Studien syftar till att undersöka hur medierande artefakter kan utgöra resurser men också hinder för språk- och kunskapsutvecklingen hos nyanlända elever i kemiundervisningen i ordinarie klasser på gymnasiet. Studien syftar även till att ge de nyanlända elevernas egna perspektiv på kemiundervisningen i ordinarie klasser. I studien, som är en intervention av den ordinarie undervisningen, möter eleverna olika medierande artefakter inom ämnesområdet redoxkemi. Dataunderlaget består av videoinspelningar av elevsamtal från elevernas möten med medierande artefakter under fyra lektioner samt en fokusgruppintervju där de nyanlända eleverna reflekterar över undervisningen. Dataunderlaget analyseras utifrån en praktisk epistemologisk analys. Resultatet visar att de medierande artefakterna ger de i helklass tysta nyanlända eleverna möjlighet till att föra informella naturvetenskapliga samtal som i förlängningen leder till meningsskapande i redoxkemi. Resultatet visar även att de medierande artefakterna kan bidra till en så väl språklig som kunskapsmässig utveckling och därmed har en viktig roll i utformandet av en språkinriktad kemiundervisning.

No description available.

Syftet med studien är att analysera pedagogers berättelser om hur de upplever arbetet med identifiering och utredning av läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända. Vi har samlat empiriskt material i form av intervjuer som vi har analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teorier. De nio intervjuerna av speciallärare/specialpedagoger, SVA-lärare och modersmålslärare genomfördes på två skolor med ett stort antal nyanlända elever och på kommunens mottagningsenhet. I studien berättar pedagogerna att de upplever en stor utmaning kring identifiering och utredning av nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Det råder osäkerhet kring vem som ansvarar för vad och de beskriver att gränsdragningsproblem leder till att elever faller mellan stolarna. Pedagogerna har svårt att veta om problematiken beror på läs- och skrivsvårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket vilket leder till både över- och underidentifiering. För att kunna ge nyanlända elever rätt stödåtgärder efterfrågas förutsättningar och former för samarbete och mer tydliga riktlinjer och rutiner. Enligt pedagogerna skulle det leda till mer likvärdig utbildning. Från intervjuerna framkommer också att identifieringen av läs- och skrivsvårigheter tar lång tid och att det saknas en utvecklad metod och ett heltäckande material för utredning. Bedömningen baseras ofta på pedagogens erfarenhet och i jämförelse med andra elevers utveckling i andraspråket.   Trots flera utmaningar är pedagogerna överlag positiva och har förslag på möjligheter och förbättringar; såsom kompetenshöjning inom andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter, mer användning av utredningsmaterial som är oberoende av språkkunskaper, fördjupat samarbete mellan olika professioner, tillgång till extern rådgivning och rekrytering av modersmålslärare bland nyanlända.       Vår förhoppning är att medverka till att skolor ser över sina riktlinjer och rutiner kring hur man identifierar och utreder läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända elever / The purpose of the study is to analyze teachers' stories of how they experience the process of identification and investigation of the reading and writing difficulties of new arrivals. We have gathered empirical data in the form of interviews that we have analyzed using previous research and theories. The nine interviews of special education teachers / special educators, teachers teaching Swedish to newly arrived students and native mother- tongue teachers were made at two schools that have a large number of newly arrived pupils and at the municipal reception center. In the study the educators say that they are experiencing a major challenge identifying and investigating newly arrived students´ difficulties in reading and writing. There is some uncertainty about who is responsible for what, and they describe the demarcation problems leading to nobody feeling responsible for the problem. The teachers find it difficult to know if the problems are due to language difficulties or lack of knowledge of the Swedish language. In order to provide newly arrived students with proper support conditions and forms of cooperation as well as clear policies and procedures are requested. According to the teachers that would lead to a more equal education. The identification of reading and writing difficulties is said to take a long time and there is also a lack of a developed methodology and comprehensive materials to detect these difficulties. The assessment is often based on the teacher's experience and in comparison with other students´ learning a second language                                                                                                             Despite the challenges the educators are generally positive and have suggested facilities and improvements; such as increasing skills in how the pupils learn a second language and how to work with reading and writing difficulties, more use of investigative material that is independent of language skills, enhanced cooperation between different professions, access to external advice and recruitment of mother- tongue teachers among new arrivals. Our hope is to contribute to the schools reviewing their policies and procedures on how to identify and investigate the reading and writing difficulties of newly arrived students.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika faktorer som påverkar elevers möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet från språkintroduktionsprogrammet, samt vilka förutsättningar dessa faktorer tillsammans skapar för studieframgång hos elever.  En kvalitativ forskningsstrategi användes där fem lärare och tre studievägledare från olika gymnasieskolor i Sverige intervjuades om sin uppfattning kring studiens ämne. Resultatet visar att utifrån de förutsättningar skolorna har idag är det svårt för elever att ta sig vidare till fortsatta studier med individuell studieplan som stöd. Mottagande och kartläggning av nya elever skiljer sig åt på respondenternas skolor, vilket antyder att en likvärdighet kring språkintroduktionsprogrammets organisation saknas. Detta blir även synligt i den individuella studieplanen som inte i tillräckligt stor utsträckning används som ett levande dokument som kontinuerligt utvärderas och revideras. Slutsatsen tyder på att utifrån programmets utformning som det ser ut idag är det svårt att tillgodose varje enskild elevs behov och bedriva en organisation där undervisning individanpassas, vilket kan ha en avgörande betydelse för elevens möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet.

