Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende. Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende. / The starting point for this project is an ever changing world. In this changing world there is a need for flexibility and adaptability, which can be seen in all areas of society today. The purpose of the project is to investigate what this could mean in the area of housing. Question formulation: what does housing look like when it is open to change, change in family situation, change in values regarding good housing, and demographic changes in society which lead to new and other needs in terms of housing.

Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund: Anhöriga till en patient i livets slutskede befinner sig ofta i en mycket påfrestande situation. Situationen kan upplevas av anhöriga som främmande och oroande. Patienten och dess och anhöriga har rätt att bli bemötta av vårdpersonalen på ett professionellt sätt. Anhöriga är även en viktig del av patientens livsvärld som i samband med patientens sjukdom också lider. Anhörigas behov förbises ofta av vårdpersonalen eftersom fokuset ligger på patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en sammanfattning om vad är anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande inom palliativ vården. Metod: Metoden är litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Artiklarna söktes i Cinahl Complete, Medline med full text samt PubMed. Resultat: Tre huvudteman identifierades. Den första Behov och förväntningarsom lyfter kommunikations betydelse samt anhörigas delaktighet i omvårdnaden. Den andra Erfarenheter inkluderar anhörigas positiva och negativa känslor samt förändringar i anhörigas liv. Den sista huvudtema Vårdpersonalens ansvar har i fokus det emotionella stödet samt bemötandet av anhöriga.  Sammanfattning: Resultatet visade att en tydlig kommunikation och stöd från vårdpersonalen hade en god effekt på hur anhöriga upplever bemötandet. Delaktigheten i omvårdnaden hade stor betydelse för anhöriga som oftast ville vara engagerade i alla åtgärder som görs. Stöd under den pågående palliativa vården såsom efter dödsfallet var det anhöriga upplevde som bristfällig. / Background: Relatives of a patient in the final stages of life are often in a very stressful situation. The situation can be perceived by relatives as foreign and disturbing. The patient and his or her relatives have the right to be treated by the care staff in a professional manner. Relatives are also an important part of the patient's lifeworld and in connection with the patients' disease they also suffer. Relatives' needs are often overlooked by healthcare professionals because the focus is on the patient. Aim: The purpose of this literature review was to create a summary of what relatives' experience of the care staff's treatment in palliative care. Method: The method is a literature review where ten scientific articles have been reviewed and analyzed. The articles were searched in Cinahl Complete, Medline with full text and PubMed. Results: Three main themes were identified. The first Needs and Expectations highlight the importance of communication and the relatives´ participation in nursing. The other Experiences include the positive and negative feelings of relatives and changes in the lives of relatives. The last main theme The Responsibility of the care staff focuses on the emotional support and the treatment of relatives. Conclusion: The results showed that a clear communication and support from the care staff had a good effect on how relatives experience the treatment. Participation in nursing was of great importance to relatives who most often wanted to be involved in all measures taken. Support during ongoing palliative care, such as after the death, was perceived by the relatives as deficient.

Bakgrund: Generell anestesi och operation kan skapa oro för familjen. Förståelsen för familjens upplevelser under sitt barns anestesi är essentiell för att den anestesiologiska omvårdnaden skall kännas trygg för hela familjen. Barnet verkar känna oro över den okända miljön och osäkerheten den kan bidra till, trygghet för barnet verkar grunda sig i att ha familjemedlemmar närvarande. Familjemedlemmar har således sannolikt en stor inverkan på barns sjukvård och med rätt förutsättningar kan de skapa en trygghet i en annars otrygg och steril miljö, för barnet och för varandra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser i samband med barns anestesi. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med familjefokuserad omvårdnad (FFO) som teoretisk referensram. Analysen är gjord enligt Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Tolv artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Faktorer som delaktighet, information innan och under operation, väntetiden och anestesisjuksköterskans förmåga att anpassa miljön och informationen till familjen var starkt kopplade till upplevelsen av anestesi. Information om vad som ska hända, när och hur ter sig vara viktigt för en ökad trygghetskänsla för familjen. Slutsats: Studien gav ökad förståelse för familjens betydelse för varandra och familjens betydelse för den anestesiologiska omvårdnaden. En fördjupad insikt i eventuella förbättringsmöjligheter för att vården skall bli så bra som möjligt. Anestesisjuksköterskor bör se familjen som en självklar del i den anestesiologiska omvårdnaden. / Background: General anesthesia and surgery can create a concern for the family Understanding the family's experiences during their child's anesthesia is essential so that the anesthesiologic care feel safe for both the whole family. The child seems to worry about the unknown and the uncertainty it contributes to. The child’s sense of security often seems to be based on having members of the family present. Family members are therefore likely to have a major impact on children's healthcare and with the right conditions, the family can create a security in an otherwise unsafe and sterile environment. Purpose: The purpose of the study was to describe the family's experiences in connection with children's anesthesia. Method: The study is a systematic literature review with family-focused nursing (FFO) as a theoretical frame of reference. The analysis is done according to Bettany-Saltikov and McSherry's method. Twelve articles were included after quality appraisal. Result: Factors such as participation, information before and during surgery, the waiting time and the ability of the anesthesiologist to adapt the environment and information to the family were strongly linked to the experience of anesthesia. Information about what will happen, when and how seems important for an increased sense of security for the family. Conclusion: The study gave a deeper understanding of the importance of the family for each other and the importance of the family for the health care system. An in-depth insight into possible improvement opportunities to make the care as good as possible. The anesthetist should include the family as a natural part of anesthesiologic care.

