Detta arbete handlar om nyanlända elever i den svenska skolan. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några pedagoger arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för språkutveckling. Arbetet fokuserar på vilka faktorer som pedagogerna anser betydelsefulla för nyanlända elevers språkinlärning. I studien har jag utgått från följande frågeställning: Hur arbetar lärarna med nyanlända elever och vilka faktorer är betydelsefulla för språkinlärning? För att besvara mitt syftes frågeställning har jag tagit en del av litteraturforskning samt gjort en undersökning i form av intervjuer med hjälp av kvalitativ metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger i skolan utifrån en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade pedagoger. Resultat visade att det finns flera motiverande faktorer som kan påverka nyanländas språkutveckling. Samtliga lärare påpekade att några faktorer är betydelsefulla för en god språkutveckling. De faktorerna som pedagogerna påpekat var bland annat; tydlighet och strukturer, elevernas skolbakgrund, klassrumsmiljön, motivation, samverkan och att använda språk i skolan och i alla skolämnen. Lärarna lyfte även fram vikten av att stödja nyanlända och att de få olika slags av stöd och kognitiva utmaningar. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med föräldrarna är en av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan. Slutligen ansåg alla lärare hur viktigt är det med språket och att alla lärare ska vara språklärare i skolan.

I klassrummet möter lärarna barn med olika kulturer och bakgrunder. Det kan vara en utmaning för lärarna att noggrant planera och genomföra undervisningen på så sätt att alla barn i klassen får det de behöver för att främja deras lärande och kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur ett antal skolor gör pedagogiska kartläggningar på nyanlända elevernas kunskaper och färdigheter, och hur de använder resultatet av kartläggningen för att ordna och anpassa undervisningen för nyanlända elever.I denna studie kommer vi att använda en teoretisk del som består av beskrivning av olika teorier om kartläggning av nyanlända elever. Den andra delen består av information och kunskaps insamling som rör kartläggning och en del av det som skrevs kring ämnet, försöker vi hitta gemensamheter i de olika studier om kartläggning och se vilka svårigheter man bemöter. Frågorna är de samma för alla och ger möjligheter till intervjuade personer att svara fritt. Intervjupersonerna är verksamma lärare och specialpedagoger. I intervjuerna får pedagogerna berättar om sina erfarenheter om kartläggning.Resultatet från intervjuerna med pedagoger visar tydligt att kartläggning ger större förståelse att känna igen nyanlända elevernas förmågor i de olika skolämnena. Dessutom hjälper kartläggningen att genomföra en väl planerade undervisningen för att öka elevernas språkutveckling.

Denna uppsats berör ämnet inkludering av nyanlända elever i skolan. Centrala punkter är huruvida förberedelseklasser är mer positivt eller mer negativt i inkluderingsprocessen samt hur både elever själva och lärare upplever detta, vad skolverket säger om inkludering i skolan, språkutveckling och hur viktig kartläggning av varje nyanländ elev är för alla inblandade.Det finns riktlinjer från skolverket om hur man ska gå till väga för att få en inkluderande skola. Jag har valt att skriva min uppsats om ämnet inkludering av nyanlända i skolan dels på grund av att det är väldigt aktuellt med nyanlända barn och ungdomar i skolan och dels på grund av att jag upplever att denna typ av inkludering är bristfällig. På min VFU skola ser jag brist på inkludering, trots att de verkligen försöker arbeta för att skapa en inkluderande skola. Efter att ha sett detta på min VFU-skola blev jag intresserad av att se vad det finns för forskning kring detta och vad den säger. Tanken var att skriva om inkludering av nyanlända i skolan samt i religionsämnet. Tyvärr har jag inte lyckats hitta forskning som berör religionsämnet i sig. Jag tycker att detta är väldigt synd och att ämnet borde forskas om i alla enskilda ämnen för att få bäst inkludering i hela skolan.

Uppsatsens syfte är att undersöka upplägget av studiehandledning i undervisningen och hur samarbetet mellan lärare och studieghandledare fungerar. Metoden som jag använde mig av i detta arbete var kvalitetiva interjuver med studiehandledare och ämneslärare. Studien visade att ett gott samarbete mellan lärare har en god påverkan samt att studiehandledning både i och utanför klassrummet är positivt. Resultatet visade att i de praktiska ämnena är det bra att inkludera eleverna i klassrumsundervisningen med hjälp av studiehandledare. I de teoretiska ämnena var behovet av studiehandledning utanför klassrummet större då språket var ett hinder för nyanlända; språket var för svårt fär eleverna och behövde därför mer förklaring. Interjuverna visade även att ett gott samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare är viktigt för att eleverna ska lyckas med studierna och uppnå kunskapskraven.

