Denna studie syftar till att kunna bidra med kunskap för lärare gällande hur de kan hjälpa nyanlända eleverna integreras i grundskoleverksamheterna. Den syftar också till att ge en inblick kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i de svenska grundskoleverksamheterna och hur integrationen ser ut. I Sverige används två olika metoder för integration som båda har fördelar och nackdelar att ta i beaktning. Både de svenska och de internationella studierna visar att integrationen av nyanlända elever är varierad och prioriteras olika mycket mellan grundskoleverksamheterna. Detta framkommer även i enkätstudien som är gjord utifrån denna studies syfte. Resultatet visar att det finns många brister med integrationen av nyanlända elever i grundskoleverksamheterna. Bland annat saknas stöd till alla nyanlända elever, kunskap gällande hur lärarna ska arbeta med integrationen och tid till att planera en likvärdig utbildning för alla elever.

I vår forskningsöversikt vänder vi oss snarare till pedagogerna och blivande pedagogerna i åk F-3.Vårt syfte med kunskapsöversikten är att besvara våra frågor om hur man kan skapa en mer inkluderande SO-undervisning för nyanlända elever samt diskutera hur relationen mellan hemmet och skolan kan påverka deras inlärning i SO-ämnet. I vår kunskapsöversikt vill vi svara på våra frågeställningar och diskutera hur avgörandet språk och ordförråd i SO-undervisning är. Dessutom framhävs i arbetet samverkandet mellan hemmet och skolan är gynnande och att inkludera nyanlända elever i SO-undervisningen resulterar till en positiv effekt. Vi har använt oss av olika forskningsartiklar i detta arbete, dessa artiklar har vi fått tillgång till genom sökningar i olika dataregister.

Syftet med denna studie var att studera hur mellanstadielärare inkluderar nyanlända elever i matematikundervisning samt vilka förutsättningar de hade för att bedriva arbetet. Ramfaktorteorin utgjorde studiens analytiska ramverk. Den kvalitativa metod som valdes var semi-strukturerad intervju. Sex lärare intervjuades och dessa lärare är behöriga i matematik i årskurs 4–6 och arbetar med nyanlända elever. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var viktigt att nyanlända elever kartläggs för att kunna underlätta undervisningen för dessa elever. Tre av lärarna nämnde att deras elever först gått i förberedelseklass innan de gått vidare till ordinarie klass. Samtliga lärare använde sig av flera olika metoder för att inkludera nyanlända elever i sin undervisning men en gemensam nämnare är att de fokuserar på språket eftersom nyanlända elever har svårt med det svenska språket och det ledde till att de missuppfattade matematiska uppgifter. Endast tre av de intervjuade lärarna hade ett samarbete med en studiehandledare i sitt klassrum som kunde stötta elevens lärande. De ramfaktorer som påverkade lärarnas förutsättningar att kunna inkludera nyanlända elever var tiden, lokalerna, elevgruppen, ekonomin och elevernas bakgrund.

The purpose of this qualitative study is to shed light on how secondary school teachers view the situation of newly arrived students in English teaching, and how they describe the way they teach newly arrived students in English in order to strengthen their knowledge development. Through semi-structured interviews with secondary school teachers, different teaching methods, adaptations and challenges in teaching newly arrived students were uncovered. The teachers claim that the students' previous knowledge has a great impact on their results and that language difficulties are a major challenge in teaching newcomers. The results also show that the teachers make adjustments to improve newly arrived students’ knowledge of English, and that more resources would have facilitated the teaching. With Vygotsky’s sociocultural theory as a starting point, the results were discussed in relation to relevant research. / <p>Engelska</p>

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka med vilka språkliga medel negativa attityder till nyanländas kulturella resurser konstrueras. Frågeställningar som besvaras i studien är:  Med vilka språkliga medel konstrueras explicita och implicita negativa attityder till nyanlända elever?  Hur kommer dessa till uttryck i relation till kulturella resurser som flerspråkighet, kodväxling, modersmål och transfer? Metoden i studien är en kvalitativ analys av inspelat material där några utvalda analyseras ingående. Resultatet visar att implicita negativa värderingar konstrueras i stor utsträckning med hjälp av negationer som fungerar som markörer för presuppositioner, i det här fallet underliggande negativa värderingar. Bland enskilda attitydmarkörer kan nämnas adverb som inte, aldrig, sällan och pronomen som ingen, ingenting, alla samt konnektorer som markerar kausalitet, till exempel för att. Upprepningar av konnektorer kan också ses som markörer för implicita värderingar. Alla markörer fungerar dock i första hand endast som indikationer på underliggande värderingar som behöver bekräftas genom tolkning av den språkliga kontexten där de förekommer, till exempel frasen, satsen eller meningen innan man kan säga något mer bestämt om den underliggande negativa värderingen. Det som utmärker innehållet i de negativa värderingarna som jag fått syn på med hjälp av min analys är att de nyanländas kulturella resurser i form av modersmål och kultur framställs i motsatsförhållande till den svenska kulturen och det svenska språket.