Bakgrund: Pediatrisk palliativ vård är ett begrepp som förknippas med sorg och förtvivlan. Att arbeta som sjuksköterska i denna kontext kan vara både utmanande och påfrestande där det handlar om att se lika mycket till familjens behov som till barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av pediatrisk palliativ vård med fokus på familjens betydelse. Metod: Litteraturstudien utgick från ett inifrånperspektiv, där människans upplevelse var i fokus. Kvalitativ data analyserades med manifest innehållsanalys och induktiv ansats. Litteratursökningen utfördes med en systematisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i att författarna valde ut tolv artiklar som svarade an på syftet. Resultat: Analysen av de tolv artiklarna resulterade i fem slutkategorier; Att kunna anpassa sitt fokus var avgörande när vården ändrade riktning, Att inte räcka till och ta känslomässigt avstånd, Att familjers delaktighet i vården är viktigt men kan också vara en utmaning, Att en djup men balanserad relation till familjen skapar tillfredställelse i arbetet, Att en god kompetens var en viktig byggsten i professionen. Slutkategorierna presenterades i studiens resultat i form av en brödtext med tillhörande citat. Slutsats: Det arbete som bedrivs i den pediatriska palliativa vården ställer stora krav på sjuksköterskor vilket leder till ett ökat behov av både teoretisk och praktisk kunskap för att främja självförtroendet i yrkesutövandet.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 1 ökar i de nordiska länderna och i synnerhet i Sverige. Som förälder till barn med en nyligen diagnostiserad diabetes typ 1 kan den aktuella situationen upplevas som ett trauma, vilket kan påverka hela familjens livssituation och innebära stora förändringar och omställningar i livet. En adekvat patientutbildning med familjecentrerad vård är nyckeln till en framgångsrik behandling av livslång kronisk sjukdom.Syfte: Syftet är att undersöka upplevelser av patientutbildning hos familjer med barn som diagnostiserats med diabetes typ 1 i Skandinavien.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 kvalitativa artiklar från fyra olika länder.Resultat: Resultatet sammanställdes i tre olika huvudkategorier. De olika kategorierna beskriver föräldrarnas, barnets och syskons upplevelser av patientutbildning. De underkategorier som framkom i analysen var barn och föräldrars upplevelse av vårdpersonal och sjukhusmiljöns påverkan på patientutbildning samt hur tekniska hjälpmedel kan underlätta patientutbildning. Vidare avslöjar resultatet att stödjande miljöer påverkar barnet samt att hjälpmedel i vardagen underlättar livssituationen för familjen.Slutsats: Resultatet påvisar att patientutbildning upplevs för generell och saknar anpassning på familj- och individnivå samt att familjen har svårt att förlita sig på vårdpersonalens kompetens. Familjens livssituation med aktiviteter och spontanitet underlättas med hjälpmedel såsom insulinpump, dock upplever familjen att det tar lång tid att känna sig bekväm och självsäker med hanteringen av insulinpumpen. Vidare framkommer vikten av att hela familjen inklusive syskon involveras i utbildningen för att skapa förståelse för barnets behov och konsekvensen av vad en felbehandlad sjukdom kan medföra. / Background: The incidence of type 1 diabetes is increasing in the Nordic countries, and especially in Sweden. As a parent of a child with a newly diagnosed type 1 diabetes, the current situation can be experienced as a trauma, which can affect the whole family's life situation and involve major changes and adjustments in life. An adequate patient education with a family-centered approach is the key to successful treatment of lifelong chronic illness.Aim: The aim is to investigate the experiences of patient education in families with children diagnosed with diabetes type 1 in Scandinavian.Method: A literature review based on 16 qualitative research articles from four different countries.Results: The results were compiled into three different main categories. The different categories describe the parents’, child’s and siblings’ experiences of patient education. The subcategories that emerged in the analysis were children’s and parents’ experiences of professionals and the hospital environment’s impact on patient education, as well as how technical aids can facilitate patient education. Furthermore, the results reveal that supportive environments affect the child and that aids in everyday life make the life situation easier for the family.Conclusion: The results show that patient education is perceived as general and lacks adaptation at family and individual level and that many families have difficulties relying on professional competence. The family’s life situation, with activities and spontaneity, is facilitated with aids such as the insulin pump. However, families experience that it takes a long time to feel comfortable and confident with the handling of the insulin pump. Furthermore, the involvement of the whole family, including siblings, is of great importance in the education to create an understanding of the patient’s needs and the understanding of the consequences of a mistreated illness.

