Olander, Maria (2016). Varför gör vi som vi gör? En studie av organisationen kring nyanlända elevers utbildning på Språkintroduktion. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien kan bidra till att lyfta fram organisationens betydelse för de nyanlända elevernas lärande.Studiens syfte var dels att undersöka hur tre gymnasieskolor har valt att organisera sin undervisning för nyanlända elever på gymnasieskolans Språkintroduktion och dels att ta reda på varför man valt att organisera sig på det viset. Frågeställningarna lyder:•Hur organiseras skolgången för nyanlända inom ramen för Språkintroduktion?•Vilka anledningar finns för att organisationen ser ut som den gör?Studien har en systemteoretisk ansats. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer i kombination med ett gemensamt utformande av en organisationsskiss över respektive skolas system för de nyanländas utbildning. Resultatet visar att skolorna uppvisar stor variation när det kommer till själva organisationen av undervisningen. Det skiljer sig framförallt när det kommer till flexibiliteten och den enskilde elevens möjlighet till individuell utbildning. Resultatet visar också på skillnader när det kommer till de bakomliggande anledningarna till organisationsstrukturen och rektorns möjlighet till påverkan. Ett resultat som kan vara intressant att lyfta ur specialpedagogiskt perspektiv, men som inte rör själva studien i sig, är hur liten roll specialpedagogen spelar i frågor som rör organisationen av de nyanlända elevernas utbildning.Nyckelord:nyanlända elever, organisation, systemteori, språkintroduktion, frirum

Denna studie handlar om hur några nyanlända elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som är nyanlända och som har ett annat modersmål än svenska eller talar flera språk upplever mötet med det svenska språket, skolan och kulturen. I studien används en kvalitativ metod där jag valt att intervjua sex nyanlända elever, som har gått i skolan i 1-3 år i Sverige och som idag går i åk 6. Intervjuerna ägde rum på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Många elever har bott i Sverige under en lång period men många är nyligen inflyttade.Resultatet visar att de nyanlända eleverna upplevt svårigheter kring mötet med det svenska språket när det gällt bland annat meningsbyggnad, detta på grund av att det enligt informanterna är stora skillnader på grammatiken i det svenska språket jämfört med den grammatik de har i sina modersmål. När det gäller undervisningen i skolan, har det funnits delade meningar hos informanterna, några menade till exempel att förberedelseklass var en mycket bra undervisningsform då de kunde känna en trygghet och tillhörighet till denna klass, men några menade tvärtom, att denna klass gjort att de känt sig utanför och att det skapat en ännu större klyfta mellan ”vi” och ”dem”. Samtliga informanter var enade om att de upplevt ett mycket vänligt och bra bemötande under den första perioden i skolan, men att de efter ett tag när pedagogerna har ”förväntat” sig att de lärt sig svenska har fått en helt annan attityd och bemötandet har varit mycket sämre och negativare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de styrdokument som reglerar svensk grundskola och som reviderats från och med 1 januari 2016, förhåller sig till forskningen runt nyanlända elevers lärande. Jag har genomfört detta i form av en textanalys där de delar av skollag, allmänna råd och kartläggningsmaterial som rör nyanlända elever analyserats. Undersökningen utgår från tre centrala idéer som jag urskilt i andraspråksforskning: andraspråksinlärning utvecklas optimalt i en tillåtande språkmiljö, den kräver språklig stöttning på modersmålet och den är en långvarig process. Resultaten visar att de genomförda förändringarna har inneburit ett minskat glapp mellan forskning och styrdokument och att den kritik som tidigare riktats mot skolans regelverk nu har kunnat mildras. Det framgår bland annat att svensk skola idag i stor utsträckning tagit fasta på att låta nyanlända elever få stöd och hjälp av modersmålet för sin fortsatta kunskapsutveckling. Dock lever styrdokumenten ännu inte upp till vad forskningen fastslagit ifråga om tidsåtgången som krävs för att andraspråkselever ska kunna nå samma skolresultat som de elever som undervisas på sitt modersmål. Idén om tillåtande språkmiljö som skapar förutsättningar för additiv tvåspråkighet har enligt min analys ännu inte fått full genomslagskraft i svenska styrdokument, men det går att urskilja en vilja från myndigheternas sida att nå dit. Jag har även genomfört intervjuer med tre pedagoger som undervisar nyanlända elever på grundskolenivå. Syftet med dessa har varit att lyfta yrkesverksamma lärares syn inom detta område och resultaten visar att deras åsikter behandlat samma tankemönster: för att lyckas i svensk skola anger de att nyanlända elever behöver vistas i en miljö som är tillåtande och inkluderande, de behöver få språkig stöttning på sitt modersmål och framförallt är de i behov av tid för att lära sig det svenska skolspråket.