Bakgrund: Allvarliga suicidtankar är vanligt förekommande. Närstående till person med suicidtankar riskerar att sätta egna behov i andra hand med försämrad livskvalitet och försämrad psykisk hälsa som följd. Det är av vikt att närstående som ger stöd till psykiskt sjuka personer själva får lämpligt stöd från vårdgivarna för att inte bränna ut sig. Genom att som sjuksköterska vara medveten om hur det kan upplevas att vara närstående till en person med suicidtankar kan förutsättningarna för att ge rätt stöd till dessa individer öka. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelse av att leva nära en person med suicidtankar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier framkom: Ett ofrånkomligt lidande och en önskan om både närhet och distans. Fem underkategorier framkom: Upplevelse av att suicidaliteten inverkar på individen, upplevelse av att suicidaliteten inverkar på familjen, upplevelse av skam gentemot omgivningen, upplevelse av att behöva bli sedd som resurs, upplevelse av att behöva ta avstånd. Diskussion: Närstående vill bli sedda som resurs och det finns både för- och nackdelar med detta. Mer forskning behövs för att möjliggöra bedömning kring hur mycket de närstående bör involveras. Hela familjen lider av att ha en person med suicidtankar i sin närhet. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjens lidande minska. Det finns ett stigma i samhället kring psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan verka som motkraft genom att skapa öppenhet inom drabbade familjer. Sådan öppenhet har visat sig spridas till familjens omgivning.

Studien syftar till att bidra med en förståelse och ökad kunskap för hur hbtq-personer upplever att de blir bemötta i vardagslivet. Områden som studerats är arbete, familj och vänner. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får i arbetet efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet, vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från familjen efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet samt vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från vännerna efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Urvalet bestod av fem respondenter i åldrarna 22 till 46, bosatta i mellersta Sverige. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes under år 2017. Resultatet visade att respondenterna upplevde ett gott bemötande i vardagslivet. Majoriteten uppger att bra bemötande fanns hos både familj och hos vänner. På arbetet upplevde majoriteten en acceptans och att stödet fanns. Negativt bemötande har upplevts i mansdominerade yrken. I de fall de upplevt negativt bemötande från familjen har några familjemedlemmar påstått att den sexuella läggningen eller könsidentiteten är en fas de går igenom. / The study aim to contribute an understanding and increased knowledge for how lgbtq-people experience the response in their everyday life. Areas studied was work, family and friends. To answer the purpose of the following study questions were formulated: what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity at work, what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their family and what response do the lgbtq- people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their friends. The selection consists of five people in the age of 22 to 46, residents in central Sweden. The study were conducted by semi-structured interviews during 2017. The results showed that the respondents had experienced a good response in everyday life. Positive response was something the majority got from both their family and friends. At work the majority had experienced acceptance, the support was there if they needed it. If they experienced negative response at work, it was in man dominated professions. In those cases where they have experienced negative response from their family, some of the family members had insisted that they are just going through a phase.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma har ökat över hela världen de senaste decennierna. Det har utvecklats olika modeller samt åtgärdsprogram för viktnedgång. Denna studie är en del i ett kvalitetsutvecklingsarbete och beskriver deltagarnas upplevelser av att ingå i ett sådant program. Syfte Att beskriva barns upplevelser av att ingå i Obesitasprocessen. Metod: Data insamlades genom 10 intervjuer med barn i åldern 10–14 år och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Behov av vardagligt stöd från föräldrarna där barnen tar upp vikten av att få stöd i att äta rätt och att träna samt att göra saker tillsammans.  Att känna en möjlighet men en ständig kamp mot vågen där barnen beskrev mycket blandade känslor inför besöken då så stort fokus låg på vikten, men även att de främst ville se bra resultat för att glädja sjuksköterskan och föräldrarna, samt ett Behov av stöd från barnsjuksköterskan där barnen uttryckte behovet av uppmuntran och ett individanpassat bemötande och information. Slutsats: I Obesitasprocessen behöver barnsjuksköterskan arbeta mer med samskapande vård och gemensam problemlösning för att kunna stödja och motivera barnet med övervikt eller fetma. Genom detta arbetssätt blir barnet och föräldrarna mer delaktiga och får möjlighet till att sätta individuella och hanterbara mål efter deras egna resurser.   