Bakgrund: Afasi är en nedsatt förmåga att kunna uttrycka sig i tal och skrift. Varje dag får ca 25 personer afasi. Att drabbas av kommunikationssvårigheter ger en plötslig förändring i att inte kunna göra sin röst hörd som tidigare och en stor del av identiteten går förlorad. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser när en närstående drabbats av afasi. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes för resultaten och analyserades i fem steg med hjälp av innehållsanalys. Artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet: I resultatet framkom fyra kategorier; anhörigas delaktighet och positivitet stärker kommunikationen, en omfattande livsomställning för afasidrabbad och anhörig, informativt och känslomässigt stöd till anhöriga, hopp och styrkor betydelsefulla för anhöriga. Resultatet visade att anhöriga var ett stort stöd i kommunikationen för den som drabbats av afasi. Den livsomställning som anhöriga stod införvisade sig bli en stor utmaning. Anhöriga upplevde att det fanns brister i det stöd som förväntades av sjukvården, där både informativt och emotionellt stöd ansågs bristfälligt. Slutsats: Anhöriga till personer som drabbats av afasi är i behov av information och inkludering i vården samt stöd från samhället för att klara av att vara ett kommunikativt stöd för sin närstående.

Bakgrund: Genom att befolkningens livslängd ökar, diagnostiseras fler individer med demenssjukdom. Demenssjukdom är ett livslångt syndrom som har ett progredierande förlopp. Beteendestörningar som sjukdomen kan leda till är vanföreställningar, misstänksamhet, aggressivitet och ilska. Okunskap om symtomen kan leda till ohälsa och sämre livskvalitet. Stöd och utbildning till anhöriga är viktigt för att underlätta i vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att leva med närstående med demens. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar från Chinal, Pubmed analyserades med hjälp av Fribergs 5-stegsmodell. Resultat: Efter sammanställning av 8 artiklar framkom tre teman; Omvälvande känslor, Kontakt med vården och Framtidsperspektiv. Slutsats: Anhörigas livssituation förändras. Livet anpassas efter närstående med demenssjukdom. Formellt stöd och utbildning är betydande för anhörigas vardag. Anhöriga upplever både psykisk/fysisk ohälsa och oroar sig för framtiden. Brister i kunskap/information kan påverka känslan av ohälsa, tillgången till information, stöd och utbildning bör underlättas. / Background: As the life expectancy of the population increases, more individuals are diagnosed with dementia. Dementia is a lifelong syndrome that has a progressive course. Behavioral disorders that the disease can lead to are delusions, suspicion, aggression and anger. Ignorance of the symptoms can lead to illness and poorer quality of life. Support and education for relatives is important to facilitate everyday life. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on relatives´experiences of living with relatives with dementia. Methods: A literature study in which 8 qualitative articles from Chinal, Pubmed were analyzed using Friberg´s 5-step model. Results: After compiling 8 scientific articles, three themes emerged: Emotional stress, Feeling of powerlessness and Future perspective. Conclusion: The relatives´life situation is put on hold. Life is forced to adapt to relatives with dementia. Formal support and education are significant for relatives´everyday lives. Relatives experience both mental and physical illness and worries about the future. Lack of knowledge and information can affect the feeling of mental illness, access to information, support and education should be facilitated. e

Background: Palliative care means care at the final stages of life, where the patient must receive the best possible care for reduced suffering and increased well-being until death. Palliative care of children means complete care of the child and the family. The parents get greater responsibility when it comes to decision-making when the child is a minor. Aim: The aim was to describe parents' experiences of when their children are being cared for palliatively. Method: A literature-based study in which qualitative articles were analyzed. Systematic searches were performed in the databases Cinahl and Apa-Psyc Info. Articles about parents who had children under the age of 18 and were cared for palliatively were included. The study was based on 10 articles. Results: The result showed various experiences and feelings, both positive and negative. Three different themes emerged: a new parenting role, caring for their child together and daring to let go. The themes included to live a parental life, about responsibility and participation and a fear of the future but also to ignore oneself, feel involuntary loneliness and hover between hope and inadequacy. Finally, not to give up, to lose a child and dare to look ahead Conclusion: Palliative care of children is something that arouses many emotions in affected parents, such as fear, inadequacy, anxiety, and a feeling of exclusion from society. Home healthcare was appreciated because it enabled to continue living as a family. Through support from nurses, parents experienced relief and safety during the child's palliative care.

