<p>Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig.</p><p>Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda.</p><p>Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten.</p><p>Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag.</p> / <p>This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees.</p><p>The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better.</p><p>The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis.</p><p>The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers.</p><p>The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts.</p><p>The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.</p>

<p>Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.</p><p>De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.</p><p>Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag. Enkäten utformades för att mäta variablerna förändringsgrad, svårigheter med införandet och graden av nytta med koden, vilka konstruerades utifrån institutionell teori och teori kring motstånd mot förändring. Av den totala populationen på 84 st företag svarade 44 st på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52 %.</p><p>Utifrån teorin och den inhämtade empirin, drogs följande slutsatser. Det har konstaterats att bolagen inte har haft några större svårigheter med att implementera koden. De befintliga rutinerna i bolagen kan inte heller anses förklara hela motståndet. Det är snarare den ökade administrationen som inte har legitimitet genom att det finns en tveksamhet till kodens nytta, som förklarar förändringsmotståndet.</p>

<p>Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ”backpackers”. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen. Frågeställningarna koncentreras kring interaktionen mellan svenska backpackers och lokala subjekt, återvändandets betydelse, samt om en modern kolonisering i enlighet med Victor Mudimbes terminologi kan appliceras. Jag kommer fram till att svenska backpackers i Thailand visar tendenser och tillämpningar som tyder på en modern kolonisering av platserna de befinner sig på.</p>

<p>Companies that are facing the global market are put in to new challenges in order to streamline its business. One industry that has realized that changes are necessary is the construction industry, it is an industry witch is far behind the development of introducing information technology-tools systems in there business. It has shown there is a relation between high IT usage and high productivity, which is one of the reasons to why companies in the construction industry should purchase a business system especially for procurement. However, companies that have purchased a business system are facing difficulties in having their employees using it for its purpose. </p><p>People react differently to changes and that’s why variations in quantities exist for usage of information technology-tools. We considered it to be interesting to look deeper into the question: “if the difference in utilization depends on resistance”? And if so: “which factors are behind the variation of participation”? This became a research project for us with the purpose to investigate and analyze the differences of attitudes of the NCC’s purchasers, in different regions in Sweden, while the process of the information technology-tool “Trade” was implemented. </p><p>Our dissertation is based on both qualitative and quantitative data. We carried out a survey and interviews to collect information to our empirical chapter. The Question formulas was created on the basis of our theories and the respondents where also chosen on the same base of theories. To be able to see the differences of the regions, we chose one of the better and one of the worst of using the Trade. Interviews took place in Stockholm and Umeå and the survey formulas was sent internally thru a web based application to all of the purchasers within NCC Construction AB in both Stockholm and Norrland. </p><p>The result of the research showed that in Stockholm the response was more positive then it was in the northern part of Sweden, regarding the use of the information technology-tool Trade. We did not find any strong connection between people with computer habit, their age and the usage of Trade. However, we did find that verbal information contributed to create a larger interest for the use of Trade. Furthermore we found some teething troubles, but also a few errors such as unclearness to what kind of construction site Trade suits for, low performance expectations and unclear informed advantages. These were the main factors for resistance and the difference between the regions.</p> / <p>Den globala marknaden ställer företagen inför nya utmaningar att förändra och effektivisera sin verksamhet. En bransch som har insett att en förändring är nödvändig är byggbranschen, det är en bransch som ligger efter i utvecklingen med att införa IT baserade verktygssystem i verksamheten. Det finns ett samband mellan högt IT-användande och produktivitet, därför är alternativet för byggbranschen att införskaffa ett inköpssystem. Men de företag som har införskaffat ett inköpssystem möter stora svårigheten när det gäller att personalen använder det fullt ut till dess syfte. </p><p>Människor agerar olika vid förändring och därmed varierar omfattningen av utnyttjandet av IT verktyg. Därför ansåg vi att det vore intressant att undersöka om skillnaden i användandet beror på motstånd och vilka faktorer som ligger bakom den varierande mottagligheten. Detta kom att bli ett uppdrag för oss, och syftet var att undersöka och analysera skillnaden i attityden i olika regioner i Sverige hos NCCs avropare vid införandet av IT-verktyget Trade. </p><p>Vår uppsats bygger på både kvalitativ och kvantitativ data. Vi genomförde enkätundersökning och intervjuer för att samla in material till empiri. Frågeformulär utformades utifrån våra teorier och respondenter valdes utifrån teoriernas grunder. För att se skillnaden valdes den region som var bättre samt region som var sämst på att använda Trade. Intervjun genomfördes i Stockholm och Umeå och enkäten skickades internt via en webbaserad applikation till alla avropare inom NCC Construction AB i både Stockholm och Norrland. </p><p>Resultatet av undersökningen visade att i Stockholm var man mer positiv än i Norrland vad gällde användandet av IT-verktyget. Vi fann inga starka samband mellan hög datorvana, ålder och användandet av Trade. Därmed fann vi att muntlig information bidrog till ett större intresse och användande av Trade. Dessutom fanns det så kallade barnsjukdomar som uppstår med nya system, men även flera brister som otydlighet om till vilken form av byggarbete Trade passade, lågt ställda krav och otydligt förmedlade fördelar. Dessa var de främsta faktorerna till motståndet och skillnaden mellan regionerna.</p>

