Bakgrund: Kronisk sjukdom är ett permanent sjukdomstillstånd. Hälsa ur holistiskt perspektiv ses som en helhet, därav bör vården utformasutifrån den enskilda individens behov. Idag vårdas många personer hemifrån av en närstående. Den informella vårdaren har enbetydande roll i den hälsofrämjande processen. Sjuksköterskans ansvar innefattar att bidra till hälsa, minska lidande och förebygga skador, och att kunna inkludera närstående vid personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med kronisk sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes vid sökning av sökorden extended family, family, caregivers, chronic disease och middle aged. Resultatet bygger på nio kvalitativa artiklar samt två artiklar med mixad metod. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde skilja sig åt. Vardagen blev påverkad, vården för anhöriga innebar känslomässiga implikationer vilket påverkade familjedynamiken. Resultatet tydde också på att deltagarnas behov av interaktioner med sjukvården ansågs vara en viktig del av upplevelsen. Sammanfattning: Deltagarna upplevde den vårdande rollen som begränsade samt att den försvårade anpassningen till vardagen. Detta kunde vara komplicerat för relationen mellan vårdaren och den anhörige. Upplevelserna var främst negativa men kunde även uppvisa positiva inverkan. / Background: Chronic disease is a permanent state of illness. Health from a holistic perspective is perceived as a entirety and therefore caregiving should be designed in relation to each individual's needs. Many people get homecare from a relative today. The informal caregivers have a meaningful role in the promotion of health. Nurses are responsible for contributingto good health, reduced suffering, and injury prevention and to also include relatives with person centered care. Aim: The aim of this study was to shed light on experiences of caregiving for a relative with a chronic illness. Method: A literature review was made according to Friberg’s method description. The databases Cinahl Complete and PubMed were used for the search with the keywords extended family, family, caregivers, chronic disease and middle aged. The result of the study was based on nine qualitative articles, and two using mixed methods. Results: The participants' experiences could differ from one another. These described how caring for a relative impacts everyday life, impeared health, impact upon relations and significance of interaction with healthcare. Summary: Participants experienced the caring role as limiting, and complicated to combine with everyday life. This could complicate the relationship between the caregiver and the relative. The experiences of caring for their relatives were mostly negative but the result could also show some positive outcomes.

Bakgrund: Varje år föds det 110-120 barn med Downs syndrom (DS) i Sverige. DS är orsakat av en kromosomrubbning, orsaken till detta är ännu oklart. Att bli föräldrar till barn med DS drabbar hela familjen och för med sig många känslor som ofta är negativa. Barnet är ofta i stort behov av stöd och hjälp av sina föräldrar men också av andra professioner. Det är viktigt att göra föräldrarna delaktiga och se familjen som en helhet. Metod: Metoden som valts för examensarbetet är en litteraturöversikt. Syfte: Undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn med DS. Resultat: I resultatet hittas fyra kategorier, det blev inte som vi tänkt oss, hur information ges har betydelse, behov av kontinuitet samt acceptans och anpassning. Det framkommer i resultatet att föräldrar ofta har negativa känslor och att det är svårt att acceptera sitt barns diagnos. Sjuksköterskan spelar en stor roll för familjens vård och det är sjuksköterskans ansvar att ge stöd och relevant information. Konklusion:Föräldrars upplevelser är stark förankrade i känslorna kring den första tiden. Mycket negativa känslor som sedan övergår i positiva känslor när acceptans och förståelse för deras nya situation infunnit sig. / Background: Every year, 110-120 children are born with DS in Sweden. DS is caused by a chromosome disorder, the cause of this is still unclear. Becoming parents to children with DS affects the whole family and brings with it many emotions that are often negative. The child is often in great need of support and help from his parents but also other professions. It is important to involve the parents and see the family as a unit. Method: The method chosen for the degree project is a literature review. Purpose: To investigate parents' experience when they have a child with DS. Results: In the result, four categories were found, it did not turn out as we expected, how information is given is important, need for continuity and acceptance and adaptation. The results show that parents often have negative feelings and that it is difficult to accept their child's diagnosis. The nurse plays a major role in the family's care and it is the nurse's responsibility to provide support and relevant information. Conclusion: Parents' experiences are strongly rooted in their feelings. Negative feelings that then become positive when acceptance and understanding has occurred.