Bakgrund: I Sverige lider cirka 130 000 –150 000 personer av en demenssjukdom och i världen är siffran cirka 47 miljoner. Med en demenssjukdom följer kognitiva nedsättningar såsom bortfall av närminne, orientering, förståelse och språk men även beteendemässiga symtom, exempelvis ångest, hallucinationer och vanföreställningar. Den globalt ökande åldern resulterar i fler åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis demenssjukdomar. Allt fler personer vårdas en längre tid i hemmet, ofta av äldre släktingar. Formella vårdare förklarar vikten av att förstå patientens upplevelser och behov och av att fokusera på patientens resurser och kapacitet. Att vårda en person med demenssjukdom är tungt både psykiskt och fysiskt för utbildad vårdpersonal och kan således vara en tung börda för närstående som blir vårdare till en anhörig med en demenssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikten har genomförts av resultatet från tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Sökning kombinerades av ämnesord och fritextsökning som svarade till valt syfte. Valda artiklars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: I resultatet redovisas två huvudteman som vardera har underteman. Det första huvudtemat (1); Rollen som vårdare, med fem underteman; Att anpassa livet, Relationen till den anhöriga, Ensamhet, Ansvar och Oro inför framtiden. Det andra huvudtemat (2); Behov av stöd, med fyra underteman; Information, Stödgrupper, Avlastning och Familj och vänner. Slutsats: Resultatet visar att närstående som vårdar anhöriga med demenssjukdom har ett stort behov av information, stöd och avlastning, både psykisk och fysisk. De närstående måste få bättre förståelse, information och stöd från samhället och den formella vården för att få verktygen att försöka bibehålla sin egen och den anhörigas hälsa och livskvalitet. / Background: In Sweden, approximately 130,000 –150,000 people suffer from dementia and the figure is approximately 47 million globally. With dementia comes cognitive impairments such as loss of short-term memory, orientation, comprehension and language, there are also behavioral symptoms, such as anxiety, hallucinations and delusions. The increasing age of the world population results in more age-related diseases such as dementia. More people are being cared for at home for a longer period of time, often by older relatives. Formal caregivers explain the importance of understanding the patient's experiences and needs and of focusing on the patient's resources and capacity. Caring for a person with dementia is a heavy burden both mentally and physically for trained care staff and can thus be a heavy burden for relatives who become caregivers for a family member with dementia. Aim: The aim of this study was to describe relatives' experiences of caring for a family member with dementia. Method: The literature review has been carried out on the results of twelve scientific articles with a qualitative approach, retrieved from the Cinahl Complete and PubMed databases. Searches were combined with subject words and free text searches that corresponded to the aim of the study. The results of selected articles were processed and analyzed. Results: The result reports two main themes, each with sub-themes. The first main theme (1); The role of caretaker, with five sub-themes; Adapting life, the relationship with the relative, loneliness, responsibility and anxiety for the future. The second main theme (2); Need for support, with four sub-themes; Information, Support Groups, Relief and Family and Friends. Conclusion: The results show that family caregivers who care for relatives with dementia have a great need for information, support and respit, both mentally and physically. The relatives must receive better understanding, information and support from society and formal care to get the tools to try to maintain their own and the relative's health and quality of life.

Tidigare forskning gällande insatsbeviljade familjer visar på att klienterna är stigmatiserade eller stämplade. Syftet med studien är att undersöka, bland socialarbetare inom barn- och familjeenheten, medvetenheten om och arbetet med stigmatisering och stämpling gällande de familjer de har kontakt med i sitt arbete inom socialtjänsten. Stigmateori och stämplingsteori utgjorde studiens teoretiska tolkningsram. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys vilket härledde till två teman: bortprioriterat arbete och indirekt arbete. Studiens resultat visade på att medvetenheten hos socialarbetarna om risken att klienterna var stigmatiserade och stämplade var låg. Det saknades riktlinjer och rutiner gällande ämnet och att arbetet som gjordes för att stödja familjerna var indirekt och inte preciserat för bearbetning av stigmatisering och stämpling. Slutsatsen drogs att en ökad medvetenhet bland socialarbetarna som möter familjer inom socialtjänsten gällande risken att familjerna stigmatiseras och stämplas behövs. / Previous research has shown that families receiving interventions from the social services are stigmatized and labeled. The purpose of this study is to examine, among social workers within the family unit’s awareness of and work with stigmatization and labeling regarding the families they meet in their work. Stigma and labeling theory make up the theoretical framework for the study. It was conducted with a qualitative approach with six semi-structured interviews, the data was analyzed with a thematic analysis. Two themes emerged: de-prioritized work and indirect work. The results showed that the social workers awareness about family’s risk of being stigmatized and labeled was low. Guidelines and routines were missing and the work to support the families was indirect and not specified for processing stigma and labeling. It was concluded that there needed to be a greater awareness of the stigmatization and labeling of the clients among the social workers.