Föreliggande uppsats avser bidra till att fylla gapet till den svenska forskningen om utdelningspolitiken för familjeföretag i Sverige. Studier om utdelningspolitik i familjeföretag och vilka faktorer som påverkar den är förhållandevis marginell. Studien analyserar familjeföretag listade på OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2018. Ett urval om 25 företag har inkluderats i studien och bortfallen summeras till 11 företag.   Ett av studiens t-test fördelade familjeföretagen i två grupper, de som ägde över och under 50 procent av de röstberättigade aktierna. t-testet undersöker hypotes 1. Resultatet visar att det inte är statistiskt säkerställt att majoritetsägande påverkar utdelningsnivån. Hypotes 2 undersöks genom ett t-est. Vid genomförandet av t-testet utformades subgrupper till de två ovannämnda grupperna. Subgrupperna ställdes mot varandra för att undersöka en skillnad i utdelningsnivå. Hypotes 1 och 2 accepterades för båda t-testen som undersöktes med en signifikansnivå på 5 procent. Utöver t-testen har det genomförts en multivariat analys. Med hjälp av den multivariata analysen identifierades ett negativt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivå, samt ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå. / This paper seeks to fill the gap in Swedish research about dividend policy. Studies about which key numbers that affect the dividend policy in family firms are marginal. The study involves family firms listed on OMX Stockholm between 2005 til 2018.   One of the studies t-tests examine families that have majority positions and minority positions. The result is not statistical reliable. Therefore the t-test cannot show a difference in the average dividend payout ratio with a significance level at 5 percent. A Multivariate analysis has been made. It shows a negative correlation between ownership and dividend payout ratio. The variables profit and dividend payout ratio has a positive correlation.

Psykisk ohälsa är något som de allra flesta kommer i kontakt med någon gång under livet, antingen genom att själv drabbas eller som anhörig. I den här kvalitativa studien undersöks anhörigskapets konsekvenser, med utgångspunkt i Goffmans teori om stigma samt Morgans teori om familjepraktiker, för den som vårdar eller stöttar en närstående med psykisk ohälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tio anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisar att anhöriga på många sätt har en komplex och utmanade situation där de inte sällan hamnar i kläm mellan den närståendes behov och önskemål och omgivningens förväntningar och fördomar. För många anhöriga upplevs tillgången till stöd från vård och sociala myndigheter som mycket begränsad varpå många känner sig ensamma och utlämnade i sitt anhörigskap. Möjligheten att möta andra i samma situation, snabb inkludering och ett gott bemötande i samband med den drabbade familjemedlemmens vårdkontakter samt stöd från andra närstående framhålls som viktiga faktorer för att uppnå ett långsiktigt och hållbart liv i rollen som anhörig. / Mental illness is something that the vast majority of people come intocontact with at some point in their lives, either by being affected themselvesor as a relative. In this qualitative study, the consequences of kinship forthose who care for or support a loved one with mental illness are examinedbased on Goffman's theory of stigma and Morgan's theory of familypractices. The study is based on semi-structured interviews with tenrelatives of people with mental illness. The results show that relatives inmany ways have a complex and challenging situation where they often findthemselves caught between the needs and wishes of the next of kin and theexpectations and prejudices of those around them. For many relatives, theaccess to support from health care and social authorities is experienced asvery limited, which is why many feel alone and abandoned in their role asrelatives. The possibility of meeting others in the same situation, quickinclusion and good treatment when meeting with the affected familymember's care contacts as well as support from other relatives arehighlighted as important factors for achieving a long-term and sustainablelife in the role of the relative caregiver.

