in rural areas and the purpose of the essay is to explore and understand,why a group of women brought up in Storuman, after a while living elsewhere, choose to move back and settle down. The urbanization process where people leave the countryside and move to cities affects the rural everyday life as societies in the countryside are dismantled.The terms of living in the countryside are perceived unequal compared to living in cities. This is a qualitative study written and inspired by ethnography based on the following theories. Habitus and field by Bourdieu, push and pull by Ravenstein and the theory of socialcontext in rural areas. The conclusions are that social relations and positive connections to the place are essential to women's choice of choosing life i Storuman. Behaviour and lifestyle have been passed over to next generation. The nature in Storuman, being an area of leisure, togetherness and recreation, plays an important part in the lifestyle these women have chosen. The word safety connected to women's experience and feeling towards Storuman is strong and pulls them back. So does also their experience of living elsewhere.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 (DM typ-1) är en kronisk sjukdom som är vanlig i världen och fortsätter att öka i antal insjuknande personer. Det är inte bara personen med DM typ-1 som får förändringar i livet, även närstående påverkas. Sjuksköterskan har i uppgift att ta hänsyn till den vårdsökande personen och även tillgodose närståendes delaktighet och behov. Familjefokuserad omvårdnad belyser hur hela familjen ses som en helhet och varje individ i familjen påverkar varandra.   Syfte: Syftet var att beskriva hur närstående upplever att leva nära en vuxen person som har diabetes mellitus typ 1.  Metod: Litteraturöversikt av nio kvalitativa artiklar. Fribergs (2017b) femstegsmodell har använts i analysprocessen. Resultat: Resultatet har utformats i kategorier: Börda och ansvar, Begränsningar i livet, Oro och rädsla, Att få stöd, Frånvaro av stöd och Förändrade relationer. Slutsats: Stöd från sjukvård och omgivning upplevs bristfällig och otillräckligt stöd bidrog till osäkerhet, men det stöd som gavs upplevs gynnsamt. Närstående till personen med DM typ-1 tilldelas automatiskt ett ansvar. Relationer påverkas och förändras när en person med DM typ-1 lever nära. Nyckelord: diabetes mellitus typ 1, familj, litteraturöversikt, stöd, upplevelse. / Background: Type 1 diabetes (T1D) is a commonly occurring chronic disease with an increasing incidence worldwide. The life change associated with the disease not only affect the afflicted individual but also all those in close relation as well. The role of the nurse therefore extends beyond that of the patient alone to include the support and education of close family members. The theory of family assessment and intervention highlights how the whole family is seen as an interlocking-unit such that each individual in the family can influence the other. Purpose: The purpose was to describe the experience of living with DM typ-1 from a relatives perspective. Method: Literature review of nine qualitative articles. Fribergs (2017b) five-step model has been used in the analysis process. Result: The results have been present in categories: Burden and responsibilities, Limitations in life, Concernand fear, To get support, Absence of support and Changed relationships. Conclusion: Support from healthcare and the environment was perceived as inadequate with insufficient support contributing to uncertainty. However the support related parties experienced was perceived favourable. Relatives of the person diagnosed with DM type-1 are automatically assigned a responsibility. Living closely with a person affected by DM type-1 alters the balance of existing relationships. Keywords: diabetes mellitus type 1, experiences, family, literature review, support.

Inom revisionsbranschen är det få kvinnor på de högre positionerna och speciellt på positionen delägare. Även tidigare forskning har visat att det råder stora skillnader i könsfördelningen på de högre positionerna i revisionsbyrån. Trots att könsfördelningen har på senare åren blivit jämnare på de lägre positionerna och mellanpositionerna i revisionsbranschen är det fortfarande väldigt små förändringar på delägarpositionen. Syftet med studien är att förstå och försöka få en mer ingående och mångfacetterad bild av hur karriärvalen för auktoriserade kvinnliga revisorer kan se ut.För att besvara studiens frågeställning har studien genomförts med en kvalitativ metod och med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån teorier och tidigare forskning inom området för kvinnliga revisorers karriär inom revisionsbranschen. Empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer. Vidare har analysen belyst olika teorier och faktorer som var relevanta för komma fram till resultat och slutsatser.Studiens slutsats blev att de kvinnliga revisorernas karriär påverkas av ett antal faktorer som är viktiga och avgörande för karriärutveckling och avancemang. Vidare när det gäller att få kvinnor innehar delägarpositionen kan det förhållandevis förklaras genom att vikten ligger hos själva kvinnliga auktoriserade revisorer. Eftersom de själva som individer tar olika beslut och val vilka påverkar och formar kvinnors karriär inom revisionsbranschen. Dessa beslut och val är kopplade till andra prioriteringar och intressen kopplade till privatlivet till exempel familjen och moderskap. / In the auditing industry, few women appear in higher positions and especially in the position of co-owner. Previous research has also shown differences in the equality at the higher positions in the audit firms. Even though it has become more equal in the lower and middle positions in the auditing industry in recent years, there are still very small changes in the co-owner position. The purpose of this study is to understand and try to get a more detailed and multifaceted picture of how the career choices for authorized female auditors can look.In order to answer the study's question, the study was conducted with a qualitative method and with semi-structured interviews. The study is based on theories and previous research in the field of female auditors' careers in the auditing industry. The empirical material has been collected using semi-structured interviews with female authorized auditors from different auditing firms. Furthermore, the analysis has illustrated various theories and factors that were relevant for the results and conclusions.The conclusion of the study is that female auditors' career is influenced by several factors that are important and crucial for career development and advancement. Furthermore, to understand why few women have a co-ownership position, it can be explained by the fact that it depends on female authorized auditors themselves. Because they as individuals take different decisions and choices that affect and shape women's careers in the auditing industry. These decisions and choices are linked to other priorities and interests for example such as the family and motherhood.

