Abstract Problem: This thesis was made by a commission from Svensk Logistikanalys AB (SLA). SLA is a relatively new firm who is working as a freight broker for firms that wants to lower their freight costs. SLA contacted Jönköpings international business school because they experienced a problem with too many firms, that had SLA’s concept introduced to them, but turned down their services. On the basis of this, following purpose of the report has been stated. Purpose: In this thesis we will study companies that have said no to the services of SLA. The purpose is to find and understand the factors that make them say no to the services. Method: In order to investigate factors that influence potential customer to SLA we interviewed six firms to whom SLA had introduce their concept to, but after a negotiation turned them down. The interviews have been well documented with help from a tape recorder, so there would be no loss of important details. The interviews was then reviewed and compared with the theory and our own opinions of the content of the interviews. Analysis: The analysis is divided into three topics; contact with customers, relations and resistance to change. When analyzing these topics we have gone through all the firms’ topic by topic and this led us to several conclusions. Conclusion: We have found several causes which has influenced SLA’s potential customer to reject SLA’s concept. Something that is common for all the firms are that time of delivery is very important and the uncertainty with introducing a new transportation company influences their decisions. Another cause is the resistance to change that arises when introducing a new transportation company. We also found some skepticism about the savings promised by SLA. / Sammanfattning Problem: Denna uppsats är gjord på uppdrag av Svensk Logistikanalys AB (SLA). SLA är ett relativt nystartat företag som arbetar som fraktmäklare åt företag som vill minska sina fraktkostnader. De kontaktade högskolan eftersom de upplevde att de hade problem med att för många företag, som fick deras koncept presenterat för sig, tackade nej till deras tjänster. Utifrån detta arbetades följande syfte med uppsatsen fram: Syfte: I denna uppsats kommer vi studera företag som tackat nej till SLA:s tjänster. Syftet är att finna och förstå de faktorer som gör att de tackar nej till tjänsterna. Metod: För att undersöka vad som påverkat potentiella kunder till SLA har vi genomfört intervjuer med sex stycken företag som SLA har presenterat sitt koncept för men som efter förhandling inte har köpt deras tjänster. Intervjuerna har noga dokumenterats med hjälp av en bandspelare för att inte missa några viktiga detaljer i intervjuerna. Intervjuerna har därefter granskats och jämförts med den teori som studerats och våra egna uppfattningar av intervjuernas innebörd. Analys: Analysen är uppdelad i tre områden; kontakt med kunden, relationer samt motstånd till förändring. Vid analys av dessa områden så har vi gått igenom alla företagen område för område vilket har utmynnat till flera slutsatser. Slutsats: Vi har funnit flera orsaker till vad som har påverkat SLA:s potentiella kunder till att de tackar nej. Något som är gemensamt för alla företagen är att leveranssäkerheten är av största vikt, och att osäkerheten med att införa en ny transportör påverkar deras beslut. En annan orsak är att den förändring som uppstår vid införandet av en ny transportör är jobbig samt skapar motstånd hos dem som jobbar närmast transportören. Vi har även funnit en viss skepsis hos företagen till SLA:s lovade besparing vid upphandlingstjänsten.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse. De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag. Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag. Enkäten utformades för att mäta variablerna förändringsgrad, svårigheter med införandet och graden av nytta med koden, vilka konstruerades utifrån institutionell teori och teori kring motstånd mot förändring. Av den totala populationen på 84 st företag svarade 44 st på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52 %. Utifrån teorin och den inhämtade empirin, drogs följande slutsatser. Det har konstaterats att bolagen inte har haft några större svårigheter med att implementera koden. De befintliga rutinerna i bolagen kan inte heller anses förklara hela motståndet. Det är snarare den ökade administrationen som inte har legitimitet genom att det finns en tveksamhet till kodens nytta, som förklarar förändringsmotståndet.

Vasakronan AB är ett statligt ägt fastighetsföretag som regeringen planerar att sälja ut. Med denna typ av organisationsförändring så kan oro och stress bland de anställda förekomma. I och med detta så kan ett motstånd till förändringen uppstå. Motstånd kan leda till ett misslyckande av förändringsarbetet. Stress och oro gör de anställda mindre arbetsföra och istället för att genomföra det dagliga arbetet så lägger de energi på spekulationer om framtiden. Denna oro och stress kan man förhindra till stora delar om ledningen i företaget utför en korrekt anpassning till förändringen. Information, kommunikation, kunskap och erfarenhet är alla viktiga delar av ett förändringsarbete. Författarna har intervjuat marknadsansvarig på Vasakronan i Uppsala för att ta del av hans arbete med att informera och kommunicera eventuella förändringar inom företaget. Två av de anställda har också intervjuats för att få deras syn på organisationsförändringen. Några slutsatser som kan dras av denna fallstudie är att alla typer information är viktig för att minska oro, den ska helst finnas från början och vara konkret. Egna erfarenheter och kollegors erfarenheter spelar en viktig roll för att påverka de anställdas uppfattning om framtiden.