Det kommer många nyanlända elever till skolan och läraren behöver hjälp med att arbeta med dessa elever samt inkludera dem tillsammans med andra elever. Syftet med studien är att ta reda på de uppfattningar som lärare har kring sin svenskundervisning med nyanlända elever med särskild tyngdpunkt på inkludering. Bakgrunden till denna studie handlar om hur lärare planerar för att stötta nyanlända elever i deras språkinlärning. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ metod med intervju som redskap. Tre yrkesverksamma lärare i årskurserna 1-3 deltog. Jag har analyserat och sammanfattat resultatet av min undersökning. Jag har även tagit del av tidigare forskning och försökt att få svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att samtliga av de intervjuade lärarna har arbetat med nyanlända elever under en lång period. Lärarna tycker att studiehandledare är en betydelsefull resurs. De anser att samarbete med studiehandledare har stor påverkan på elevernas språkinlärning. Det finns en viss variation bland lärarnas utbildning när det kommer till svenska som andraspråk (SVA). Gemensamt är dock att de har mycket kort utbildning och denna utbildning ligger utanför grundutbildningen. De har alla gått lärarutbildning innan det fanns inslag av svenska som andraspråk. Det finns två olika uppfattningar om fenomenet inkludering. Den ena uppfattningen är att det är problematiskt med inkludering, detta innebär tidsbrist och bristande skolgång. Den andra uppfattningen är att det trots dessa svårigheter är bra med inkludering.

