Vår studie handlade om lärarens arbetssätt med ABC-klubbens läromedel. Vårt syfte var att ta reda på hur lärare arbetar med läromedlet, hur lärare tar sig an en klass som har mångfald och vad eleverna säger om böckerna. Den metod vi valde att använda var enkäter som skickades ut på det sociala mediet Facebook i fyra olika grupper som är lärarrelaterade där vi fick in 73 svar från informanter. Vårt resultat och slutsats var att lärarna arbetar på olika sätt gällande läromedlet vilket var läsläxa, genomgång av nya ord/begrepp och att lärarna anser att det är olika inställningar kring vad eleverna tycker om böckerna. Vissa kan relatera till böckerna och vissa kan inte och tycker därefter att böckerna är tråkiga. Mångfalden i klasserna har inte en tillräcklig relaterbar koppling till läromedlet och det är svårt för flerspråkiga elever att kunna relatera till böckerna eftersom böckerna inte behandlar mångfald och olika familjekonstellationer.

SAMMANFATTNING  Dagens utveckling är att vården flyttar hem i allt större utsträckning och att fler personer önskar avsluta livet i hemmet. Den palliativa vården har som mål att lindra lidande och främja livskvalitet och utgår från de fyra hörnstenarna symtomkontroll, samarbete, kommunikation och information samt stöd till närstående. Tillgången till palliativ vård är dock ojämn i landet och för att uppnå en väl fungerande symtomlindring ställs stora krav både på sjukvården och på de närstående. Patienten och närstående ingår i det system som utgör familjen. Tillsammans bildar familjen en enhet där familjemedlemmarna påverkar varandra.   Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet.   Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 17 artiklar hämtade från sökningar i CINAHL och PubMed. Materialet analyserades utifrån en metod för integrative reviews. Utifrån det resultat som framkom skapades tre kategorier; kunskap och förståelse för symtomlindring leder till upplevelse av trygghet, betydelse av tillgång till sjukvård och familjens upplevelse av delaktighet i vården.   Resultatet visade på att om familjen fick tidig och anpassad information ökade tryggheten och möjlighet till delaktighet i vården. Genom information och kunskap kunde patienten själv bevara kontrollen över situationen vilket ansågs värdefullt. De närstående kunde ta en mer aktiv roll i symtomlindringen och med känslan av att de kunde göra något för den närstående som var sjuk skapades trygghet. Tillgång till stöd via sjukvården var också avgörande för hur symtomlindringen upplevdes av familjen. Genom kunnig och trygg personal som hade god kunskap om familjen skapades tillit och därmed trygghet för familjen.   Slutsatsen är att familjens upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet är att de ofta får information för sent och att det leder till oro. Tidig och anpassad information ökar trygghetskänslan i familjen och ger närstående möjlighet till delaktighet i vården. Sjukvårdens samarbete med hela familjen är därmed avgörande för en väl fungerande symtomlindring. Ett familjecentrerat synsätt skulle kunna bidra till att sätta familjens behov i fokus och utveckla den palliativa vården. / ABSTRACT  Today’s development is that healthcare is moving home to an increasing extent and more persons wish to end their life in their own home. Palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life and is based on the four cornerstones of symptom control, collaboration, communication and information, plus support for family. There is an imbalance in access to palliative care throughout the country and in order to achieve a well-functioning symptom relief great demands are placed on both the health care and the related parties. The patient and related parties are part of the system that makes up the family. Together, the family forms a unit where the family members influence each other. The aim of this study was to describe families’ experiences of symptom relief in palliative care in their own home.  The method used was a literature review based on 17 articles retrieved from database searches in CINAHL and PubMed. The material was analyzed based on a method for integrative reviews. Based on the results that emerged, three categories were created; knowledge and understanding of symptom relief leads to feeling of security, importance of access to health care and the family’s experiences of participation in health care.  The results showed that if the family received timely information adapted to their needs, security and the possibility that they would participate in the care increased. Through information and knowledge, the patient valued that they were able to maintain control of the situation. Family caregivers could take a more active role in the symptom relief and felt secure with the fact that they could do something for the family member who was ill. Access to healthcare support was also crucial for how the symptom relief was experienced by the family. The involvement of knowledgeable and confident staff who had good insights to the family and their needs, created a sense of trust and security for the family.  The conclusion is that the families often experienced that they received information too late regarding symptom relief in palliative care in their own home, this in turn caused concerns. Timely and personalized information increases the feeling of security within the family and provides an opportunity to participate in the care. For a well functioning symptom relief, it is crucial that healthcare personal works together with the family. A family centered approach could help to focus the family's needs and develop the palliative care.

