<p>Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.

We are living in a multicultural society where people from other countries and other cultures are coming to Sweden, including children. Regardless of reasons why these students have come to Sweden, it is common that they are newly arrived and have to learn a second language, in this case Swedish. This will be a challenge, opportunities and difficulties for the student, students’ families and for the school and their staff. The purpose of this essay has been to illumine the teaching methods, models and what materials are used by teachers today to contribute to the best possible second language learning for newly arrived students. In this essay the focus has been on one theory and several model-based approaches. I have used qualitative methods where I did both observations and interviews. The observations took place in six different teaching opportunities in two different schools and classes. The interviews were done by two teachers in two different schools. The result showed that teachers were more inventive compared to the theory. The teachers chose to produce their own material often instead of using ready material, which meant that they could adapt the material to match the students’ level in the class. The result also showed that the Southern school was working with an intercultural approach and was active with the students’ teachers for the mother language compared with the Northern school. In both schools the teachers was working with the perspective of newly arrived pupils with Swedish as second language and that its newly arrived students often have different cultures and experiences which are essential. During my essay I found a disadvantage within these two schools, that preparatory classes were not integrated with the rest of the school. I believe the schools should have a second thought about integrating preparatory classes in classrooms with the rest of the school.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.

The purpose of my study was to find out about the newly arrived students’ views and perceptions of the Swedish high school, how this vision and perception looked like before they moved here, and if it has changed. I also wanted to find out how they perceived the meeting with the Swedish school, and if they believed that this meeting should or could be improved. In this study, I used a qualitative research method, the phenomenological method, in which I have used qualitative research interviews to collect the empirical data and detect patterns in my research. The theory I used is cultural encounters, and with it, I try to understand how people with different cultural backgrounds create interactions to work together in communities. I also wanted to understand how the students thought and acted, based on their cultural backgrounds. What I concluded was that in all, the newly arrived students’ views and perceptions of the Swedish school before they moved here was relatively positive. The views and perceptions of most of the students consist quite well with the ones they have today. But for those that it doesn’t, the explanations could be many. One of the reasons was how they hade been treated by the school, another was the lack of existence of Swedish speaking students, that forced the newly arrived ones to associate with the ones that spoke the same mother tongue. Also, the educational level seemed to be too low for some students. The treatment they all received looked similar, but some of the students mentioned that the Swedish school needed to develop the introduction classes so that the students with similar expertise could develop in the same rate. It is to be mentioned that the title of my research is a quote from one of the students I interviewed.

Studien är en etnografiskt inriktad undersökning som beskriver och analyserar tre lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet biologi. Deltagare i studien är en lärare i biologi, en studiehandledare och en lärare i svenska som andraspråk samt 14 nyanlända elever. Eleverna talade samma modersmål men skiljde sig åt gällande skolbakgrund och gick vid studiens genomförande sin tredje termin i svensk skola. Studien genomfördes i samband med att de tre lärarna i studien deltog i en gemensam aktionsforskningsprocess med uppsatsförfattaren som handledare. I aktionsforskningen strävade lärarna efter att fördjupa sina kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att bättre kunna möta elevernas olika behov. Data samlades in under vårterminen 2014 genom ljudupptagningar av intervjuer och samtal, observationer samt film och fotografier från undervisningen och analyserades retrospektivt. Resultatet visar att lärarna under studiens gång, förändrar både sin syn på språk, lärande och undervisning samt sitt sätt att planera och genomföra undervisningen. Det mest framträdande är förändringar i lärarnas syn på den egna lärarrollen och sin praktik. Resultatet visar på en ökad medvetenhet om uppdraget att explicit lära ut både läs- och skrivstrategier samt att aktiviteter i undervisningen går mot en mer elevcentrerad och strukturerad undervisning där den interaktionella stöttningen och språkligt aktiva elever blir centrala inslag. Resultatet tyder på att lärarnas förhållningssätt och syn på språket som en resurs för lärande har betydelse för uppfattningen om lärarrollen och för vilka aktiviteter som tillämpas i undervisningen, samt för hur resultatet av de tillämpade aktiviteterna tolkas. Studiens resultat ses som relevant för planering och genomförande av fortbildningsinsatser för lärare med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och undervisning för nyanlända elever i synnerhet, men även för utveckling av undervisning i allmänhet.

