Vi står idag inför stora utmaningar för att minska miljöpåverkan. Fastigheter och främst flerbostadshus står för en stor del av energiåtgången i världen. Det krävs därför åtgärder för att effektivisera deras energianvändning. I Sverige byggdes en miljon bostäder mellan åren 1965 och 1974, en stor del av dessa bostäder var flerbostadshus. Dessa bostäder har med dagens mått mätt dålig energiprestanda och en stor del av beståndet kommer även att behöva omfattande renoveringar under de kommande åren. I denna studie undersöker vi hur renoveringar har gjorts när energieffektivisering dessa bostäder har skett. Vi har studerat olika projekt där man har energioptimerat på olika sätt. Vi har också studerat olika tänkbara lösningar för att energioptimera ett lamellhus i två våningar uppfört 1973. Rapporten presenterar tre olika förslag på tänkbara lösningar för att energioptimera fastigheten. De åtgärder som undersökts är fönsterbyte, tilläggsisolering av väggar både invändigt och utvändigt, tilläggsisolering av plattan invändigt samt tilläggsisolering av sockeln utvändigt.

Detta examensarbete ger ett studerat utformningsförslag på ett outnyttjat grönområde imiljonprogramsområdet Norrliden i Kalmar.Studien har resulterat i ett förslag till förbättrad utformning, en visuell skiss utifrånrelevant teori, intervjuer med sakkunniga och enkätsvar från de som bor i området. Fokushar legat på att öka gemenskap mellan människor i olika åldrar, kön och bakgrund.

Det råder stor bostadsbrist i många av Sveriges kommuner och fram till 2025 skulle 700 000 bostäder behöva byggas (Boverket, 2016). Förtätning är en av de främsta strategierna inom dagens stadsbyggande då det strävas efter att städer inte ska breda ut sig. Miljonprogramsområdena från 1960- och 1970-talet byggdes med funktionalistiska idéer om luftiga och öppna bostadsområden, vilket gör att områdena är intressanta för förtätning, men vilka värden och svagheter behöver belysas vid förtätning och utveckling? Detta examensarbete har skrivits för Södertälje kommun som vill förtäta stadsdelen Geneta som byggdes under miljonprogrammet. En fallstudie gjordes i Geneta och rapporten syftar till att belysa värden och svagheter i den fysiska strukturen som bör beaktas vid förtätning. För att ta reda på vad som är viktigt att belysas gjordes en litteraturstudie om de dåtida och dagens stadsbyggnadsideal. Genom referensstudier i tre andra kommuner studerades hur förtätning och utveckling sker i miljonprogramsområden på andra håll i Sverige. Med hjälp av litteraturstudien och referensstudierna arbetades en översiktlig strukturplan fram för Geneta. Även platsbesök tillsammans med intervjuer med boende och fastighetsägare utgjorde en viktig del av underlaget.  Miljonprogramsområdena byggdes efter de funktionalistiska stadsbyggnadsidealen som ville komma ifrån de trånga traditionella stadsstrukturerna. Istället skulle öppna strukturer med bostadsmiljöer som hade god tillgång till ljus, luft och natur byggas. Då bilism växte under 1950-talet fick bilen en alltmer central betydelse i stadsbyggandet, därför ansågs trafiksäkra miljöer viktiga och bilpendling mellan bostadsområden och arbetsplatser som självklar. Sedan miljonprogramsområdena byggdes har stadsbyggnadsidealen förändrats avsevärt och idag anses det finnas svagheter med den fysiska strukturen. Barriärer behöver brytas, det enformiga bostadsutbudet behöver kompletteras och den vikande centrumhandeln behöver få ett större kundunderlag. Enligt dagens stadsbyggnadsideal vill man återgå till den traditionella kvartersstaden, städer ska byggas tätare med blandade funktioner och ha en stadsmässig karaktär som skapar liv och rörelse. Vid förtätning bör värdefulla platser som grönområden och gårdsmiljöer beaktas. Förtätning ses som positivt om det kan bryta barriärer och skapa tryggare miljöer, men det är även viktigt att förändringar bidrar till mervärde för stadsdelarna i helhet.  Geneta har många av de typiska funktionalistiska karaktärsdragen. Likt många andra miljonprogramsområden så ligger stadsdelen som en enklav omgärdat av trafikerade leder. Det kan upplevas som isolerat trots att det endast är ungefär 4 km till Södertälje centrum, men med förbättrade stråk både inom stadsdelen och till närliggande stadsdelar kan kopplingar förbättras. Det är tveksamt om det stadsmässiga byggandet med butikslokaler på bottenvåningar skulle fungerar i Geneta då Geneta centrum behöver förstärkas samtidigt som det finns konkurrerande handel. Det begränsade bostadsutbudet behöver kompletteras och det finns mycket potential att utveckla utemiljöerna som är i behov av upprustning. Det finns många fina gårdsmiljöer i Geneta som är barnvänliga. Grönskan och grönområdena ses som en fin kvalité, men de kan även skapa barriärer. Genom förtätning kan bostadsområdena byggas ihop och skapa en mer sammanhållen stadsdel.