Ett multi-generationsboende är ett koncept som har utvecklats iomvärlden både genom historien men framför allt undercovidpandemin, däremot är det ännu inte ett vanligt sätt att bo på iSverige. I detta examensarbete studeras det potentiella behovet ochefterfrågan till ett sådant konceptboende och hur det kan bidra tillökat välbefinnande hos människan. Studierna sammanfattas i ettgestaltningsförslag som anpassas till det svenska samhälletsefterfrågan och behov.Det som ligger till grund för gestaltningsförslaget är förstudierna.Litteraturstudierna leder till en bättre förståelse på hur detsvenskasamhället har ändrats under åren, samt en överblick på demoderna sätten att bo på. En enkät bildas och skickas ut tillallmänheten för att mäta intresset för konceptet samt subjektivaåsikter om gestaltningen. Vidare studeras 3 fallstudier på alternativamultigenarationshus från tre olika länder, där fokuset ligger på attkunna dra slutsatser om de arkitektoniska kvaliteterna på husen. Föratt kunna anpassa boendet till det svenska landskapet, väljs enfastighet och en platsanalys genomförs i Sollentuna kommun.Därefter påbörjas den kreativa processen med hjälp av fastighetensförutsättningar och skisser.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag i tre huskroppar tilltre olika generationer eller målgrupper enligt svenska krav ochstandarder. Gestaltningen har tagits fram utifrån omständigheteroch egenskaper på en fastighet i Sollentuna, men det ska finnasvalmöjligheten till att gestaltningsförslaget skulle kunna vara aktuellttill ett kataloghus som kan byggas varsomhelst i Sverige.

Den tid som patienter vårdas på sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta ställer samtidigt krav på sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors föreställningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vården. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på två medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj är och betraktar familjen både som en resurs och ett hinder. Sjuksköterskorna uttrycker att de även har ansvar för familjen men på grund av tidsbrist och för att patienten uppfattas som primärt fokus för arbetet bortprioriteras familjen. Studien visar att sjuksköterskan både påverkar och blir påverkad av familjen och då blir en del av det cirkulära familjesystemet. Det är därför inte möjligt att bortse från sjuksköterskans ansvar för familjen, vilket kräver vidare reflektion och diskussion kring relationen mellan sjuksköterska och familj.Nyckelord: erfarenheter, familj, föreställningar, innehållsanalys, intervjustudie, sjuksköterska, systemteori / The time that patients spend in hospital is progressively decreasing which shifts the responsibility for patient care to the family. As a result this increases the demand on nurses during their interaction with families. The aim of this qualitative interview study was to illuminate nurses’ conceptions about and experiences of families and the family’s role in health care. Six individual interviews were conducted with nurses from two medical wards. The interview material was analyzed by using qualitative content analysis. The results showed that nurses were not unanimous about what constitutes a family and viewed the family both as a resource and a hindrance. The nurses felt that they had a responsibility for both the family and the patient but due to time pressure and the fact that the patient was the main focus of their work, the family had a low priority. This study shows that nurses both influence and are influenced by the family and become part of an integrated family system. It is therefore not possible to disregard the nurses’ responsibility for the family and the relationship between the nurse and the family needs to be discussed further.Keywords: conceptions, content analysis, experiences, family, interview, nurse, system theory

Syftet med denna studie var att finna kunskap om vad som är viktigt för sjuksköterskan att tänka på i mötet med patienter som ska få en stomi. Metoden var en systematisk litteratur studie enligt Polit, Beck & Hungler (2001). Åtta vetenskapliga artiklar har granskats för att besvara frågeställningen. Resultatet visar att information och stöd före stomi operationen är mycket viktigt. Patientens förmåga att själv sköta sin stomi är viktig för anpassningen till livet med stomi. Det antyds att mer kunskap och själförtroende behövs hos sjuksköterskan när det gäller att ta upp diet och sexualitet med patienten. Patientens familj är i behov av stöd för att bli delaktiga i patientens omvårdnad. / The purpose of this study was to find knowledge about what is important for nurses to consider when meeting a patient who is going to have a stoma operation. The method used was a systematic literature review according to Polit, Beck & Hungler, (2001). Eight scientific articles have been used as foundation of the result in this study. The result shows that information and support is essential before the operation. The patient’s ability to care for his stoma is important for his adaptation to life with a stoma. It is suggested that nurses need more knowledge and confidence to address the areas of diet and sexuality. The family should be supported and included in the patients care.