Det råder brist på forskning som utgår ifrån nyanlända elevers perspektiv. Syftet med undersökningen var att göra två nyanlända elevers röster hörda och återge deras berättelser om hur de lärde sig det svenska språket. För att belysa detta syfte observerades två nyanlända elever under en skoldag och intervjuades en timme vardera. Eleverna bidrog till insamlandet av empiri genom att fotografera under en skoldag och berätta om sina möten med det svenska språket. Empirin tolkades utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och med hjälp av en narrativ analys skapades nya berättelser utifrån elevernas perspektiv. De två nyanlända eleverna har genomgått en stor resa för att komma till Sverige och upplever att lärandet av svenska är viktigt men samtidigt en utmaning. Det har funnits nyckelpersoner i deras möte med det svenska språket. Elevernas sociala, kulturella och personliga historia tas inte tillvaro på eller bekräftas i undervisningen, vilket är viktigt för att främja elevernas inlärning av det svenska språket. Nyanlända elever bär på stora berättelser som är viktiga att lyssna till. / There is little research done about newly arrived students in Sweden, even less based on newly arrived students’ perspectives. The aim of this survey was to raise the voice of two newly arrived students and retell their stories about how they learned Swedish. In this survey, two newly arrived students were observed during one school day and interviewed for one hour. The students participated actively in the survey by photographing what happened during one school day and telling their stories of their encounter with the Swedish language. The empirical facts were interpreted through a hermeneutical perspective and by using a narrative analytical approach new stories from the students’ perspective were formulated. These students have made a big journey coming to Sweden and they perceive learning Swedish an important but challenging task. Learning Swedish there have been key figures such as friends or family supporting the students. In school, the students’ social, cultural and personal history are not recognized or seen as a resource, which is important to promote their learning of Swedish.

My study is about a preparation class in a selected municipality. It is based on the child¹s perspective, and it tries to highlight the school situation of new arrivals in a school where the majority of the pupils are of Swedish origin. The purpose of my study is to visualize how the education for newly arrived children is organized in the municipality, and to get an understanding of a range of student’s view of the schooling in the preparation class as an introduction to a regular class. To reach my goal, I have used qualitative methods, based on qualitative interviews. The interviews were made with six newly arrived pupils, and one interview was made with the deputy head of the school, which is in charge of immigrant education in the municipality. The results show that the four primary schools in the municipality have two preparation classes located in a school for year 1-5 and 6-9. The interviewed pupils are between 13 and 15 years old. The interview reveals deficiencies in different areas, concerning the newly arrived children. The pupils are relatively segregated in school and they have no opportunities to form relationships with other pupils, which can lead to stigma. The education is characterized by lower expectations, and it is not ideal for the children’s cognitive development. The pupils also receive mother tongue education, and a few of them get student consolation. Most of them prefer student consolation, where the education is in Swedish simultaneously with their native language. The mother tongue education is not yet suited to the pupils’ abilities and needs, and the teachers in mother tongue language have a lack of qualifications.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

The aim of the study is to elucidate and analyze newcomer students´ experiences of the Language Introduction Program, in more detail, how the students describe their time at the program and how experiences could differ between girls and boys. Finally, the study examines how the program, according to the students, can be significant for their future. The analysis of the students´ dictums is based on the perspective of intercultural education. To answer the study´s aim and research questions, the investigation consists of eight semi-structured interviews with students who are studying at the Language Introduction Program at an upper secondary school in Uppsala.The results show that the main advantages with studying at the Language Introduction Program are, according to the students, that they learn the Swedish language and that they meet students with several cultural backgrounds. The main disadvantages that were noted were that the Language Introduction Program takes a long time to finish, and furthermore, the contact with the students at the other programs at the school is not enough. To some extent, the students´ experiences differ, however, the differences are not always due to gender. The students feel that the Language Introduction Program has helped them with the Swedish language and prepared them for future studies. In conclusion, the study shows that good knowledge in the Swedish language is considered to be the key to success in school and society, both for social life and for educational purposes.