På senare år har invandringen ökat till Sverige. Detta har inneburit samtidigt att de svenska skolorna har tagit emot nya elever från utlandet.Syftet med denna kunskapsöversikt är att titta på vad hur man undervisar en nyanländ elev i den svenska skolan. Ska nyanlända elever placeras i en ordinarie eller förberedelseklass? Hur arbetar man i respektive mottagningsmodell? Vidare utforskar jag om hur man arbetar med nyanlända elever i respektive klasser. Alla elever har, enligt Skollagen, rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund och sociala samt ekonomiska förhållanden. Det är därför intressant att undersöka hur man i den svenska skolan tänker kring mottagningsmodellerna och vad forskare skrivit om ämnet. Kunskapsöversikten visar att förberedelseklassen kan vara till fördel för den nyanlända då allt stöd och anpassningar finns där. Å andra sidan kan det lätt uppfattas, från elevens sida, att den inte är integrerad i ordinarie klassen. Inkluderingsperspektivet sätts in i en större kontext då man pratar om huruvida man låter eleven gå i en likvärdig utbildning när eleven inte har blivit inkluderad i sin ordinarie klass. / In recent years, immigration has increased to Sweden. This has meant that the Swedish schools have received new pupils from abroad.The purpose of this knowledge overview is to look at what to teach a newly arrived pupil in the Swedish school. Should newly arrived students be placed in a regular or preparation class? How do you work in each reception model?I also explore how to work with newly arrived students in each class. According to the School Act, all pupils are entitled to an equivalent education regardless of background and social and economic conditions. It is therefore interesting to investigate how the Swedish school thinks about the reception models and what researchers have written about the subject. The overview of knowledge shows that the preparation class can be of benefit to the newly arrived as all the support and adjustments are there. On the other hand, it can be easily perceived, from the student's side, that it is not integrated into the regular class. The inclusion perspective is used in a larger context when talking about whether to allow the student to attend an equivalent education when the student has not been included in his or her ordinary class.

Implementerandet av nyanlända elevers kartläggningsresultat och digitala verktyg i undervisningen är aktuella ämnen i dagens skola. Syftet med den här kunskapsöversikten har därför varit att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att undervisning grundad på kartläggningsresultat, i kombination med användning av digitala hjälpmedel, kan främja nyanlända elevers litteracitet. Vår informationssökningsprocess har till största del utgått från systematiska sökningar inom vårt problemområde, men även manuella sökningar har bidragit till det slutgiltiga urvalet av källor vilket består av sexton vetenskapliga artiklar, sex artiklar av Skolverket och Skolinspektionen samt fyra masteruppsatser och doktorsavhandlingar. Resultatet visade att det finns brister i mottagningsprocessen av nyanlända elever, däribland hur kartläggningsresultat alltför sällan nyttjas som didaktiskt verktyg, vilket kan ha en negativ inverkan på deras efterföljande skolgång. I arbetet med nyanlända elevers litteracitetsutveckling kan digital teknik ha en positiv verkan vilket kan exemplifieras med Dahlströms och Boströms (2017) studie som belyser hur talsyntes kan underlätta andraspråkselevers framställning av berättande texter. Resultatet synliggjorde även lärarens roll vid användning av digitala verktyg då endast implementerandet av dem i undervisningen, utan adekvat formativ stöttning från läraren, kan hämma kunskapsprogressionen. Diskussionen förhåller sig till vårt resultat utifrån två olika fokus; å ena sidan visar sammanställningen av våra källor att användningen av kartläggningsresultat, såväl som digitala verktyg, i undervisningen kan främja nyanlända elevers litteracitetsutveckling, men å andra sidan finns det inget vetenskapligt stöd för att dessa i kombination med varandra har en positiv effekt på nyanlända elevers litteracitet. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är därmed att svaret på vår andra frågeställning är nej, vilket ligger till grund för vår vilja att utöka kunskapen kring dessa ämnen med en egen studie i vårt kommande examensarbete.