Diabetes är en kronisk och mångfacetterad sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen påverkar människan på flera plan. Diagnosen diabetes ger upphov till starka reaktioner med tanke på att den är en livslång sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1 upplever den nya livssituationen utifrån följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att det dagliga livet har påverkats av att ha ett barn med diabetes i familjen? Hur bemästrar föräldrarna den nya livssituationen i familjen? Resultaten visade att föräldrarna blev chockade vid diagnosen, hade svårt att acceptera det fruktansvärda beskedet och kände att de hade förlorat ett friskt barn. Dessutom uppstod en mängd känslor så som oro för hypoglykemi eller framtida komplikationer, rädsla, skuld, ilska och stress relaterat till olika faktorer. Dessa känslor bemästrades av föräldrarna med hjälp av olika copingstrategier. Slutsatsen blir att möten inom vården av barn med diabetes bör fokusera även på föräldrarna som behöver både information och emotionellt stöd. / Diabetes is a chronic disease that afflicts more and more people. The disease affects people on several levels. The diagnose causes strong reactions because it is a disease that lasts a lifetime. The purpose of this study was to examine how parents to children with typ1 diabetes handle their new life situation and the following questions was raised: How do parents to children with type1 diabetes think their daily lives have been affected? How do the parents handle their new life situation in the family? The results indicated that the parents were shocked, had difficulties accepting the diagnosis, and felt that they had lost a healthy child. Furthermore, a range of emotions including fear, guilt, anger, and stress related to different factors occured. The parents handled these emotions by using different coping strategies. This suggests that the healthcare should focus on the parents as well as the children, since the parents need both informational and emotional support.

Forskning påvisar att när barn och familjer aktualiseras på socialtjänsten föranleds en risk att de blir stigmatiserade samt stämplade. Barnet och familjens omgivning reagerar på deras aktualisering samt kategoriserar det som ett avvikande beteende, då det inte anses tillhöra normaliteten. Syftet med denna studie är således att få en försteålse för detta ur ett yrkesprofessionellt perspektiv genom socialsekreterare. Studien undersöker socialsekreterares uppfattningar av aktualiserade barn och familjer som riskerar att bli stigmatiserade och stämplade, samt hur de därtill kan hantera detta. Studiens teoretiska utgångspunkter är stigmateorin och stämplingsteorin. Begreppet byråkratins makt appliceras även och bidrar med en försteålse för socialsekreterares maktposition i kontakt med barn samt familjer. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod i form av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien påvisar att socialsekreterare besitter varierande uppfattningar kring stigma och stämpling mot aktualiserade barn samt familjer. Socialsekreterarna visar även på olika hanteringssätt för forskningsområdet och arbetssätt för att motverka förekomsten. Studiens resultat bekräftar forskning och teori, som tydligt framhäver risken. En slutsats som kan dras från studien är att socialsekreterare bör ha en uppfattning och hantering kring stigma och stämpling mot aktualiserade barn samt familjer. / Research shows that when children and families become actualized at social services, it is a risk to become stigmatized and labeled. Their surroundings react to the actualization and categorize it as deviant behavior, as it is not considered normal. Thus, the purpose is to gain an understanding of this from a professional perspective with social workers. The study examines social workers' perceptions of actualized children and families who are stigmatized and labeled, and how it can be handled. The study's theoretical section is formed by stigma theory and labeling theory. The concept of bureaucracy's power is applied which helps understand social workers' position of power in contact with children and families. The study applies a qualitative method with seven semi-structured interviews. The results show that social workers have a variety of perceptions regarding stigma and labeling towards actualized children and families. Social workers also show different management methods for the research area and working methods to counteract the occurrence. The study's results confirm research and theory, which clearly highlight the risk. The conclusion that can be drawn from the study is that social workers should have an understanding and handling of stigma and labeling towards actualized children and families.