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister’s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault’s conception power and resistance together with Judith Butler’s theories about performativity I’d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden. I clarify in my essay how Bianca and Tiffany Kronlöf through their verbal expression use a man-dominated scene – humor/comedy – to spread their message on how to prevent racism and sexism. My conclusion is that the Kronlöf sisters through their video create performativity through the retelling of an event that has already taken place, as well as resist against the power that was taken away from Bianca Kronlöf. They regain their power through a performative action.

Många människor har efter avslutad psykoterapi tankar om densamma. Kanske fanns det ämnen som inte kom att benämnas, eller om de överhuvudtaget benämndes kom att göra det i begränsad utsträckning. Uppsatsen bygger dels på en empiriskt genomförd undersökning och dels på litteraturstudier. Det är en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och meningskoncentrering. Fem personer har intervjuats, minst sex månader har gått sedan psykoterapin avslutades. Syftet med studien är att undersöka de processer som utifrån ett patientperspektiv ligger bakom att visst material inte aktualiserats i psykoterapin. För att göra intervjumaterialet överskådligt delades det upp i två dimensioner. Den första dimensionen beskriver de faktorer som förorsakat den förändrade upplevelsen av terapin. Den andra dimensionen beskriver de processer som hindrar att viktigt material aktualiseras. Dessa hinder handlar dels om specifika hinder som har med den psykoterapeutiska relationen att göra och dels handlar det om hinder som har att göra med olika försvarsstrategier som patienten använt sig av under sin psykoterapi. Flera av personerna uttryckte efter avslutad terapi en besvikelse över att man i psykoterapin upplevde en brist på djup och att det var ämnen som man ibland undvikit att prata om. Det framkom att problem i samband med överföringen innebar svåra motstånd mot fördjupningen av psykoterapin. En viktig slutsats i studien var att man antingen tenderade att skuldbelägga sig själv för de svårigheter som uppstod i psykoterapin alternativt att man lade över huvudansvaret för svårigheterna på terapeuten. Skam var ett återkommande ämne i flera av intervjuerna. Hur arbetsalliansen fungerade visade sig vara helt avgörande för hur psykoterapin utvecklades.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen. Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.