Nyckelord: Barn, familj, övervikt, samskapande omvårdnad / Title: Children’s experiences ‘of being a part of the Obesitasprocess An interview study of children with overweight   Background: The prevalence of overweight and obesity has increased globally over the last decades. There are many programs and ways for decreasing weight. This study is a part of a quality development and describes the participants experiences of being a part of such a program. Purpose: To describe children’s experiences of being a part of the Obesitasprocess Method: Data was collected through interviews conducted with 10 children in the age of 10-14 years. An inductive qualitative design was used and the interviews were analyzed according to inductive content analysis. Result: Three main categories emerged in the analysis: The need of day to day support by parents where the children described the importance of the support in eating right and exercise and to do things together. To feel an opportunity but a permanent battle against the weight scale where the children described a lot of mixed feelings before the visit due to the focus on the weight, but upper mostly they wanted great results to please the nurse and the parents.  The need of support by the pediatric nurse where the children expressed the need of encouragement and an approach and information that is suited for the individual child.   Conclusion: The pediatric nurse need to adopt a coproductive care in the Obesity process and the use of common problem solving to be able to be supporting and to motivate the child with an overweight or obesity. By this the child and parents get to be part of the process, the opportunity to set individual and manageable goals based on their own resources.  Keywords: Children, family, overweight, coproductive care

Faktorer i omgivningen har visats ha samband med ungdomars måltidsvanor. En central faktor i omgivningen är boendesituationen och relationen till föräldrar. Syftet med detta arbete var att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie undersöka sambanden mellan ungdomars måltidsvanor och deras boendesituation och föräldrastöd. 7119 ungdomar i årskurs 7 och 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län deltog i en enkätundersökning. Effekten av boendesituation och föräldrastöd på måltidsvanor analyserades med logistisk regression och justerades för kön, ålder och föräldrars sysselsättning. Resultatet visade att ett boende, i jämförelse med två eller flera, att bo med båda föräldrar och att ha ett högt föräldrastöd ökade sannolikheten för fördelaktiga måltidsvanor. Slutsatsen var att ungdomars måltidsvanor har samband med faktorer i familjen och boendet. Det vore intressant att undersöka detta närmare i en mer utsatt grupp med en annorlunda boende- och föräldrasituation än de inkluderade i denna studie. / Factors in the environment have been shown to correlate with the food and meal habits of adolescents. The living situation and the relationship with parents are of great importance. The purpose of this paper was to study the associations between the meal habits of adolescents and their living conditions and parental relations in a quantitative cross-sectional study. 7119 adolescents in the county of Uppsala participated in a survey. Questions regarding living conditions, parental support and meal habits were analysed using logistic regression. The analyses were adjusted for parental employment, gender and age. The results showed that meal habits of adolescents were influenced by factors in the environment, especially parental support. In the future it would be of interest to investigate these associations in a more exposed group consisting of adolescents with different living conditions and parental relations apart from those included in the present study.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD -EN LITTERATURSTUDIEELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad - En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Familjecentrerad omvårdnad är ett begrepp som ofta förekommer på pediatriska avdelningar där sjuksköterskan strävar efter omvårdnad av familjen som en helhet och anpassar vården efter familjens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad vid sjukhusvård av barn. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Strukturerad databassökning gjordes i PubMed och CINAHL där 10 vetenskapliga artiklar identifierades som var relevanta för studiens syfte. Sedan kvalitetsgranskades samtliga artiklar. Vidare analyserades insamlad data med innehållsanalys till teman och kategorier. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor överlag har en positiv syn på familjecentrerad omvårdnad. Samt att de anser att delaktighet och kommunikation är av betydelse för familjecentrerad omvårdnad. Det presenteras olika hinder och behov för att kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad, bland annat organisatoriska hinder. Konklusion: Enligt resultatet finns det en medvetenhet hos sjuksköterskorna i studierna om konceptet familjecentrerad omvårdnad. Det framkom dock att det finns diverse hinder som begränsar sjuksköterskornas tillämpning av familjecentrerad omvårdnad vilket resulterar i att det finns ett förbättringsbehov som behöver tillgodoses för att sjuksköterskor ska kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad på pediatriska avdelningar.Nyckelord: Barn på sjukhus, Familj, Familjecentrerad omvårdnad, Sjuksköterska, Erfarenhet / NURSES EXPERIENCE OF FAMILY-CENTERED CARE -A LITERATURE REVIEWELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Nurses experience of family-centered care – A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Family centered care is a term which often occurs in pediatric wards where the nurses aim for care of the family as a whole and adapt the care to the family’s needs. Aim: The aim is to describe nurses’ experience of family centered care during children’s hospitalizing. Method: A literature study with qualitative approach. Through structured database searches in PubMed and CINAHL 10 articles were considered relevant to the purpose of the study. Then all the articles were quality reviewed and the collected data was analyzed with content analysis for themes and categories. Results: It emerged that nurses overall had a positive opinion about family centered care. They consider participation and communication to be a important part of it. The result revealed different barriers and needs to better provide family centered care including organizational barriers. Conclusion: According to the result many nurses have an awareness of the concept. It emerged that different barriers prevents nurses from being able to apply family centered care, which shows that there is a need for improvement if family centered care is going to be applied at pediatric wards. Keywords: Children in hospital, Family, Family Centered Care, Nurse, Experience

Studier har visat att föräldrar som är engagerade i barnet, är konsekventa och stödjande i sin uppfostran, skapar stark anknytning till barnet och därmed starka sociala band. Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner? Finns det skillnader i övertygelser mellan de ungdomar som växer upp med skilda föräldrar och intakta familjer? Finns det ett samband mellan anknytning och övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön? Denna studie visar att vilket kön den unga individen har spelar stor roll vid anknytningen till föräldrar, och att ju starkare anknytning – desto mer positiv övertygelse har ungdomarna. / Studies have shown that parents who are committed, consistent and supportive with their child, creates a strong attachment and thus strong social bonds. Are there any differences between boys and girls regarding the attachment to parents, other adults, school and friends? Are there any differences in beliefs between the young people who grow up with divorced parents and those who grow up in intact families? Is there a connection between attachment and beliefs, and does this connection differ according to gender? This study shows that what gender the young person is plays a major part in the attachment to parents, and the stronger the attachment - the more positive beliefs.

Bakgrund: Under 1980-talet förespråkades anhörigas närvaro vid Hjärt- och lungräddning (HLR), det tänktes vara givande för de anhöriga. Idag är det mer vanligt för anhöriga att närvara vid HLR-processen, dock kan detta påverka sjuksköterskors arbete genom att anhöriga kan störa processen. Situationen är känsloladdad för både anhöriga och vårdpersonal. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att veta hur de ska handha anhöriga vid denna krissituation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna hittades i två olika databaser, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem olika teman framkom efter analys av samtliga studier vilka bestod av sjuksköterskors erfarenheter där sjuksköterskor upplevde både fördelar och nackdelar vid anhörigas närvaro, sjuksköterskors rädslor, stöd till anhöriga och sorgeprocessen. Sjuksköterskors upplevelser baseras på erfarenheter, yrkesvana och självförtroende. Konklusion: Mer utbildning inom området krävs kontinuerligt. Tydligare riktlinjer och personal som stödjer anhöriga behövs för att underlätta arbetet vid anhörigas närvaro under HLR. / Background: It was advocated in the 1980’s that the presence of relatives in cardiopulmonary resuscitation (CPR), was thought to be rewarding for the relatives. Today, it is more common for relatives to attend the CPR process, however their presence may affect the work of nurses by means of interference with the process. The situation is emotionally charged for both relatives and healthcare professionals. Therefore, it is important for nurses to know how to manage relatives during this crisis situation. Aim: The aim was to highlight nurses’ experiences of family presence during cardiopulmonary resuscitation. Method: A Literature-review study based on 10 scientific studies with qualitative approach. The studies were retrieved from two different databases, PubMed and CINAHL. The studies have been surveyed and undergone a qualitative content analysis. Results: Five different themes emerged after analysis of all studies, consisting of nurses' experience, nurses’ fears, support for relatives and the grief process. Conclusion: It was found that more education in the field is required continuously. Clearer guidelines and staff supporting relatives are needed to facilitate the work for the presence of family during CPR.

