Välkommen till förskolan är en undersökning om hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson.Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. När ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgår det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vårdnadshavare. Examensarbetets syfte är att åskådliggöra familjers första möten med förskolan. Där pedagogens ansvar är att varje barn får en god introduktion i förskolan tillsammans med sina vårdnadshavare.Våra frågeställningar är: Hur går pedagogerna tillväga när de introducerar det nya barnet i barngruppen? Hur utgår pedagogerna från barnets intresse och behov? Hur beskriver vårdnadshavaren familjens första möte med förskolan?I detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning och teorier som vi har kunnat koppla till introduktionen i förskolan. Vi har i vår studie tagit upp Daniel Sterns teori om känsla av självet och samspel samt John Bowlbys teori om anknytning. För att få svar på våra frågeställningar observerades åtta barns inskolningar, fyra barn på två olika förskolor. Vi har också intervjuat vårdnadshavare och pedagoger. Vi har i vår studie fått fram att pedagogerna bör uppmärksamma och ta hänsyn till barnets behov för att skapa trygghet i förskolan. Vår slutsats är, att kommunikation, samspel, information och trygghet är fyra viktiga grundstenar för en positiv introduktion, oavsett vilken form av introduktion förskolan erbjöd.

Det här examensarbetet fokuseras på Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn när de börjar i förskolan och skolan/särskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna går tillväga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har även tagit reda på vem det är som bestämmer om det handikappade barnet ska gå integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i särskolan.Jag använde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjälp av penna och papper. Trattekniken användes med först öppna frågor, för att sedan gå över till mer privata frågor (om intervjupersonen accepterade det). Efter alla intervjuer var det dags att transkribera svaren.Resultatet och slutsatsen var att barnen i undersökningen blev positivt bemötta av alla i verksamheten där de gick/går. Ett gott samarbete med hemmet får de genom att använda sig utav en loggbok där både personalen och föräldrarna kan skriva små notiser till varandra. De som bestämmer om barnet ska gå i vanlig klass eller särskola är i första hand föräldrarna. Elevhälsan gör en bedömning av barnet i fyra olika delar, den kan föräldrarna sen använda som underlag när de bestämmer vart deras barn ska gå.

I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet. Vår studie grundar sig på följande två huvudfrågeställningar: 1. Hur bör man som lärare i förskola hantera förhållanden kring barn som far illa? 2. Vilket ansvar är lärarens vid en anmälan om barn som far illa? Vår undersökning bygger på intervjuer med tre lärare i förskola, en socionom inom social-tjänsten och en flicka som själv varit utsatt för sviktande omsorg i hemmet. Ett av våra viktigaste resultat, grundat på dessa intervjuer, sätter barnet i fokus. För att man som lärare ska kunna identifiera familjers högst skiftande problematik, måste man ha en förmåga att åsidosätta sina personliga fördomar. Se barnet, dvs. försök förstå hur barnet mår och utvecklas just här och nu, oavsett dess bakgrund och nuvarande livssituation. / Child Maltreatment. As a teacher in preschool meet children exposed to maltreatment

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skulans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökingar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.

The purpose of this literature review is to describe nurses supportive function to families who lost their child in Sudden Infant Death Syndrome (SIDS) / Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans stödjande funktion till familjer som förlorat sitt barn i plötslig spädbarnsdöd.

I ett försök att återinföra samarbetet mellan tvärvetenskapliga discipliner och efterfråga ett mer holistiskt synsätt på vetenskap, är uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning på tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning på tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser.Artiklarna som väljs ut läses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning på tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar på anknytning som en oberoende variabel, dock är den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment än med tidig anknytning hos spädbarn.

Syftet är att belysa olika uppfattningar kring orsakerna till de allt sämre studieresultaten i den svenska skolan och ställa dem mot varandra utifrån fyra olika perspektiv. De olika perspektiven som analyseras är samhället, familjen, eleven och skolan. De undersökningsmetoder som används i arbetet är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre erfarna lärare gjorda under hösten 2010.I intervjuerna fick lärarna göra egna definitioner av vad motivation innebär för dem, beskriva hur de motiverar sina elever, identifiera vilka faktorer som de anser vara viktiga för elevernas motivation samt vilka komponenter i lärarens profil som de anser är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning. Framträdande resultat i dessa intervjuer var att det är läraren och familjen som är de viktigaste faktorerna för elevens motivation och att lärarens ämneskunskaper och sociala kompetens är dennes vikigaste egenskaper.De viktigaste slutsatserna från litteraturstudien är att det i hög grad är skolan och samhället som påverkar elevers studieresultat genom den bild av förväntade krav som målas upp; samhällets roll är att utbilda och rekryterar rätt personer till yrket som sedan genom sina attityder till undervisningen ger eleverna en sund bild av vad skolstudier kräver av dem. En annan viktig faktor som blir belyst i arbetet är elevernas kamratgrupper som i hög utsträckning styr deras syn på studierna. Dessa kamratgrupper är svårare att påverka eftersom de ligger utanför både samhällets, skolans och familjens direkta kontroll, men även här har skolan en roll att spela genom att gynna förekomsten av kamratgrupper som har en positiv syn på skola och studier. Mer förvånande kan vara att så gott som samtliga större undersökningar inte visar på att vare sig ökad lärartäthet eller mer pengar till skolan har önskad effekt på elevernas studieresultat.