<p>Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ”att upptäcka”, ”att få ett seende” och ett ”tänk”, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse. Genom att jämställdheten formuleras som en kunskapsfråga, med litteratur som ger ett särskilt språkbruk, frammanas bilden av jämställdhet som en process som framför allt återfinns i pedagogernas medvetanden. Motståndet mot den dominerande diskursen visas genom att pedagogerna ser sig som redan jämställda eller att de utvecklar metoder som inte följer den dominerande diskursen. På så vis förhandlar de i viss mån själva om vad innebörderna i den emanciperade pedagogen skall bestå av.</p>

<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>

<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>

<p>Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv dvs. gör saker på sin betalda arbetstid som de inte är tillsagda att göra och/eller sånt som inte ingår i deras arbetsuppgifter. Om så är fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv och vad anledningen till att de gör det är. Tidsbaserat arbete innebär att man måste vara på sin arbetsplats under vissa givna tider.</p><p>Att göra andra saker än det man är tillsagd att göra på sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstånd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda. Det kan vara att man bryter mot regler eller att man bryter mot t.ex. organisationens normer på olika sätt. Motståndet har förändrats under årens lopp beroende på hur samhället och arbetslivet har utvecklats.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete inte i så stor utsträckning använder sin betalda arbetstid till annat än just arbete. Om arbetstagare ändå gör det är det för att man anser sig ha tid över. Främst använder arbetstagare sig av den nya tekniken i form av Internet, telefoner etc. när de tar den betalda arbetstiden i anspråk för sig själv. Vi kan i våra resultat se att det finns skillnader i hur arbetstagare tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv beroende på om man är man eller kvinna. Man gör också på olika sätt beroende på om man är äldre eller yngre och dessutom ser vi att storleken på arbetsplatsen spelar roll.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.</p>

<p>Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist.</p><p>En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation.</p><p>Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen. I samtliga fall var ledarskapet dessutom säkert, direkt och beslutsamt.</p><p> </p> / <p>During a recession, many companies are using layoffs as a way to reduce costs and meet declining demand. These layoffs mean changes, which is often met with resistance. This thesis highlights the problems a leader is faced with during a change involving layoffs and how they have chosen to implement the same.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how three leaders in three different organizations implement layoffs occurring as a result of shortage of work.</p><p>The research used is semi-structured interviews with three leaders who have taken part in the decision-making process of the layoffs. They have been, for the most part, responsible for conveying the decisions to the employees concerned. The collected empirical data was analyzed on the basis of theory dealing with organizational change, leadership and situational variables in order to understand how the layoffs have been carried out.</p><p>The results showed that despite similar external environment in terms of recession and declining order, the implementation was different between the three companies. One similarity was that communication was an important strategy in the process. In each case the leadership was also secure, direct and decisive.</p>