The purpose of this study is to gain an understanding of and to contribute with new knowledge on how social workers in social service work to combat, respectively, deal with threatening or violent situations at client meetings where the public authority is present. Through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from five different municipalities the study have observed several strategies that the social workers use. These strategies can be categorized in to six themes which point out different aspects of the subject. These themes are: relationship and previous knowledge, the ability to be adaptive and empathetic, the relevance of clarity, characteristics, unfavorable strategies and other strategies. The current study has studied the phenomenon of threat or use of force in the field of social work, in addition, the study can be said to have studied also the interaction and response between a social worker and the client that have contributed with more knowledge of the meeting with the client.

En individs liv efter ett fängelsestraff omfattar nya anpassningar i samhället som arbete, bostad och möjligheten att återigen vara delaktig i samhället. I processen av återanpassning upplever dessa individer bemötandet av stigmatisering och stämpling, vilket har stor påverkan på individen och dess process. För fängelsedömda individer som har avtjänat sin tid kan relationen till familjen anses vara antingen en risk- eller skyddsfaktorer för återanpassning i samhället. Idag läggs inte fokus på hur individen upplever återanpassning till samhället samt hur det påverkar dem, därför tycker vi att det är ett viktigt område att belysa och uppmärksamma. Syftet med denna studie är att undersöka individens återanpassning i samhället efter att ha avtjänat ett fängelsestraff, med fokus på arbetssökande och familjerelationer. Detta kommer att genomföras ur ett socialpsykologiskt perspektiv där stigmatisering och sociala band är fördjupande begrepp som kommer att belysas. Med en socialpsykologisk ansats genomförs studien utifrån stigmateorin, kontrollteorin och stämplingsteorin. Tio semistrukturerade intervjuer med män mellan 30-55 år som har avtjänat ett fängelsestraff för narkotikabrott inom loppet av 10 år genomfördes genom stödorganisationer för före detta kriminella såsom KRIS och KRAMI. Resultatet påvisar att arbete är en relevant aspekt som bidrar till en upplevd känsla av återanpassning och delaktighet i samhället. Kriminella kan förändras och bli en del av samhället igen med hjälp av stöd från familj, sociala band, stödorganisationer, myndigheter och från samhället. / An individual's life after a prison sentence involves new forms of adaptations in society within spectrums like work, housing and the opportunity to participate in society again. In the process of readjustment, these individuals tend to experience the treatment of stigma and negative reproach, which has a great impact on the individual and its process. For imprisoned individuals who have served their time, the relationship with their family can either be considered as a risk or protective factor for reintegration into society. Today, there is minimal focus on how these individuals experience reintegration into society and how it affects them, therefore we think it is an important area to highlight and pay attention to. The purpose of this study is to examine the individual's reintegration into society after serving a prison sentence, focusing on the job seeking process and family relationships. This will be done from a socialpsychological perspective where stigma and social bond will be highlighted. With a socialpsychological approach, the study is carried out based on the stigma theory, the control theory and the stamping theory. Ten semi-structured interviews with men between the ages of 30-55, who have served a prison sentence for drug offenses within 10 years, were conducted through support organizations for former criminals such as KRIS and KRAMI. Results show that work is a relevant aspect that contributes to a perceived feeling of reintegration and participation in society. Criminals can change and become part of society again with the help of support from family, social ties, support organizations, government and from society.

Bakgrund: Substansberoendet drabbar inte bara individen utan kan också ge konsekvenser för sin omgivning och samhället i stort. Familjens delaktighet har stor betydelse för patientens tillfrisknande under vård- och återhämtningsprocessen och deras stöd minskar risken för återfall och ökar durationen av nyktra perioder. Genom att inhämta mer kunskap om hur det är att vara i familjens situation kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse som och bidrar till en bättre omvårdnad och förutsättningar för närståendes delaktighet i vården.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara familjemedlem till en person med substansberoende. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och elva vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Författarna har i arbetets metoddel utgått från Polit och Becks (2016) niostegsmodell och artiklarna har analyserats med tematisk analys med stöd av Braun och Clarke (2006).   Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat var Emotionell ansträngd livssituation med tillhörande subteman: maktlöshet, lidande, isolering och ensamhet samt skam. Andra temat var att Leva under press med tillhörande subteman: rädsla för hot och våld och ekonomiska sårbarhet. Det sista temat var Stödjande faktorer med tillhörande subteman: information och kunskap samt att själv få hjälp.   Slutsats: Det är emotionellt ansträngande att vara närstående till en person med substansberoende och det kan inskränka på såväl livskvalité som fysisk hälsa. Behovet av stöd från vården och att få vara delaktig i vården är av stor vikt för att närstående ska orka fortsätta stötta sin familjemedlem.