Förevarande studie undersöker nyanlända elevers perspektiv på bildämnet i grundskolan. Genom en kvalitativ fokusgruppintervju med etnografiskt perspektiv, undersöks vilka arbetsformer och bildtekniker eleverna anser att bildämnet karaktäriseras av, samt hur bildlärare kan anpassa bildämnet för att stärka nyanlända elevers inlärning. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är svårt att lära sig det som krävs för att bland annat rita, att deras tidigare erfarenheter av undervisningen av bild ofta landar i att självständigt tvingas utforska ämnet och att läraren snarare intar en passiv position i klassrummet. Elevernas inställning till ämnet är i grunden positiv, och de förväntar sig en lärare som är en aktiv lagspelare och kan leda en undervisning där de lär sig att bli kompetenta inom ämnets ramar. Resultatet visar även att bildlärare kan applicera två huvudsakliga strategier vid undervisningen av nyanlända elever i bildämnet: det första att bryta ner ämnets innehåll på en språklig nivå som är så pass förenklad, men inte infantiliserande, att eleverna kan bygga vidare på sin kunskap och förståelse för ämnet och sedermera prestera därefter. Den andra kompetensen handlar om just en ämneskompetens där läraren i ett aktivt lärande undervisar eleverna så att de får den kompetens som bildämnet utgår ifrån att alla elever ska erhålla.

Under senaste åren har Sverige mottagit en stor ökning av migranter. Några av migranterna är nyanlända barn. Barn som har rätt till utbildning. Vid skolplacering av nyanlända möts skolorna av utmaningar, där lärares kunskaper är avgörande för att nyanlända ska lyckas i skolan. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mellanstadielärare ser på arbetet med nyanlända elever. En studie ur lärarperspektiv behövs för att höra hur lärarna upplever arbetet och ser på mottagandet av nyanlända. Forskningsfrågorna i denna studien är: Hur tar skolorna emot nyanlända? Hur ser mellanstadielärare på arbetet med nyanlända elever? Hur syns kulturmöten och mål för utbildningen i lärarnas och skolornas arbete? Vilka stöd kan skolorna erbjuda mellanstadielärare & nyanlända elever? Undersökningen är av kvalitativ metod. Det insamlade materialet består av intervjuer med fyra mellanstadielärare från två olika skolor. Slutsatserna visar på skolornas mottagande av nyanlända som en socialisering. Lärarna vill förmedla den svenska kulturens normer och värden. Lärarna ser på arbetet med flexibilitet och där ett förmedlande av bestämda kvalificeringskrav måste införlivas hos eleverna. Målet med nyanländas utbildning är att förse eleverna med baskunskaper och språkkunskaper i svenska. Detta genomförs för att eleverna senare ska kunna delta i samhällslivet. Det stöd som eleverna och lärarna erbjuds behöver finnas för att eleverna ska lyckas i skolan. Stöden är bland annat: studiehandledare, tolk och resurs. Lärarna får även kollegialt stöd som lärarna använder för att tillsammans kunna hantera de olika kulturmöten som lärarna möter inom skolan. Avslutningsvis framkom att alla verksamma behöver engagera sig i varje elev, eftersom lärarnas engagemang och kompetenser är avgörande för elevernas skolframgångar.

Syftet med studien är att undersöka lärare och nyanlända elevers upplevelser av olika strategier för att möta språkliga utmaningar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Studien har genomförts med intervjuer med tre idrott och hälsa-lärare samt enkäter som nyanlända elever har besvarat. Resultatet visade att det finns språkliga barriärer i ämnet och att vid intervjuerna berättade lärarna att de tillämpade olika tillvägagångssätt för att möta dessa. Lärarna upplever att strategierna de använder sig av fungerar olika bra vid olika moment. Främst stöttar kroppsspråk, bilder och filmer vid praktiska moment, men inte i lika stor utsträckning vid teoretiska moment. Resultatet visade att lärarna upplevde att språket används främst som ett tolkningsverktyg för eleverna sinsemellan, men kunde även vara användbart vid information och teoretiska uppgifter. Avslutningsvis visade studien att flera av lärarna anser att språkbarriärer påverkar elevernas möjlighet att uppnå högre betyg.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna använda och förstå ämnesspecifika ord och begrepp, vilket poängteras i Lgr11. I mitt arbete som lärare i bild, slöjd och engelska på en skola i Sverige träffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, både nyanlända och de som har levt i Sverige ett par år. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlärare kan arbeta språkinriktat i ämnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska påverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pågick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera består av tre lektioner om fyrtio minuter. Genrepedagogikens metod, som ligger till grund för mitt arbete med svenskan i bildgruppen, har kopplingar till Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Bildarbetet grundar sig också på Vygotskys teorier om fantasi och kreativitet samt vikten av stöttning i kombination med Hetland, Winner, Veenema & Sheridan’s bildpedagogik. Det insamlade och tolkade materialet visar att i synnerhet två av uppgifterna, där eleverna fick arbeta med både svenska och bild, gynnade både bildarbetet och språkutvecklingen i svenska. Undersökningen ledde dessutom till nya tankar om att utveckla bilduppgifterna på ett sätt som gör att eleverna arbetar med svenska, bild och olika sätt att tänka, till exempel problemlösande, i en och samma uppgift.