SAMMANFATTNING Introduktion: I Sverige drabbas årligen cirka 300 barn under 18 år av cancer, som även är den vanligaste dödsorsaken hos barn. Det innebär många tuffa behandlingar på sjukhus. Familjen är barnets viktigaste mikrosystem, vilket spelar stor roll dess samspel med uppväxtens omgivande miljö. Därmed är det viktigt att ta reda på familjens erfarenheter av ett cancersjukt barn. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva familjemedlemmars erfarenheter av ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Beskrivande design med allmän kvalitativ litteraturöversikt. Huvudresultat: Sju teman identifierades: föräldraskapets utmaningar, påverkan på parrelationen, påverkan på arbetet, påverkan på vardagen, syskonens påverkan, psykisk påverkan och vårdpersonalens betydelse för familjen. Föräldrarna delade upp sig, en var alltid på sjukhuset och den andra tog hand om hemmet och syskon. Det hade ingen tid för att ta hand om relationen till varandra. Vardagen förändrades, barnet kunde inte längre gå till skolan samt inte umgås med kompisar som tidigare. Syskonen till cancersjuka barnet upplevde att det inte fick lika mycket uppmärksamhet. Alla familjer blev påverkade psykisk, bland annat av rädsla och oro. Vårdpersonalens betydelse för familjen, visade sig familjerna ha delade meningar om. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att det är en stor påfrestning på familjen på många olika sätt då ett barn i familjen får cancer. För att hantera situationen använde familjer flera olika sorters copingstrategier. Alla tre olika typerna av copingstrategier: problemfokuserad-, emotionell- och meningsfokuserad coping sågs användas. Att sjukvårdspersonalen stöttar hela familjen under den tuffa tiden är viktigt för att familjen ska få så bra erfarenheter som möjligt. / ABSTRACT Introduction: In Sweden, 300 children under age 18, are yearly affected by cancer. This implies tough treatments in hospital. Cancer is the most common death in children. The family is the child's most important microsystem. Therefore, it's important to find out the family experiences of a child with cancer.  Aim: The aim of this study is to describe family members´ experience of a child with cancer in the family. Method: Descriptive design with general qualitative literature review. Result: Seven themes identified: the challenges of parenthood, the impact on the relationship, the impact on work, the impact on everyday life, the siblings' impact, psychological impact and the importance of care staff for the family. The parents split up, one was in the hospital and one took care of the home. There was no time to take care of the relationship. Everyday life changed, the child could no longer go to school and could not spend time with friends as before. The siblings felt that it did not receive as much attention like before. All families were mentally affected. The importance of care staff for the family turned out to be shared by the families.  Conclusion: This literature review shows that it's a great strain on the family in many different ways when a child gets cancer. Problem-focused, emotional and meaning-focused coping were used by the family. That the care staff supports the whole family during the tough times is important for the family to have good experiences.

Bakgrund: Världen över ökar migrationen till följd av att människor väljer eller tvingas att flytta från sitt hemland. Detta speglas även inom den palliativa vården, där sjuksköterskors erfarenheter visar utmaningar när de vårdar immigrerade personer. Det kan uppstå en osäkerhet kring hur patienter vill leva den sista tiden, till följd av exempelvis olikheter i religion och synen på döden. Genom att få kunskap om vilka erfarenheter immigrerade familjer fått när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård kan vårdpersonal få bättre förutsättningar för att ge en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva immigrerade patienter och deras familjers erfarenheter av palliativ vård. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt av kvalitativa studier. För framställande av resultat utfördes en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades; erfarenheter av kommunikation, erfarenheter av stöd och erfarenheter av vårdmiljö. Erfarenheter av svåra samtal upplevdes av majoriteten som något negativt som helst undveks, då svåra besked och döden var tabu. Många erfor språkbarriärer då man inte kunde förstå språket och inte kunde förmedla sig. De flesta upplevde dock att de fick ett bra stöd från personalen och även från varandra samt att de fann stöd i religionen. Olika erfarenheter kring vårdmiljö beskrevs också och många upplevde det som positivt när den sjuke vårdades i hemmet medan andra kände sig tryggare på sjukhus. Slutsats: Många erfar ett bra stöd från den palliativa vården. Resultatet pekar dock på att förbättringsområden finns då språkbarriärer och kulturella skillnader kring döden kan bidra till svårigheter att bedriva optimal vård. En slutsats är att det oftare behövs anlitas tolkar och att palliativ vård bör bedrivas med kulturell finkänslighet.

Bakgrund: Världen över ökar migrationen till följd av att människor väljer eller tvingas att flytta från sitt hemland. Detta speglas även inom den palliativa vården, där sjuksköterskors erfarenheter visar utmaningar när de vårdar immigrerade personer. Det kan uppstå en osäkerhet kring hur patienter vill leva den sista tiden, till följd av exempelvis olikheter i religion och synen på döden. Genom att få kunskap om vilka erfarenheter immigrerade familjer fått när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård kan vårdpersonal få bättre förutsättningar för att ge en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva immigrerade patienter och deras familjers erfarenheter av palliativ vård. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt av kvalitativa studier. För framställande av resultat utfördes en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades; erfarenheter av kommunikation, erfarenheter av stöd och erfarenheter av vårdmiljö. Erfarenheter av svåra samtal upplevdes av majoriteten som något negativt som helst undveks, då svåra besked och döden var tabu. Många erfor språkbarriärer då man inte kunde förstå språket och inte kunde förmedla sig. De flesta upplevde dock att de fick ett bra stöd från personalen och även från varandra samt att de fann stöd i religionen. Olika erfarenheter kring vårdmiljö beskrevs också och många upplevde det som positivt när den sjuke vårdades i hemmet medan andra kände sig tryggare på sjukhus. Slutsats: Många erfar ett bra stöd från den palliativa vården. Resultatet pekar dock på att förbättringsområden finns då språkbarriärer och kulturella skillnader kring döden kan bidra till svårigheter att bedriva optimal vård. En slutsats är att det oftare behövs anlitas tolkar och att palliativ vård bör bedrivas med kulturell finkänslighet.

Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och årligen behöver ungefär 6 000 individer vårdas på sjukhus efter suicidförsök. Syftet med studien är att undersöka närståendes upplevlese av delaktighet i vården vid anhörigs suicidförsök. I studien beskrivs närståendes upplevelser efter att de har deltagit i familjesamtal enligt det vårdprogram, Suicidförsök, handlingsplan vid patient- och nätverkskontakt som används vi Psykiatriska mottagningarna i Mjölby och Motala. Resultatet bygger på en kvalitativ studie där sex stycken närstående intervjuades efter en intervjumall. Transkribering och teamatisk analys har skett i enlighet med Braun och Clarke (2006). Reasultatet visar att de närstående känner en delaktighet i vården, de behöver dock stöd från professionella vad gäller bland annat bemötande av den suicidala personen, delaktighet i planering samt information. Slutsatsen är att närstående är viktiga samarbetspartners i vården av den suicidala personen. Samtalen har öppnat upp kommunikationen i familjerna och det har gått att samtala om suicidtankar, närståendes oro och behov av stöd.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta en familj i sorg när deras barn får en cancerdiagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor genomfördes vid två olika sjukhus. Insamlad data sammanställdes och bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades utifrån sjuksköterskans upplevelser: Sjuksköterskans roll, Familjens känslomässiga berg- och dalbana och Uppmärksamma de unika mötena. Slutsats: Cancer förknippas med döden. Däremot förekommer inte sorg bara vid död. Som sjuksköterska är det viktigt att inte gå in i familjens sorg, utan istället, genom god kommunikation och information, stärka familjen och ge dem hopp. Familjen är en viktig del i omvårdnaden av sjuka barn. Genom att involvera familjen i vårdandet skapas en helhet vilket ger familjen ett inre lugn. / Background Every year, about 300 children in Sweden are diagnosed with cancer. When a child gets a cancer diagnosis it affects the whole family and it is a difficult time for everyone involved. The everyday life changes and feelings of disappointment, anger and grief can be presented. At the hospital, the nurse plays a central role in the care and is inevitably confronted by the family and their feelings. Aim: To describe the nurse’s experience of caring for a family in grief when their child gets a cancer diagnosis. Method: Semi-structured interviews with four nurses were conducted in two different hospitals. Collected data were compiled and processed by using a qualitative content analysis. Results: Three themes were identified by the nurse's experiences: The nurses’ role, The families emotional rollercoaster, and Notice the unique meetings. Conclusion: Cancer is associated with death. Grief however, does not only apply death. As a nurse it is important to avoid going into the family's grief, but instead, through good communication and information, provide them with strength and hope. The family is an important part in the care of sick children. By involving the family, a sense of wholeness and inner calm is created.

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.

Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av avsiktlig viktnedgång. Sjukdomen är främst förekommande hos tjejer i tonåren eller unga kvinnor. När en familjemedlem insjuknar i anorexia nervosa drabbas även föräldrar och syskon. Fokus hamnar på sjukdomen och familjer upplever känslor som maktlöshet, oro, skuld och skam. Syftet med studien var att belysa familjers erfarenheter av att leva med en familjemedlem som lider av anorexia nervosa. För att svara på syftet gjordes en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att sedan delas in i sex stycken teman. Resultatet visar att många föräldrar känner maktlöshet när deras barn insjuknar i anorexia nervosa. Sjukdomen ger upphov till konflikter inom familjen som leder till förändrad familjesituation samtidigt som det sociala livet blir lidande. Både föräldrar och syskon kände oro över personen med anorexia nervosa och hur sjukdomen skulle utvecklas. Föräldrar bär även skuld och känner ansvar för att deras barn drabbats. Föräldrar och syskon erfar brist på information från sjukvården samt bristfälligt bemötande från sjukvårdspersonal. Många av de familjer som genomgick familjebaserad terapi upplevde behandlingen positiv. Det är av stor vikt att sjuksköterskan får kunskap om familjers erfarenheter för att kunna bemöta deras behov. / Anorexia nervosa is an eating disorder characterized by intentional weight loss. The illness is mainly found in adolescent girls or young women. When a family member suffers from anorexia nervosa, parents and siblings are also affected. Focus is on the illness and the family experience feelings like impotence, concern, guilt and shame. The aim of this study was to illustrate families experiences of living with a family member who is suffering from anorexia nervosa. To achieve the aim, a literature study was made with ten scientific articles. The articles were quality-tested and analysed. The result is presented in six themes. The result shows that many parents feel impotence when their child becomes ill in anorexia nervosa. The illness generates conflicts within the family which leads to a changed family situation and a change in their social lives. Both parents and siblings were concerned for the ill sibling and for the development of the illness. Parents felt guilty and took responsibility for their child’s illness. Parents and siblings experience lack of information and poor treatment from healthcare professionals. Many families who went through Family Based Therapy experienced the treatment as positive. It is important for the nurse to gain knowledge of families experiences to be able to meet their needs.

No description available.