Årligen ges ett antal familjetidningar ut i Sverige som på ett eller annat sätt medverkar till att forma den bild av familj som finns i just Sverige. Syftet med undersökningen är att analysera hur familjetidningarna Vi Föräldrar och Mama porträtterar familjer genom sina texter och fotografier. Syftet är vidare även att undersöka hur allomfattande familjetidningarna är gällande olika former av familjekonstellationer. Undersökningen vänder sig till respektive familjetidnings utgåvor som publicerats under år 2020, och dessa har hittats genom den digitala prenumerationstjänsten ARCY. Familjetidningarna har analyserats genom en kritisk diskursanalys, där analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella modell som innefattar dimensionerna text, diskursiv praktik samt social praktik. Resultatet som framkommer ur den kritiska diskursanalysen påvisar hur det föreligger en tydlig bild kring hur en familj ser ut utifrån Vi Föräldrar och Mama. Likaså påvisar resultatet att tvåsamhetsnormen lyser starkt med sin närvaro, precis som också heteronormen gör i de undersökta familjetidningarna. / Every year, a number of family magazines are published in Sweden that in one way or another contribute to shaping the image of family that exist in Sweden. The purpose of this study is to analyze how the family magazines Vi Föräldrar and Mama portray families through their texts and photographs. The purpose is also to analyze how comprehensive the family magazines are regarding various forms of family constellations. The material in the analysis consists of each family magazine's editions published in 2020 and these have been found through the digital subscription service ARCY. The family magazines have been analyzed through a critical discourse analysis, where the analysis is based on Norman Fairclough's three-dimensional model, which includes the dimensions text, discursive practice and social practice. The results that emerge from the critical discourse analysis show that there is a clear picture of what a family looks like based on Vi Föräldrar and Mama. The result also shows that the norm of duality and the heteronorm is overrepresented in the examined family magazines. / <p>2021-06-02</p>

Bakgrund: Anhöriga kan uppleva att stödet från sjuksköterskor vid vård i livets slutskede brister. Situationen kring vården i livets slutskede kan vara obekant och i vissa fall skrämmande för de anhöriga och de kan känna sig överväldigade och inte rustade för de känslor som uppkommer samt de beslut som måste fattas. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades utifrån syfte, metod och resultat. I arbetets resultat ingick sex artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och en artikel med mixad metod. Resultat: Tre teman identifierades: Utmaningen att möta anhöriga, Att känna trygghet i att bemöta anhöriga och Anhöriga är viktiga. Att bemöta anhöriga i samband med vård i livets slutskede upplevdes många gånger svårt och emotionellt betungande. När sjuksköterskorna skapade en relation till de anhöriga underlättades vården och omsorgen om patienten. Anhöriga hade en central roll vid vården i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att bemötande av anhöriga i samband med vård i livets slutskede kan vara utmanande men är en viktig och central del i vården och omsorgen om den döende patienten. / Background: Relatives can feel that the support from nurses in end-of-life care is lacking. The situation regarding palliative care can be unknown territory and, in some cases, frightening for the relatives and they may feel overwhelmed and unequipped for the feelings that arise and the decisions that must be made. Aim: The purpose of this review was to create an overview of nurses’ experiences of interacting with relatives in conjuction with end-of-life care. Method: A general literary review. Eleven articles where analyzed based on purpose, method, and results. The review included six qualitative articles, four quantitative articles and one article with mixed method. Result: Three themes were identified: The challenge of interacting with relatives, Feeling secure in their interacting with relatives and Relatives are important. Dealing with relatives in conjunction with end-of-life care was often experienced as difficult and emotionally burdensome. When the nurses created a relationship with the relatives, the care and nursing of the patient was facilitated. Relatives has a central role in end-of-life care. Conclusion: The nurses’ experiences reveal that interacting with relatives in conjunction with end-of-life care can be challenging but has an important and central part in nursing for the dying patient.