<p>This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls’ relationship to her own and others’ sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl. What does the secularization do with gender- and identity processes and does it change the views on sexuality? In what way do the experiences and conceptions of young Muslim women differ from Swedish girls? This is what this essay will focus on.</p> / <p>Den här uppsatsen fokuserar på relationerna mellan islam, sekularisering, tjejer och sexualitet. Genom att koncentrera mig till dessa kategorier problematiserar jag genus och vad det innebär för identitetsprocesserna hos unga kvinnor med muslimsk bakgrund. Särskilt betonas sexualitet. Den muslimska bakgrunden sätts i kontrast till det svenska samhällets normer och ideal beträffande genus, sexualitet och identitet och denna uppsats analyserar hur unga kvinnor, genom att följa eller inte följa de föreskrivna normerna, skapar genus och identitet, samt vilka möjligheter och strategier de har och använder för att förhandla om utrymme i relation till andra människor. En tjejs förhållande till sin och andras sexualitet är just det som i mångt och mycket gör henne till just tjej, men kanske ännu viktigare –också till vilken sorts tjej. Vad gör sekulariseringen med genus- och identitetsprocesser och ändrar den uppfattningen om sexualitet? På vilket sätt skiljer sig muslimska tjejers erfarenheter och föreställningar från svenska tjejers? Det är vad denna uppsats handlar om.</p>

<p>En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapi</p><p>Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine Strömberg</p><p>Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:</p><p>• Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?</p><p>• Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker. Endast en av tre respondenter tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion.</p><p>Nyckelord: Intensiv familjeterapi, interaktion, struktur, familj, kvalitativ.</p> / <p>A study of structural and interactional changes within a family that has undergone Intensive family therapy</p><p>Authors: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg</p><p>Supervisor: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Abstract</p><p>This study describes whether a family is effected by Intensive family therapy (IFT) in a multi disciplinary organisation. The purpose of this study was to examine, from a system theoretical perspective, whether IFT effects the structure and pattern of interaction within a family, based on the experience of each family member. To make the aim more tangible and clear the following questions were presented:</p><p>• How is the structure of the family system perceived after, compared to before treatment was commenced?</p><p>• Has the interaction changed within the different family systems after treatment was completed?</p><p>The study is conducted by using a qualitative research method where the participants consist of a family. The material has been processed via systematic analysis, where relevant literature has been connected to the head themes of the study; structure and interaction.</p><p>The results show that a structural change in the family system occurred after the IFT treatment - as expressed by all the participants.. Only one out of the three participants experienced a change in the interaction within the family. We believe that a varying effect between structure and interaction within a family is possible. We therefore believe that it is possible - if not probable - that IFT treatment not only contributes to a structural change but also to a change in the interaction within the family.</p><p>Keywords: Intensive family therapy, interaction, structure, family, qualitative.</p>

<p>Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av rollteori och generell systemteori. I resultatet framkommer att bonusföräldrarna upplever en övergripande tillfredställelse med sin roll inom familjen och även utåt mot skola, myndigheter m.m. De har givits utrymme att själva utveckla sin roll även om de inte reflekterat över det. De har haft möjlighet att söka stöd hos sin partner, sin familj och sina vänner. De flesta problem som bonusföräldrarna upplever är förknippade med den externa föräldern och rör sällan bonusföräldern personligen även om denne påverkas.</p> / <p>This is a study with a qualitative approach, with the purpose of examining bonus parents need of certain support in the parenthood. The reconstructed family consists of adults who have children from before and this research concerns reconstructed families where only one of the adults have children from before. Focus is placed on the bonus parents experiences of becoming a part of that type of family. The research has been conducted through semi structured interviews with seven bonus parents who where recruited through criterion sampling. The family situations of the interviewed bonus parents differed in many ways which offers a diverse picture of how a bonus parent can experience his or her situation. The theoretical basis used in the research is role theory and general system theory. The result shows that the bonus parents experience a general satisfaction with his or her role in the family and also outwards towards school, authorities etc. They have been given the space to develop their role even though they haven’t thought so much about it. They have had the opportunity to seek support through their partner, and among their family and friends. Most of the problems experienced by the bonus parents are associated with the external parent and do seldom concerns the bonus parent in person even if he or she is affected by it.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang. Den bästa prediktorn visade sig vara uppfyllandet av de arbetsrelaterade behoven. Hinder upplevdes främst vara avsaknad av stöd och tro på den egna förmågan, avsaknad av mod samt prioritering av fritid. De vars personlighet inte tyder på en vilja att avancera upplevde fler interna hinder att avancera än övriga.</p> / <p>The purpose of this study was to examine what obstacles and possibilities connected with career development people experience. This was investigated from the factors: work- related needs, gender, family, support, organisation and personality. Data was collected through a self- report questionnaire that was handed out to 93 employees at a manufacture company. The result shows that work-related needs, support and the family situation have an influence on the attitude towards career development. High scores on these scales correlates with high attitude to career development. Results shows that the best predictor to career development was the fulfilling of work-related needs. Obstacles shows to be foremost the lack of support and low belief of the own capability, lack of courage and priority given to the spare time. Those, whose personality do not indicate any desire to develop their career, experienced more internal obstacle than others.</p>