I och med flyktingvågen år 2015 kom benämningen nyanlända elever att uppmärksammas inom skolvärlden och svensk forskning. Detta gör att en undersökning inom ämnet blir betydelsefull för att möjliggöra en likvärdig utbildning som främjar språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Syftet med denna undersökning är att skapa en tolkning av hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att möjliggöra detta. Ytterligare en fråga som undersökts är vad lärare anser är viktiga förutsättningar för att nyanlända elever ska nå skolframgång. Metoder som används i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt observationer med fem lärare som undervisar i någon av årskurserna F-3 i skildra delar av Stockholmsområdet. Resultatet i denna undersökning påvisar att lärarna tillämpar genrepedagogik, elever som resurser för varandra samt multimodala verktyg för att främja både språk- och kunskapsutveckling. Det som däremot sällan förekom om lärarna inte hade förutsättningarna för det var stöttning i form av modersmålet samt explicit stöttning från läraren. Vidare kritiseras placeringstypen direktintegrering av lärarna i studien då de menar att det inte finns rätta förutsättningar för dessa elevers behov i en ordinarie klass. Studiens resultat påvisar därmed en avsaknad av kompetens inom området samt att placeringstypen direktintegrering bör vidareutvecklas för att möjliggöra en likvärdig utbildning samt språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av nyanlända elevers skolsituation i övergången från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt gymnasieprogram. Lyckade övergångar kännetecknas av olika former av stöttning utifrån elevers individuella behov. För nyanlända elever med kort akademisk och social erfarenhet från det svenska skolsystemet, blir omställningen från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt program ofta stor. Studien genomfördes med avsikt att uppmärksamma nyanlända elevers behov av specialpedagogiskt stöd i övergången, för att kunna inkluderas akademiskt och socialt på ett nationellt gymnasieprogram. En kvalitativ ansats valdes, för att studera fenomenet utifrån de nyanlända elevernas perspektiv. Metoden för insamling av material var semistrukturerade intervjuer, i vilka tolv nyanlända elever från tre olika städer, fem olika gymnasieskolor och från åtta olika nationella gymnasieprogram berättade om sina erfarenheter och upplevelser av övergången. Resultatet i studien presenterades och analyserades utifrån sociokulturell teori om övergångar som ett socialt fenomen. Eleverna berättade att de fått ta mycket eget ansvar i övergången och att mer eller mindre ingen uppmärksamhet givits deras tidigare akademiska och sociala erfarenheter. I studien drogs slutsatsen att de tolv nyanlända eleverna inte fått adekvat stöttning i övergången från språkintroduktionsprogrammet till det nationella gymnasieprogrammet. Eleverna har därmed heller inte i någon större utsträckning beretts förutsättningar att inkluderas akademiskt och socialt utifrån sina specifika förutsättningar i övergången.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevda språkutvecklande arbete med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken.  Studien tar utgångspunkt i den sociokulturella teorin om språkinlärning och synen på hur lärare bör arbeta språkutvecklande för andraspråkselever. Vygotskijs teorier om bland annat den proximala utvecklinngszonen och interaktion för lärande är grundläggande för det språkutvecklande arbetssättet.  För att samla empiri observerade och intervjuade vi fyra lärare på två skolor för att sedan kunna dra slutsatser om hur de upplever att de arbetar jämfört med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. Den insamlade data analyseras ur en innehållsanalys och ett hermeneutiskt perspektiv. Detta innebär att vi har kategoriserat och tolkat observationerna och deltagarnas intervjusvar.  Reslutatet av studein visar att många klasslärare upplever att de utgår ifrån många teorier som finns inom det sociokulturella perspektivet men att deras upplevelser inte alltid stämmer överens med deras praktiska arbete. Att deras upplevelser och paktiska arbete skiljer sig kan bland annat bero på att det råder tidsbrist och resursbrist. Det kan också bero på att lärare diskuterar ämnet i arbetslaget och därmed har en samstämmig syn på andraspråksinlärning som inte nödvändigtvis stämmer överens med hur man praktiskt arbetar språkutvecklande.

Syftet med studien är att undersöka nyanländas elevers förståelse för ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare del, årkurs 7-9. Studien genomfördes med hjälp av 28 respondenter som svarade på en kvalitativ enkät med öppna frågor om hur de upplevde ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Studien visade att respondenterna hade blandade erfarenheter av ämnet idrott och hälsa. Respondenternas svar visar att några upplevde det problematiskt med bedömningssituationen genom att kunskapskraven var otydliga eller att läraren inte hade förmedlat kunskapskraven för eleven. Andra respondenter menande på att vissa moment som genomfördes i ämnet var obegripliga och svåra att genomföra. I studien framkom även att respondenterna ser på ämnet idrott och hälsa som en positiv del i grundskolan men att ämnet används som ett verktyg för att bli av med extra energi för att prestera i skolans andra ämnen.

<p>Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.</p>