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötänkets renässans och dagens energikonsumtion är det viktigt att såväl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen på miljonprogrammets hus samt den rådande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan läsaren följa utvecklandet av ett påbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrån arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet är att undersöka om en påbyggnad av fastigheten Linjalen 8 är möjlig. Vidare att undersöka om påbyggnaden kan anpassas för en hållbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.   Påbyggnadsförslaget har ämnat i 3 seperat stående takhus per befintlig byggnad, totalt 12 takhus. Förslag på möjlig energieffektivisering angivs samt energianalys i tidigt projektskede har utförts. / The refurbishment and energy effectivisation of the “miljonprogrammet” is emerging while the energy prices in Sweden are escalating. With the environmental awareness and today’s energy consumption, it is important that both existing and newly constructed buildings are energy efficient and adapted for the future. This work is based on the justifiable investment of refurbishing the buildings of “miljonprogrammet” and suggests an improvement for the current housing shortage in Stockholm.    In this report, the reader can follow the development of the project proposal on rooftop houses in Stockholm. The proposition is defined and supported by the three pillars planning, construction and energy. The aim is to investigate whether an extension on top of the property Linjalen 8 is possible. Furthermore to investigate whether the rooftop houses can be adapted for a sustainable future and exemplify energy efficiency.   The proposal have resulted in 3 separately standing houses per existing building, a total of 12 houses. Suggestions for possible energy efficiency are given and an energy analysis in the early stage of the project has been performed.

Examensarbetet undersöker relationen mellan bild och upplevd bild (image) gällande ett antal byggnader som relaterar till allmännyttan, förorten, senmodernismen och miljonprogrammet. Genom att avporträttera en serie byggnader med hjälp av bildspråk som vanligtvis inte används för att avbilda dessa typer av byggnader och platser undersöker examensarbetet möjligheten att erbjuda alternativa bilder av några av den moderna svenska bostadshistoriens viktigaste element. Porträtten består av handgjorda bilder i akvarell, blyerts och tusch med tillhörande texter som beskriver mina möten med byggnaderna. Med projektet önskar jag utforska mina metoder för att arbeta med arkitekturbilder samt utmana den föreliggande bilden av de ovan nämnda delarna av svensk bostadshistoria. Genom projektet önskar jag lyfta fram delar av den arkitektur den svenska allmännyttan en gång bidrog till. Bilderna är komponerade med hjälp av 3D-modeller av byggnaderna eller detaljer från dessa. Med hjälp av den digitala modellens möjligheter och den skal-lösa perspektivritningen har jag tillåtit mig att använda de positioner eller vinklar jag ansett bäst för att porträttera byggnaderna. För varje bild används ett konstobjekt som referens. Dessa bilder har fungerat som katalysatorer för arbetet men mina egna bilder. Detta är ett arbete om bild, upplevd bild, historia, historier och framtiden. Det är ett projekt om mina möjligheter att utveckla mina arkitekturbilder till någonting nytt, utan att de förlorar sina möjligheter att kommunicera arkitektur. Det är ett projekt om att lyfta fram arkitektur som har förlorat sin glans men som fortfarande har betydelse för mig. / This diploma degree project explores the relation between image and images for a number of buildings relating to public housing, the suburb, late modernism, and the Swedish Million Homes Program. By portraying a series of buildings using a pictorial language that is usually not used for portraying these kind of buildings and places, I wish to provide an alternative way of speaking of and depicting some of the most significant elements of Sweden's modern housing history. The portraits consist of handmade watercolor, pencil, and ink drawings and texts describing my meetings with the buildings. With the project I wish to develop my methods of working with architectural images. I also wish to challenge the prevailing image of the mentioned elements of Sweden's housing history. In the project, I wish to highlight some of the architecture the Swedish public housing program once provided. The images are set up using 3D models of the buildings or parts of them. Using the possibilities of the digital model and the scale-less perspective drawing, I've allowed myself to use the position or angel I found the most suitable for each image. For each image, there is an existing art work serving as a catalyst for my process of creating the image. This is a project about image, images, history, histories, and the future. It's a project about me trying to develop my architectural images into something new, without losing their ability to communicate architecture. It's a project about highlighting architecture that has lost its glory but still is of importance to me.