The objective of this thesis work was to construct and implement an algorithm into the programADAPDT to calculate the zero-lift drag profile for defined aircraft geometries. ADAPDT, shortfor AeroDynamic Analysis and Preliminary Design Tool, is a program that calculates forces andmoments about a flat plate geometry based on potential flow theory. Zero-lift drag will becalculated by means of different hand-book methods found suitable for the objective andapplicable to the geometry definition that ADAPDT utilizes. Drag has two main sources of origin: friction and pressure distribution, all drag acting on theaircraft can be traced back to one of these two physical phenomena. In aviation drag is dividedinto induced drag that depends on the lift produced and zero-lift drag that depends on the geometry of the aircraft. How reliable and accurate the zero-lift drag computations are depends on the geometry data thatcan be extracted and used. ADAPDT‟s geometry definition is limited to flat plate geometrieshowever although simple it has the potential to provide a huge amount of data and also delivergood results for the intended use. The flat plate representation of the geometry proved to beleast sufficient for the body while wing elements could be described with much more accuracy. Different empirical hand-book methods were used to create the zero-lift drag algorithm. Whenchoosing equations and formulas, great care had to be taken as to what input was required sothat ADAPDT could provide the corresponding output. At the same time the equations shouldnot be so basic that level of accuracy would be compromised beyond what should be expectedfrom the intended use. Finally, four well known aircraft configurations, with available zero-lift drag data, weremodeled with ADAPDT‟s flat plate geometry in order to validate, verify and evaluate the zeroliftdrag algorithm‟s magnitude of reliability. The results for conventional aircraft geometriesprovided a relative error within 0-15 % of the reference data given in the speed range of zero toMach 1.2. While for an aircraft with more complicated body geometry the error could go up to40 % in the same speed regime. But even though the limited geometry is grounds foruncertainties the final product provides ADAPDT with very good zero-lift drag estimationcapability earlier not available. A capability that overtime as ADAPDT continues to evolve hasthe potential to further develop in terms of improved accuracy. / Målet med detta examensarbete var att skapa och implementera en algoritm som införmöjligheten att beräkna nollmotstånd för givna flygplansgeometrier i programmet ADAPDT.ADAPDT, kort för AeroDynamic Analysis and Preliminary Design Tool, är ett program som,baserat på potential strömnings teori, beräknar krafter och moment på en geometri uppbyggd avplana plattor. Nollmotståndet kommer att baseras en kombination av handboksmetoder somfunnits lämpliga och applicerbara på geometridefinitionen given i ADAPDT. Motstånd har sitt ursprung i två fysikaliska fenomen: friktion och tryckfördelning, ur vilka alltmotstånd som agerar på ett flygplan härrör. Inom flyget delar man in motståndet ilyftkraftsberoende inducerat motstånd samt geometriberoende nollmotstånd. Hur pålitliga och noggranna motståndsberäkningarna kan förväntas vara beror på mängdengeometriska data som finns att tillgå. ADAPDT:s geometridefinition är begränsad till planaplattor men trots detta finns potential att leverera stora mängder data och resultat med rimlignoggrannhet. Plan plattgeometrin visade sig, för kroppsgeometrin, väldigt begränsad ochotillräcklig medan ving element kunde beskrivas med större noggrannhet. En rad olika empiriska handboksmetoder användes för att skapa nollmotståndsalgoritmen. Vidvalet av formler och ekvationer var det viktigt att välja sådana som ADAPDT kunde försetillräckligt med data till. Samtidigt fick formlerna inte vara alltför simpla så att måttet avnoggrannhet i resultaten vart alltför låg mot för vad som, för ändamålet, är förväntat. Slutligen valdes fyra kända flygplan, med nollmotståndsdata tillgängligt, att modeleras medADAPDT:s plan plattgeometri för att validera, verifiera och utvärdera algoritmens mått avtillförlitlighet. Resultaten för mer konventionella flygplanskonfigurationer visade på ett relativtfel mellan 0-15 % mot de givna referensflygplanens nollmotståndsdata inom hastigheterna 0 tillMach 1,2. För mer komplicerade konfigurationer steg det relativa felet omedelbart upp mot 40% inom samma hastighetsregim. Men även om den begränsade geometridefinitionen iADAPDT är grunden för mycket osäkerheter förser den slutliga produkten ändå programmetmed en väldigt god möjlighet till skattning av nollmotståndet som inte tidigare fanns. Enmöjlighet som över tid, allteftersom ADAPDT forstätter att utvecklas, har all potential till attförbättras med avseende på noggrannhet och tillförlitlighet.

Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv dvs. gör saker på sin betalda arbetstid som de inte är tillsagda att göra och/eller sånt som inte ingår i deras arbetsuppgifter. Om så är fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv och vad anledningen till att de gör det är. Tidsbaserat arbete innebär att man måste vara på sin arbetsplats under vissa givna tider. Att göra andra saker än det man är tillsagd att göra på sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstånd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda. Det kan vara att man bryter mot regler eller att man bryter mot t.ex. organisationens normer på olika sätt. Motståndet har förändrats under årens lopp beroende på hur samhället och arbetslivet har utvecklats. Vi har i vår undersökning kommit fram till att studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete inte i så stor utsträckning använder sin betalda arbetstid till annat än just arbete. Om arbetstagare ändå gör det är det för att man anser sig ha tid över. Främst använder arbetstagare sig av den nya tekniken i form av Internet, telefoner etc. när de tar den betalda arbetstiden i anspråk för sig själv. Vi kan i våra resultat se att det finns skillnader i hur arbetstagare tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv beroende på om man är man eller kvinna. Man gör också på olika sätt beroende på om man är äldre eller yngre och dessutom ser vi att storleken på arbetsplatsen spelar roll.

Denna uppsats har som syfte att studera hur identitet skildras i de självbiografiska romanerna Garçon manqué (2000), skriven av Nina Bouraoui och Je ne parle pas la langue de mon père (2003), skriven av Leïla Sebbar. Utifrån postkoloniala och feministiska perspektiv visar jag hur romanerna, skrivna av fransk-algeriska, kvinnliga författare, gestaltar erfarenheter av splittrad identitet och utanförskap. Dessa erfarenheter lyfts fram som resultatet av bland annat nationalistiska och misogyna diskurser. Minnena av våldet i de koloniala relationerna mellan Frankrike och Algeriet lever starkt kvar i protagonisternas medvetanden. På så sätt länkas deras personliga upplevelser av våld till en kollektiv historia. Samtidigt artikulerar romanerna motstånd mot de diskurser som genom sina ansatser att bemäktiga sig subjektet påminner om en kolonial logik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet. Det framgår också att projektet i sig är ett motstånd mot rådande samhällsstrukturer.