Att bedriva personcentrerad vård vid ett akut omhändertagande kan vara utmanande. Situationerna är ofta kritiska och stressfulla vilket kan försvåra patientens delaktighet. Patienten söker ofta stöd hos närstående, då situationen kan upplevas både obehaglig och skrämmande. I de fall då närstående närvarar kan de stödja patienten och samtidigt bidra med viktig information till vårdpersonalen. Trots att patienter oftast upplever stöd från sina närstående förlitar sig vårdpersonal fortfarande på sina egna uppfattningar om vad som är bäst för familjen. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att närvara vid omhändertagandet av en akut sjuk familjemedlem. Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt sätt tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHLComplete användes för att söka efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När sökningen avslutades återstod 14 artiklar som granskades och analyserades. I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier och nio underkategorier. Kategorin Upplevelser som försvårade närvaron med underkategorierna Känslor, Negativt bemötande, Brist på kommunikation och Lokaler, regler och policys. Kategorin Upplevelser som underlättar närvaro med underkategorierna Vårdpersonalens kompetens, God kommunikation, tidigare erfarenheter och Religion, tro och stöd. Slutsatsen var att trots att närstående upplever olika former av obehag, finns en önskan hos de allra flesta att bli inbjudna. Vårdpersonal bör därför bjuda in och tillmötesgå även närstående behov och ge dem det stöd de behöver för att kunna närvara. På så vis skapas ett partnerskap med patient och närstående i fokus. / Providing person-centered care in an emergency setting can be challenging. Situations are often critical and stressful, which can make it difficult for the patient to participate. The patient often seeks support from close relatives, as the situation can be experienced as both unpleasant and frightening. In cases where close relatives are present, they can support the patient and at the same time contribute important information to the care staff. Despite the fact that patients often experience support from their loved ones, healthcare professionals still rely on their own perceptions of what is best for the family. The aim was to illuminate relatives' experiences of attending the care of an acutely ill family member. A literature review in a systematic way was applied as a method. Used databases were PubMed and CINAHL Complete. Articles with both a qualitative and quantitative approach that corresponded to the purpose of the literature review were included. When the search was completed, 14 articles remained that corresponded to the purpose which were examined and analyzed. In the results of the literature review, two categories and nine subcategories emerged. The category Experiences that made presence more difficult with the subcategories Emotions, Negative treatment, Lack of communication and premises, Rules and policies. The category Experiences that facilitate attendance with the subcategories Staff competence, Good communication, Previous experiences and Religion, faith and support. The conclusion were that despite the fact that relatives experience various forms of discomfort, there is a desire in most relatives to be invited. Healthcare staff should therefore invite and meet the needs of close relatives and give them the support they need to be able to attend. In this way, a partnership is created with the patient and relatives in focus.

I den här litteraturöversikten undersökte författarna hur forskningen ser ut kring familjers och terapeuters upplevelse av den evidensbaserade insatsen multisystemisk terapi (MST). MST är en av de strukturerade öppenvårdsinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ger som insats för barn och ungdomar med normbrytande beteende. Den forskning som genomförts är främst kvantitativ och har visat tvetydiga resultat kring insatsens effektivitet. Författarna belyser därför olika sätt att se på evidensbaserad praktik och varför kvalitativ forskning är ett viktigt komplement till all den kvantitativa forskning som finns om insatsen. Författarna sökte på kvalitativa studier från 2006 och fann slutligen 7 forskningsartiklar i de valda databaserna utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna. Efter en tematisk innehållsanalys kunde författarna identifiera tre teman; terapeutisk allians, förbättrade familjerelationer och nya färdigheter/motståndskraft. De teman som identifierats bildar en helhet som beskriver vad som händer i familjen när de får insatsen MST. Det är tydligt att när en positiv förändring uppstår inom ett område leder det till förändring och förbättring i ett annat område. Det verkar till synes vara en systemisk process där de olika delarna påverkar varandra och bidrar till en helhet. Sammantaget behövs dock fler kvalitativa studier för att identifiera vilka faktorer i MST som är viktigt för ett positivt utfall.

Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser kring barns användning av skärmmedier. Med utgångspunkt i struktureringsteorin, cultural studies och identitetsteorin har uppsatsförfattaren undersökt frågor som berör föräldrar och barns relationer. Några frågor som har undersökts är om föräldrar använder begränsad skärmtid till barn, om föräldrar ansåg att skärmar skapade beteendeförändringar och konflikter och om barn mött faror på nätet. Undersökningen ville belysa föräldrars positiva och negativa bild av barns skärmanvändning. För att besvara frågorna användes en surveyundersökning som delades i föräldragrupper på Facebook där 323 föräldrar svarade. I analysen fick uppsatsförfattaren bland annat reda på att föräldrar engagerar sig i barns skärmmedia, föräldrar spelar spel, ser film och serier med barn och föräldrar upplever att barn införskaffar sig kunskap via media. Föräldrar läser ämnesrelaterad litteratur för barn om faror på nätet med förhoppning om att de ska våga berätta om de möter något obehagligt på nätet. Föräldrar märkte även av en del konflikter och beteendeförändringar hos barn. / The purpose was to investigate parents' experiences of childrens use of screen media. Based on structuring theory, cultural studies and identity theory, the essay author has investigated issues that affect parents and childrens relationships. Some questions that have been investigated are whether parents use limited screen time for children, whether parents considered that screens created behavioral changes and conflicts and whether children encountered dangers online. The survey wanted to shed light on parents' positive and negative image of children's screen use. To answer the questions, a survey was used that was divided into parent groups on Facebook where 323 parents answered. In the analysis, the essay author found out, among other things, that parents get involved in children's screen media, parents play games, watch movies and series with children and parents experience that child acquire knowledge via the media. Parents read subject-related literature for children about dangers online with the hope that they will dare to tell if they encounter something unpleasant online. Parents also noticed some conflicts and behavioral changes in children.