Underhållet av miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist på kunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter. Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter som finns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential. Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägre energianvändning och billigare driftskostnader. Som vägledning kan utnyttjas ”12 steg till framgång” framtagen av BQR, samt de nio kunskapsområdena inom PMBOK. Om WSP kan medverka till att en bostadsförening minskar sina energikostnader kan WSP få fler och mer omfattande uppdrag, samtidigt som föreningen gör en långsiktig besparing genom att anlita WSP. WSPs roll blir därmed inte bara organiserande, utan även rådgivande. Emellertid förutsätter detta en engagerad och intresserad styrelse, som är öppna för nya lösningar. I detta examensarbete finns information som kan påvisa fördelen med att utöka underhållsprojekt till att även innefatta energisparåtgärder och förnyelse av utemiljön. Det visar också att det finns en stor framtida marknad för denna typ av projekt, som snart kommer att explodera.

Title: The real estate company's actions based on sustainable urban development: A study of how the economic dimension is considered in refurbishment project Authors: Ajla Bekic and Rojda Taher Keywords: Sustainable urban development, economic sustainability, the million program, UN-Habitat Problem description: How can UN-Habitat's five principles for sustainable urban development help real estate companies to think strategically about economic sustainability? How is the economic sustainability affected by the conversion of tenancies into condominiums and proprietorship in connection with the refurbishment of million program areas? Purpose: The purpose of the study is to understand how economic sustainability is considered in urban development projects and analyse how sustainability is affected by a conversion Methodology: In the study, a deductive research approach has been adopted. Furthermore, a qualitative study was conducted with the help of semi-structured interview guides to achieve open dialogues with all respondents Conclusion: The result of this study shows that economic sustainability is considered in urban development projects when balancing with the ecological and social dimension. The theories UN-Habitat and evidence-based work procedure are a guidance to a sustainable urban development in million program areas. The transformation process is possible in million program areas, but financial obstacles can be identified, which calls for a sustainable way of working. / Titel: Fastighetsbolagets agerande utifrån hållbar stadsutveckling: En studie om hur den ekonomiska dimensionen beaktas i upprustningsprojekt Författare: Ajla Bekic och Rojda Taher   Nyckelord: Hållbar stadsutveckling, ekonomisk hållbarhet, miljonprogrammet, UN-Habitat Problemformulering: Hur kan UN-Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling hjälpa fastighetsbolag att tänka strategiskt kring ekonomisk hållbarhet? Hur påverkas den ekonomiska hållbarheten vid ombildning av hyresrätter till bostadsrätter och äganderätter i samband med upprustning av miljonprogramsområden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå hur den ekonomiska hållbarheten beaktas i stadsutvecklingsprojekt och analysera hur hållbarheten påverkas av en ombildning. Metod: I studien har en deduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuguider i syfte att åstadkomma öppna dialoger med samtliga respondenter Slutsats: Resultatet av denna studie påvisar att ekonomisk hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekt vid balans med den ekologiska och sociala dimensionen. Teorierna UN-Habitat och evidensbaserat arbetssätt är en vägledning till hållbar stadsutveckling i miljonprogramsområden. Ombildningsprocessen är möjlig i miljonprogramsområden men ekonomiska hinder kan identifieras, därav uppmanas ett hållbart arbetssätt.