Syftet med studien är att undersöka hur internationellt adopterade upplever sin identitet. Vidare undersöks hur delaktighet i samhället påverkas av att vara adopterad och även ursprungskulturens påverkan på identitet och delaktighet i samhället. Studien genomfördes med kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk analys. I resultatet framkommer olika faktorer som påverkar identiteten. Exempelvis annorlunda utseende i relation till sin omgivning, om de adopterade hittat sin biologiska familj samt om samtalen kring adoptionen är ett accepterat samtalsämne. Språket framstår som en viktig del i delaktigheten i samhället. Avsaknad av delaktighet beror främst på om individen upplevt utanförskap och rasism. Om ursprungskulturen har någon påverkan på individens identitet och delaktighet ges delade meningar. Samtliga informanter har direkta eller indirekta kopplingar till sin biologiska kultur. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv är det viktigt att de adopterade själva uppfattar sig som en del i gemenskapen i adoptionslandet för att färdigställa synen på sig själv och sitt identitetsskapande. I diskussionen framkommer att identitet är sammankopplat med rasism. Hur delaktigheten uppges ha blivit påverkad av att vara adopterad är olika utifrån individuella uppfattningar. Även ursprungskulturen har haft en individuell påverkan. Vi ser brister i hur barnets bästa beaktas vid adoptioner.

Cirka hälften av alla barn med intensivvårdsbehov vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning. Det är stora skillnader mellan barn och vuxna vad gäller fysiologi, anatomi, sjukdomspanorama och omvårdnadsbehov, vilket ställer särskilda krav på kunskap och beredskap. Intensivvårdssjuksköterskor inom allmän intensivvård har sin huvudsakliga kunskap och erfarenhet inom omvårdnad och behandling till vuxna patienter men förväntas kunna vårda patienter i alla åldrar. Den vårdande relationen bygger på en förbindelse mellan patient och vårdare där patienten får utrymme att delge sina unika problem, behov och begär. Vid vård av barn ställs särskilda krav på den vårdande relationen och barnets familj utgör en viktig del vid omvårdnad och omhändertagande. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevda erfarenhet av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor. Efter transkribering av intervjuerna utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utgörs av fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är: Att vara en del av något stort, Samspel och känslighet i vårdrelationen, Betydelsen av samarbete och kontroll och Existentiella känslor och utmaningar. Intervjupersonerna upplevde att det var en krävande uppgift att vårda barn då det var sällan förekommande. Det framkom att stöd och rutiner var viktiga faktorer för att uppleva kontroll och trygghet i en ansvarsfylld situation. Familjens närvaro och delaktighet var framträdande i vårdrelationen. Vården av kritiskt sjuka barn påverkade och berörde intensivvårdssjuksköterskorna känslomässigt samtidigt som det upplevdes stimulerande och tillfredställande. När ett barns liv och hälsa hotas är det oerhört viktigt och värdefullt ur ett existentiellt perspektiv att barnets liv räddas.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en central del i sjuksköterskans yrke. Trots det uppmärksammas inte alltid patienter som inte kan uttrycka sig adekvat. När ett barn är inneliggande blir föräldrarna en trygghet och en resurs för att uttrycka barnets önskemål och därför är det väldigt viktigt för vårdpersonalen att fokusera på familjecentrerad vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i PubMed, CINAHL och psycINFO vilket resulterade i 15 stycken artiklar. En manuell sökning genomfördes även vilket resulterade i 1 artikel. Totalt analyserades 16 artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier: Att var delaktig i sitt barns vård och samarbeta med vårdpersonal, Att kommunicera och bli tilldelad information från vårdpersonal, Att bli respekterad och sedd som en helhet av vårdpersonal, Att få stöd och känna sig uppmärksammad av vårdpersonal. Resultatet visar olika faktorer som föräldrar tycker är viktiga och hur de upplever att den familjecentrerade vården fungerar i praktiken. Slutsatser: Att vara förälder till ett sjukt barn är en stressfull tid och behovet av stöd är stort och förutsättningarna för att ha en bra och fungerande kommunikation mellan föräldrarna och sjuksköterskor handlar om delaktighet och information. Familjecentrerad vård handlar om att vårda barnet och dess familj men det förekommer på flera håll att familjecentrerad vård inte implementeras fullt ut och tros bero på otillräcklig utbildning och engagemang för att användas praktiskt.