Syftet med denna studie var att undersöka nyanlända och ensamkommande elevers upplevelser av hur deras språkinlärning av svenska påverkas av olika faktorer såsom språkmiljö och motivation. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultaten visar att motivationen och språkmiljön har både positiv och negativ påverkan på språkinlärningen vad gäller eleverna i studien. Informanternas erfarenheter av språkmiljö analyserades på två olika nivåer: i och utanför skolan. Analysen visar att utöver språkmiljön påverkade även kulturella normer, psykisk ohälsa och integration deras motivation att lära sig språket och därigenom själva språkinlärningen. Studiens slutsats är att språkmiljön i skolan har en positiv påverkan på språkinlärningen hos de flesta informanterna. Vidare bidrog motivation till att integreras in i samhället och skaffa sig en bra framtid i Sverige positivt till språkinlärningen. Den psykiska ohälsan hos de ensamkommande eleverna påverkade   motivationen på ett negativt sätt. Det som är framträdande i resultaten angående de nyanlända eleverna är att motivationen påverkas negativt eftersom de befinner sig i en språkmiljö där de inte är i behov av att tala svenska.

Sammanfattning Sverige har sedan 2015 tagit emot en större mängd nyanlända ensamkommande barn. Då dessa barn har rätt enligt svensk lag att gå i svensk skola, har skolorna fått utvecklas och anpassas för att de nyanlända barnen ska få en så bra skolgång som möjligt. Det finns trots detta inget tydligt ramverk för hur skolor ska anpassa ordinarie undervisning för nyanlända elever, så att de blir inkluderade, vilket innebär att skolor i Sverige agerar olika beroende på hur organisationen ser ut. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som karaktäriserar forskningen kring hur nyanlända elever inkluderas inom svenskämnet. För att uppnå detta syfte besvaras frågeställningarna Hur definieras begreppen integrering och inkludering?, Vilka anpassningar görs för nyanlända elever i svenskämnet?, Hur utformas undervisningen i svenskämnet för att inkludera nyanlända elever? och Vilka svårigheter och brister uppstår i arbetet med nyanlända elever i svenskämnet? Metod Genom en systematisk litteratursökning gjordes ett urval av studier i databaserna ERIC och Primo. Dessa sökningar dokumenterades och sorterades utifrån relevans, genom att läsa titel och abstract utifrån vad denna kunskapsöversikt skulle syfta till. Sju vetenskapligt granskade artiklar valdes slutligen från dessa databaser utifrån urvalskriterier som var förutbestämda. Studierna skulle vara gjorda i svensk skola och innehålla orden nyanländ, newly arrived, inkludering och anpassning samt vara publicerade mellan år 2014 och 2020. Resultat Utifrån kartläggning av studierna framkom det tydligt att studiehandledare i modersmål är till stor hjälp när det kommer till inkludering av nyanlända elever. Lärare behöver arbeta utifrån ett transspråkande arbetssätt där elevernas modersmål synliggörs i undervisningen och används som ett redskap. Vid anpassning av ordinarie undervisning med hjälp av transspråkande arbetssätt inkluderas de nyanlända eleverna och får en känsla av sammanhang och acceptans. Studierna påvisar positiva effekter av transspråkande arbetssätt, men problematiserar också att studiehandledare ofta används på fel sätt, samt att det inte alltid genomsyrar en positiv attityd till flerspråkighet i ordinarie undervisning. Studierna problematiserar att det inte finns ett tydligt organisatoriskt ramverk som säger hur länge nyanlända elever ska vara i förberedelseklass innan de börjar i ordinarie klass.

Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare verksamma i F-3. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med transspråkande. Till hjälp att tolka resultaten har studien ett socio-kulturellt perspektiv som utgångspunkt. Studiens resultat visar att lärare som ar-betar enligt ett transspråkande arbetssätt anser att det ger dem bättre möjligheter att stötta och vägleda flerspråkiga elever. Ytterligare resultat i studien visar att lärare anser att elever lär sig mer och lättare om de får använda sin flerspråkighet som en resurs i skolan. Lärare anser också att en utmaning med det transspråk-ande arbetssättet är när kollegor som inte arbetar transspråkande har svårigheter att se fördelar med transspråkande. Detta menar lärare beror på att skolan är starkt präglad av en enspråkig norm. Slutligen anser lärare att ett transspråkande arbetssätt gör det möjligt att inkludera alla elever i undervisningen eftersom elevernas alla språk tas tillvara och används som en resurs i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka utmaningar som nyanlända elever i grundskolan kan stå inför i den ordinarie undervisning, samt hur de kan övervinna svårigheter i engelskämnet. Studien genomfördes bland elever i grundskolan i Södermanland. Två uppsättningar data användes: En med semistrukturerade intervjuer med fem elever från högstadiet, samt klassrumsobservationer av tre olika klasser under två olika tillfällen (på förmiddag och på eftermiddag). Uppgifterna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod och med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori, vilken handlar om att lärande och kognitiva språkkunskaper sker i interaktion och samspel med andra genom dialog och stöttning av kunniga personer (Vygotskij, 2001). Resultaten visade att elevernas tidigare kunskaper i engelska och bristen på ordförråd påverkar deras engagemang under lektioner. Det visade också att elevernas modersmål (L1) och andra språkkunskaper (L2) kan används som resurs för att utveckla elevernas kognitiva språkkunskaper i engelska som ett främmandespråk (L3) med stöd och hjälp av alla aktörer (lärare, studiehandledare, klasskamrater och föräldrar).

Uppsatsens syfte är att undersöka hur två skolor i två olika kommuner jobbar för att stödja nyanlända elevers språkinlärning och ge dem en likvärdig undervisning i ämnet engelska, som passar med deras nivå. Syftet är också att ta reda på vilka utmaningar som engelsklärarna möter i undervisning av nyanlända elever, samt att belysa orsakerna till nyanlända elevers svaghet i ämnet engelska utifrån lärarens perspektiv. I bakgrunden definieras begreppet nyanländ elev och presenteras kartläggning som en av olika arbetssätt för att främja elevernas språkinlärning. Utöver detta beskrivs de utmaningar som lärarna möter i integrering och bedömning av de eleverna. Tidigare forskning och teori handlar om språkinlärning och likvärdighet undervisning. För att göra denna studie möjlig har jag genomfört fem intervjuer fördelade på två skolor. Jag har undersökt undervisningen på dessa två skolor som gett mina kunskaper för mitt framtida yrkesutövande. Resultatet visar att båda skolorna strävar efter att stödja nyanlända elevers språkinlärning och ge en likvärdig undervisning. Lärarna använder olika arbetssätt i sin undervisning utifrån sina erfarenheter, men uttrycker att det är en utmaning att få samtliga elever att nå godkänt av olika anledningar. Utifrån min studie har jag kommit fram till att vi som lärare verkligen behöver utvecklas i vårt arbete för att eleverna ska kunna utveckla sitt arbete.

Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap kring skolornas arbete med nyanlända elever som är i behov av extra stöd. Forskningsfrågorna är: Hur arbetar skolor för att upptäcka och identifiera behov av stöd hos elever som lär sig ett andraspråk? Vilka faktorer anses vara betydande i arbetet med tvåspråkiga elever i behov av extra stöd? De teoretiska utgångspunkterna för studien är systemteori. En kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer användes för att få svar på forskningsfrågorna. Sammanlagt utfördes åtta intervjuer med två kartläggare, en biträdande rektor, två specialpedagoger, två sva-lärare och en studiehandledare. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Empirin som framkom i det insamlade materialet tematiserades och analysmetoden meningskoncentrering användes. De teman som valdes ut utifrån forskningsfrågorna var: “Mottagning och kartläggning”, “Att upptäcka en nyanländ elev i behov av stöd”, “Stöd och insatser för nyanlända elever” och “Samarbete mellan olika professioner i skolan”. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkter. Sammanfattningsvis visar resultatet på att spridning av kartläggningsmaterial, pedagogers kompetens samt samverkan mellan olika professioner har stor betydelse i arbetet med nyanlända elever i behov av stöd.