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvård av diabetes typ II påverkas av språksvårigheter kultur och kön. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som drabbar vuxna människor. Idag sjunker debuten i allt lägre åldrar. I vårt land, i och med allt större invandring träffar vi inom vården allt fler människor med invandrarbakgrund som har diabetes typ II. Dessa människor har ofta problem med det svenska språket samt en annan kultur och syn på sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar den dagliga egenvården av diabetes typ II för invandrare. Studien ställer följande frågor; Hur påverkar språksvårigheter den dagliga egenvården av diabetes hos invandrare? Hur påverkar den kulturella synen på sjukdomen egenvården? Finns det skillnader i hur egenvården av diabetes ser ut beroende på kön? Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Artiklarna visar att den kulturella synen på sjukdomen påverkar egenvården av diabetes. Det är viktigt att invandrare med diabetes typ II får relevant stöd i sin egenvård. Det är också viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar den enskilde invandrarens problem när det gäller språket. Även en förståelse för deras kultur, genus och familjesituation krävs. Nyckelord: diabetes mellitus typ II, familj, genus, invandrare, kultur, språk / Rajic, M Diabetes mellitus typ II. How the self-care of diabetes II in immigrants is affected by language difficulties, culture and gender. Degree Project,15 Credit Points. Nursing Program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.Diabetes mellitus type II is a chronic disease which affects grown up people. Today the debut is decreasing further down in age. With a greater amount of immigrants entering our country we meet more people with diabetes type II with an immigrant background. These people often have problems with the Swedish language and have a different cultural view of the disease. The purpose of this study was to enlighten what affects the daily self-care of diabetes type II in immigrants. The study asks several questions; how do language difficulties affect the daily self-care of diabetes in immigrants? How does the cultural view of the disease affect the self-care? Are there differences between the genders in how self-care is implemented? The study is based on six scientific articles.Results: The articles show that the cultural view of the disease does affect the self –care of diabetes. It also shows that it is important that immigrants with diabetes type II get relevant support in their self-care. It is also important that health care staff give attention to the language problems of the immigrant. An understanding of their culture, gender and family situation is also required. Keywords: culture, diabetes mellitus type II, family, gender, immigrants, language

Almost all social services offices in Sweden have been or are currently in the process of implementing a manual-based method by the name of ’Individens behov i centrum’ (IBIC). It roughly translates to ‘the individuals needs in focus’ and is a method that helps social workers define an individual’s closest support network through the clients (family of origin?). In using this method important individuals in the client’s network who could potentially function as protective factors risk being overlooked, such as chosen families which are most common amongst queer people (the queer community?). The aim of this study was to explore and contribute to the knowledge of queer social situations but more specifically to explore the concept of chosen families or community and queer attitudes in relation to social services. The method that was used for this study was four qualitative interviews with queer individuals who have prior experience of social services and treatment. The results were analyzed by using the theories of resilience and sense of coherence to illustrate the salutogenic aspects of the chosen family. This study found that there was a dissonance between the social services definition of the concept of family in relation to the concept of chosen family. This dissonance and lack of knowledge on the part of social services workers can be interpreted by queer clients as a lack of interest which risks creating a distance and hindering cooperation between social workers and their queer clients. This study attempts to nuance the understanding of queers and chosen families in a social context. It illustrates and analyses what can happen when social services meet more organic concepts such as queer chosen families and the possible positive and negative consequences (that arise).

Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning för motorneuronsjukdomar som angriper nervceller som dör, vilket leder till muskelförlamning utan botemedel. ALS är en sjukdom som bär med sig mycket känslor, inte bara sorg, oro och ledsamheter utan även små ljusglimtar av glädje. Vården kring ALS är komplex och behöver vara personcentrerad för att göra livet så bra som möjligt resterande tid som finns kvar i livet för individen. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med sin ALS. Metod: Metoden är en innehållsanalys med kvalitativ ansats som baseras på fyra patografier vars resultat analyseras med Graneheim och Lundmans analysmodell.  Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet, svårt att bibehålla livskvalitet, rädsla för framtiden och förändrat liv. Personerna i patografierna upplevde det svårt att bibehålla livskvaliteten, det fördes en kamp för att bibehålla det positiva i livet med tankar och känslor. Det upplevdes skrämmande att livet kommer att försämras. Det fanns en rädsla för att i framtiden bli en börda för närstående. Att få vara delaktig och bestämma hur sjukdomens försämring kommer att hanteras i framtiden ansågs viktigt. Känna delaktighet i vårdens utformning så långt som möjligt. Att behöva acceptera att livet inte blev som planerat och försöka sluta fred med sitt förändrade liv ökade välmåendet. ALS diagnosen ställer livet på sin spets, inget blir som tidigare utan leder till starten på ett nytt förändrat liv, ett liv som inte är självvalt och inte önskat. Slutsats: Upplevelsen med att leva med sin ALS är fylld av känslor mestadels av sorg, oro och förtvivlan men även hur underbart det är att leva och få uppleva sann vänskap och kärlek. Svår obotlig sjukdom utesluter inte livsglädje och sjuksköterskan kan bidra med personcentrerad vård för att öka livskvaliteten och livsglädjen utifrån den komplexa situationen.