Under miljonprogrammet på 1960- och 70-talet byggdes många bostäder under kort tid, en stor del avdessa är idag i behov av upprustning och energieffektviserande åtgärder. Samtdigt råder det idagbostadsbrist i Sverige, framför allt i storstads- och högskolekommuner. Syftet med detta arbete är attundersöka hur en kombinaton av upprustning och förtätning, med fokus på social hållbarhet, kanavhjälpa bostadsbristen. Ett förslag på hur detta kan utormas redovisas i rapporten. Begreppet socialhållbarhet har definerats utifrån Kunskapsmatrisen, framtagen av Mistra Urban Futures, där hänsyn hartagits till sociala aspekter med tillhörande indikatorer såsom variation av lägenhetsstorlekar,möteslokaler och hyreshöjningar.Fyra olika sätt att bygga om och till har analyserats: bygga på, bygga till, bygga längre och bygga om inom.Utifrån dessa har ett förslag på åtgärder på ett miljonprogramshus tagits fram. Byggnaden som studeratsi detta arbete ligger i Hjulsta som är en del av stadsdelen Tensta i Stockholms kommun. En jämförelse avhushållsstorlekar och lägenhetsstorlekar i området visar att de inte speglar varandra. Avgränsningar hargjorts till att enbart behandla huset och ytan i dess absoluta närhet, åtgärderna omfattar därmed inteområdet i stort. Förslaget omfattar en tvåvånings påbyggnad samt en ombyggnad av bottenvåningen medavsikt att öka lägenhetsvariationen. Vidare har ett extra trapphus tillförts byggnaden för att uppnåbrandsäkerhetskrav. Målet med förslaget är att det ska kunna fungera som ett koncept och inspirationsom kan appliceras på fler liknande byggnader i området.En ökad lägenhetsvariation kan bidra till att avhjälpa trångboddhet, så länge hyrorna inte höjs mer än attde boende har råd att flytta till en tillräckligt stor lägenhet. I och med en ökad variation kan ettbostadsområde erbjuda boenden under livets alla skeden i och med att hushållens storlek ofta förändrasunder tid. Detta i kombination med varierade hyresnivåer kan också bidra till ökad integration och socialmångfald. Det finns dock inga entydiga svar kring om och i så fall hur stora effekter om- och tilllbyggnaderhar haft på den sociala hållbarheten, utan detta skiljer sig från fall till fall. Även utifrån studier kringekonomisk och miljömässig påverkan är det svårt att dra generella slutsatser. Då upprustning jämförsmed att riva och bygga nytt visas dock att upprustning kan vara både billigare och ge ett lägreklimatavtryck. Det beror dock helt på situation och noggranna utredningar måste göras i varje enskilt fallför att kunna konstatera vilket som är mest fördelaktigt.

Social hållbarhet är en central del av samhällsplaneringen. Inom begreppet social hållbarhet återfinns den upplevda tryggheten. Upplevd trygghet är en del av målsättningen för att människor ska kunna leva utan inslag av begränsningar i sin vardag. Sedan miljonprogrammets byggnadsepok har många av dessa bostadsområden framstått som otrygga delvis till följd av den bebyggda miljön. Flera åtgärdsförsök har genomförts i syfte att förbättra tryggheten i olika miljonprogramsområden. Trots implementeringen kvarstår fortsatt problematiken kring otrygghet i många av områdena. Kandidatarbetet syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet och hur dessa kan tillämpas i ett miljonprogramsområde. Vidare syftar arbetet till att redovisa ett gestaltningsförslag för Ljungdala, Hässleholm. Arbetet utgår från en kvalitativ infallsvinkel med fallstudie som forskningsstrategi och datainsamlingsmetoderna platsanalys och kvalitativ dokumentstudie. Under arbetets gång identifierades de sex trygghetsfaktorerna mänsklig aktivitet, funktionsblandade bebyggelsemiljöer, den mänskliga skalan, orienterbarhet och överblickbarhet, belysning och vegetation. Trygghetsfaktorerna låg tillsammans med Ljungdalas förutsättningar till grund för de tre inriktningsmål ämnade att främja tryggheten i miljonprogramsområdet. Dessa var blandad bebyggelse med varierande funktioner, aktiviteter och social samvaro samt inkluderande och trygga utemiljöer. För att uppnå målen har strategier formulerats vilka låg till grund för gestaltningsförslagen. I kandidatarbetet består gestaltningsförslagen av en övergripande illustrationsplan med tillhörande individuella inzoomningar på delområden, som i dagsläget upplevs otrygga till följd av storskalighet, bristande belysning och ödslighet. Förslagen ämnar redovisa hur ett miljonprogramsområdes fysiska miljö kan omgestaltas för att skapa en miljö med god upplevd trygghet för alla.

What impact can architecture have on the theology of and worship in church architecture? What is their relationship? How could I combine my lifelong Christian faith and my soon to be profession, so that I might use it to worship and honor God with my architecture? Also, what places might religion have in our society, now that we are becoming more multicultural and perhaps more religious as well. These were questions I wanted to study this semester, and a conversation with my friend gave me a real life example to base my work on, namely to design a church building for his growing church Husbykyrkan.