Sammanfattning Syftet med studien är att ge ökade kunskaper om nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom tio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger och sva-lärare är syftet att skapa kunskap kring hur arbetet med nyanlända elever ser ut. Hur upptäcks elever med läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd får dessa elever? Studien fokuserar på de elever som kommer till Sverige under sin högstadietid då det under den perioden, jämfört med låg- och mellanstadiet, tar längre tid att förvärva ett skolspråk. Skolspråket är mer utvecklat och fyllt av ämnesspecifika begrepp.  Resultatet visar att studiens samtliga skolor genomför Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och att informanterna vid behov gör kompletterande tester. De elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter får stöd vilket kan vara att tillbringa sin första tid i en förberedelseklass eller att få hjälp av studiehandledare och modersmålslärare. Translanguing, cirkelmodellen och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt nämns också som stöd. Samtidigt saknar informanterna fasta rutiner kring kartläggningen och dess efterarbete. Åsikterna kring förberedelseklass och direktinkludering går isär. Det handlar mycket om inkludering och exkludering och samtliga informanter betonar att alla elever måste få möjlighet att känna sig inkluderade. Informanterna menar att en samsyn på skolan och långsiktiga pedagogiska lösningar är avgörande faktorer. Av resultatet framgår även att endast en skola har specialpedagogisk hjälp kopplad till de nyanlända eleverna.

Syftet med min studie är att få kunskap om nyanlända elevers integrering i den svenska skolan genom att lyfta fram nyanlända elevers berättelser om mötet med utbildningens fält. För att besvara syftet utgick jag ifrån två frågeställningar hur kan beskrivningar av nyanlända elevers möten med den svenska utbildningens fält förstås? och hur kan skillnader i elevernas upplevelser av inträdet på utbildningens fält förklaras?. Under arbetets gång fungerade frågeställningarna som vägledning och hjälpmedel. För att få relevant data avgränsas studien till enbart nyanlända högstadieelever.    I studien har jag intresserat mig över att skapa djup förståelse över nyanlända elevers upplevelser, erfarenheter och tolkningar av den svenska skolan. Studien är därför en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp fält, kapital och habitus har jag kunnat analysera resultatet för att förklara elevernas upplevelser och skillnader mellan dem. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av min studie att nyanlända elever upplever svårigheter i att behärska det svenska språket som ligger till grund för exkludering av övriga elever. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt för lärare att effektivisera sitt lärande genom att utveckla sina kunskaper och kompetenser om hur man tar emot och integrerar nyanlända elever i skolan.

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elevers studie- och yrkesvägledning under högstadietiden, med ett särskilt fokus på metoder som används vid vägledningen av denna elevgrupp samt de utvecklingsområden som kan finnas. Våra frågeställningar handlar om de intervjuades erfarenheter av arbete, vilka metoder de använder och vilka utvecklingsområden som kan identifieras när det gäller arbetet med att vägleda denna elevgrupp.  Den teoretiska anknytningen i studien utgörs av konstruktivistisk vägledningsteori. I studien används kvalitativ metod och data har samlats in genom intervjuer. Studien visar att de intervjuade studie-och yrkesvägledarna till stor del har samstämmiga erfarenheter, de känner att de har för lite tid till alla nyanlända elever. Studien visar även att det finns kompetensutvecklingsbehov hos både studie- och yrkesvägledarna och de nyanlända eleverna som består av kulturella och språkmässiga kunskaper för att de tillsammans ska kunna skapa goda relationer och förutsättningar för att lyckas med vägledningen. De intervjuade använder lite olika metoder, men visualiseringsmetoder är vanliga. Det finns vidare ett behov av att anställa fler studie-och yrkesvägledare.