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka nyanländas lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För att belysa detta har jag tagit del av vad specialpedagoger, lärare och nyanlända elever har för tankar och erfarenheter i ämnet. Utifrån den bild som växer fram av lärandet, ville jag se hur språkutveckling och därmed måluppfyllelse kan stärkas. Hur ser kartläggningen av nyanlända elever ut? Vilket samarbete finns i skolan kring nyanlända elever? Hur upplever nyanlända elever sitt eget lärande? Hur ser specialpedagoger på måluppfyllelsen för nyanlända elever?Teoretisk förankringEfter att analysen av resultatet av undersökningen, framkom ett mönster med sociala samband, snarare än språkliga. Den teoretiska förankringen bygger på resultatet och analysen som kommit fram genom en fördjupning i undersökningen. Det föreföll därför som ett självklart val att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel är i fokus. Eftersom undersökningen är att undersöka hur lärandet ser ut för nyanlända elever genom intervju och observation i verksamheten, blir det sociala samspelet och interaktionen i fokus.MetodDen metodologiska utgångspunkten är ett humanistiskt- hermeneutisk förhållningssätt. Det innebär att syftet inte är att hitta en enda sanning eller ett enda svar, utan för att få en större och djupare förståelse för ämnet enligt tolkning av den (Patel & Davidsson, 2014). Metodvalet som ligger till grund för undersökningen är intervjuer, observationer och informella samtal. För att uppnå syftet och därmed behandla frågeställningarna så föreföll det sig naturligt att använda sig av en kvalitativ ansats.Analysen av metoden är en latent och manifest innehållsanalys med delresultat och delanalys. Det innebär dels att tolkningen görs mer textnära, för att hitta samband. Det innebär också att analysen och tolkningen av materialet bildar kategorier, som bildar en underliggande, djupare mening (Barajas Eriksson, Forsberg, & Wengström, 2013).ResultatResultatet och delanalyserna av undersökningen visar följande mönster och teman:4 Kartläggning Samarbete Måluppfyllelse Individanpassad undervisningFör att en nyanländ elev ska ha förutsättningar för en bra lärmiljö i sin språkutveckling, behövs en grundläggande kartläggning över hans eller hennes styrkor och möjligheter. Skolverket har utarbetat ett nytt kartläggningsmaterial kring nyanländas lärande, som kommer i januari 2016, vilket skolorna är i stort behov av. Lärarna uttrycker en stor oro och osäkerhet kring att möta de nyanlända elevernas efter deras förutsättningar och behov. De menar att det råder en brist på resurser och kompetenser bland lärare och övrig skolpersonal, vilket även den tidigare forskningen och litteraturgenomgången betonar. Svenska som andraspråk och modersmål har präglats av en låg status i skolan. Det i sin tur har inneburit att skolan inte är förstått hur viktig kartläggningen är för de nyanlända elevernas lärande och språkutveckling (Hyltenstam, Axelsson & Lindberg, red, 2012, Lorentz 2013).Det klara sambandet som studien visade är att det råder en brist på ett helhetstänkande kring nyanlända elever. Att kartläggning är viktigt enades både skolorna om, men båda är osäkra på hur arbetet ska se ut i praktiken. Det som saknas är ett samarbete kring elevernas situation och lärmiljö, där elevens bakgrund, hälsa och nuvarande situation strålar samman. Båda skolorna är fokuserade och stressade över måluppfyllelsen och alla krav som följer med det. De känner att de inte har resurser, tid och kompetens för att möta de nyanlända elevernas behov. För att det ska bli verklighet behöver lärarna ha ett närmare samarbete, med kommunikation, samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna menar att det finns en vilja hos lärare att möta elever i ett inkluderande förhållningssätt men att det finns brister i kompetensen för att göra det fullt ut. Skolorna i undersökningen har ett behov av att specialpedagogerna får ett övergripande ansvar kring lärarnas förhållningssätt, med gemensamma mål. Kartläggningens betydelse är viktig för att veta hur eleverna ska kunna bemötas efter individuella förutsättningar och behov, på väg mot måluppfyllelsen. Samarbete mellan lärare och specialpedagog men även skolledning behöver prioriteras. En väg att nå gemensam förståelse är specialpedagogens samtal och handledning med lärarna.Nyckelord: Förberedelseklass, inkludering, nyanlända elever, sociokulturell teori