Research on Roman slavery has mainly been focued on questions of market economy since the beginning of the twentieth century. With the interest in the treatment of slaves and their experience of slavery, the master-slave relationship has been the object of increased interests, until recent exploration of the influence of freed slaves' culture on traditional practices. this thesis tries to assess the construction of parallel value systems among slaves and freedmen, which not only contrasted worldviews in free society but often reshaped them. Instrumentalization of the emotional concepts of honour and dishonour in the context of the family and in funerary commemoration are central to such assessment. / Forskningen om romerskt slaveri har främst varit fokuserad på frågor om marknadsekonomi sedan 1900-talets början. Genom intresset för behandlingen av slavar och deras upplevelse, har relationen mellan ägare och slavar varit objekt av växande intresse, fram till nutida forskning rörande frigivna slavars kulturella influens på traditionell praxis. Denna uppsats försöker förklara konstruktionen av parallela värdesystem bland slavar och frigivna, som inte bara kontrasterade med det fria samhällets världsbilder, utan reformerade dem. Instrumentaliseringen av de emotionella koncepten ära och vanära, kontextualiserad inom familjen och begravsningminnen är centrala för en sådan slutsats.

Bakgrund: Var tredje sekund insjuknar en person i demenssjukdom i världen. Demenssjukdom är en progressiv sjukdom som medför förlust av den mentala kapaciteten och individen får svårare att vara delaktig i beslut. Att vara anhörig till en person med demenssjukdom är utmanande då ens närstående sakta försvinner. Förlusten av mental kapacitet innebär att anhöriga väljer att inte involvera PMD i beslutsfattande. Enligt patientlagen 5 kap. 1 § samt patientsäkerhetslagen 6 kap. 1 § ska vården och behandlingen utformas och genomföras i samråd med patienten i största möjliga mån. PMD lägger stor tillit till sina anhöriga att ta beslut när stunden för vård i livets slut inträffar. Regelbunden och kontinuerlig kommunikation och information från vårdpersonal till anhöriga och PMD främjar en kvalitetssäkrad vård- och omsorg.  Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva anhörigas upplevelser av avancerad vårdplanering för personer med demenssjukdom med fokus på vård i livets slutskede.  Metod: Examensarbetet är en allmän litteraturöversikt. Resultatartiklar har analyserats i syfte att skapa en kvalitativ innehållsanalys enligt Harden &amp; Thomas (2008). Kvalitativa artiklar från Pubmed och Cinahl har analyserats.  Resultat: Resultatet presenteras med tre analytiska teman för att svara på examensarbetets syfte. Anhöriga uttryckte svårigheter att finna rätt tidpunkt för avancerad vårdplanering och en önskan om att skydda PMD från sjukdomen. Avancerad vårdplanering kunde också ses som en process över tid för att skapa en relation till sjukdomen men också till vårdgivare för att finna tillit och trygghet. Slutligen sågs avancerad vårdplanering som en strategi för att minska bördan hos anhöriga att fatta beslut när de slutligen ofta blir ställföreträdande beslutsfattare.  Slutsats: Avancwerad vårdplanering är inte ett engångstillfälle utan bör följas upp regelbundet under sjukdomsförloppet. Kunskap och information om sjukdomen är viktigt och en stor del i den avancerade vårdplaneringen kan i längden minska bördan på anhöriga som ställföreträdande beslutsfattare. / Background: One person every three seconds develops dementia. Dementia is a progressive disease and entails loss of mental capacity and makes it difficult to participate in decisions. Being a relative of a person with dementia is challenging as one's loved ones slowly disappear. This loss of mental capacity means that relatives choose not to involve the PWD in decision-making. According to the Patient Act ch. 5 § 1 and the Patient Safety Act ch. 6 § 1 care and treatment must be designed and carried out in consultation with the patient as far as possible. PWD leaves it up to relatives to make decisions when the end-of-life approaches. Regular and continuous communication and information from healthcare staff to relatives and PWD promotes quality-assured healthcare. Aim: The purpose of this essay was to describe relatives' experiences of advanced care planning for people with dementia in the early stages of the disease with a focus on end-of life care. Methods: The thesis is a general literature review. Result articles have been analyzed with the aim of creating a qualitative content analysis according to Harden &amp; Thomas (2008). Both qualitative and quantitative articles from PubMed and Cinahl have been analyzed. Results: Relatives expressed difficulty finding the right time for advanced care planning and a desire to protect PWD from the disease. Advanced care planning was seen as a process over time to create a relationship with the disease but also with caregivers to create trust. Finally, advanced care planning was seen to facilitate decision-making for relatives when they ultimately often become substitute decision-makers. Conclusion: Advanced care planning is not a one-time event but should be followed up. Knowledge and information is important and a large part of the advanced care planning can in the long run reduce the burden on relatives as substitute decision makers.