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Hodkinson & Sparkes Careership-teori. Informanterna ger en positiv bild av systemet med en samlad mottagningsskola istället för utspridda förberedelseklasser. Den brist eleverna ser med situationen är bristen på information om deras valmöjligheter. En av eleverna ställer sig även negativ till mottagningsskolan som helhet och anser att eleverna istället borde placeras ut i ordinarie klasser direkt.

AbstractFöreliggande studie är mitt examensarbete inom grundlärarutbildningen F-6. Syftet med arbetet är att undersöka lärares initiativ till att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket och vilken betydelse modersmålet har i denna utveckling. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren för att besvara studiens frågeställningar. Undersökningen genomfördes på olika grundskolor i en ort nära Malmö. Resultatet av studien visade att de intervjuade lärarna ser att modersmålet har en positiv och stor inverkan på inlärningen för elever med olika bakgrunder och för nyanlända elever. Det underlättar undervisningen i andra språk i det svenska språket för dessa elever.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Hodkinson & Sparkes Careership-teori. Informanterna ger en positiv bild av systemet med en samlad mottagningsskola istället för utspridda förberedelseklasser. Den brist eleverna ser med situationen är bristen på information om deras valmöjligheter. En av eleverna ställer sig även negativ till mottagningsskolan som helhet och anser att eleverna istället borde placeras ut i ordinarie klasser direkt.

Through qualitative interviews with three pupils in a secondary school it's examined how newly arrived pupils experience their progress in a regular class and which difficulties they face. The purpose of the thesis is to describe which difficulties newly arrived pupils face after the transition from a preparatory class in order to in the future facilitate better planning to solve and counteract these problems. Pupils in the study have significant problems with achieving a passing grade in several of their subjects in regular class and are in danger of not achieving high school competence. Analysis of the interviews shows that the pupils experience that their possibilities of progress are worse than other pupils and that this is mainly because of language difficulties, lack of prior schooling and the feeling of being marginalized. Furthermore questions regarding the pupil’s social contacts and the conception of the zone of proximal development are discussed.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats.Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen. Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass beskrivs av flickorna som problematisk då de kände sig socialt exkluderade. Pojken hade genom sitt fotbollsintresse lättare att socialiseras in bland de nya klasskamraterna.Alla elever har gått olika länge i ordinarie klass och är som synes fysiskt inkluderade. Elevernas beskrivningar av sin skolsituation tolkas dock som upplevelser av pedagogisk/didaktisk- och social exkludering, framförallt för eleverna i den svenskspråkiga klassen. En slutsats av detta visar att verksamma inom skolan måste bli medvetna om hur nyanlända elever upplever sin skolsituation. Kompetensutveckling behövs och pedagoger behöver reflektera över sin undervisning och vilket förhållningssätt som råder gentemot eleverna. Den forskning och de teorier som trots allt finns inom språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkselever och kring inkluderingsprocesser måste bli mer tillgänglig och implementerbar för verksamma pedagoger och skolledare - vilket, i ett samarbetsprojekt, är en del av det specialpedagogiska uppdraget!