Syftet med denna studie är att undersöka samarbetet mellan studiehandledare på modersmål och svenska som andraspråksläraren, läraren i samhällsorienterade ämnen och läraren i naturorienterande ämnen, dels för att se hur samarbetet skiljer sig och dels för att se om de kan få utbyte av varandras samarbetssätt. Denna studie är kvalitativ där tre ämneslärare och tre studiehandledare som arbetar med varandra på samma grundskola inom ett storstadsområde intervjuades med semistrukturerade frågor. Studiens resultat visar att samarbetssätten ser delvis olika ut och samarbetssätten påverkas av faktorer som tidsbrist och ämneslärares syn på studiehandledning. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att tidsbrist är den största orsaken till varför samarbetet inte vidareutvecklas mellan ämneslärare och studiehandledare på modersmål. Slutsatsen visar även att det går att få utbyte av varandras samarbetssätt ämnesövergripande och genom exempelvis integrera studiehandledaren i det digitala arbetet.

I Sverige talas det över 200 språk varav 140 modersmål. Elever som är nyanlända i Sverige och inte behärskar det svenska språket får utmaningar i undervisningen. Förutom den verbala kommunikationen finns det även andra sätt att kommunicera på. En nyanländ definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) som en elev som har varit bosatt utomlands men bor nu i Sverige. Däremot anses eleven inte som nyanländ efter fyra års studier i landet. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur musiklärare samtalar om olika typer av kommunikationssätt i musikundervisning med nyanlända elever. I studien har fyra olika lärare intervjuats med diverse bakgrunder och erfarenheter. Därefter har deras sätt att kommunicera jämförts. De gemensamma nämnarna framställs som teman. Resultatet visar att dessa teman var visuelltstöd, kroppsspråk och musikspråk, sången och relation till elever, vilket sammanväverlärarnas kommunikationssätt att nå ut till nyanlända elever.

I en värld där migrationen ökar, står utbildningssystemet inför utmaningen att inkludera nyanlända elever i meningsfulla sammanhang. I ljuset av de senaste PISA-resultaten, som visar att Sveriges skillnader i prestation mellan inrikesfödda och invandrade elever är bland de största inom OECD-länderna, kan man undra vad orsaken är. Många nyanlända elever kämpar med att förstå och uttrycka sig på undervisningsspråket, vilket begränsar deras möjligheter att delta fullt ut i naturvetenskapliga ämnen. Denna språkliga begränsning kan leda till exkluderande undervisningsformer och hämma elevernas skolframgång. Syftet med arbetet är således att öka förståelsen för hur nyanlända elever kan stöttas i sitt meningsskapande genom användning av olika kommunikativa resurser. Genom en kvalitativ fallstudie observerades nyanlända elever i en årskurs 5 under fyra lektioner vilka dokumenterades med video- och ljudinspelningar. För att kunna analysera dessa situationer utvecklades verktyget överbryggande medierande resurser (ÖMR) vilket kompletterades med praktisk epistemologisk analys (PEA). Resultaten visar att nyanlända elever använder ett brett spektrum av medierande resurser, inklusive gester, fysiska artefakter, digitala verktyg samt sina och varandras minoritetsspråk för att skapa mening i naturvetenskapliga sammanhang. Dessa resurser hjälper eleverna att förklara, beskriva och ställa frågor om naturvetenskapliga begrepp trots begränsade språkkunskaper. Genom att integrera elevernas fulla språkliga repertoar och olika medierande resurser kan lärare skapa en mer inkluderande och effektiv undervisningsmiljö som bygger broar till elevernas erfarenheter och språkliga repertoar. Detta gynnar inte bara elevernas förståelse för naturvetenskapliga begrepp utan också deras övergripande akademiska och språkliga utveckling. Arbetet argumenterar för att utbildningsstrategier bör omfatta och anpassas till de specifika behoven hos nyanlända elever för att minska kunskapsskillnader och främja en jämlik utbildning.

Den här studien undersöker hur bildlärare på högstadiet beskriver introduktionen och inkluderingen av nyanlända elever i bildämnet. Studiens frågeställningar; Hur beskriver bildlärare på högstadiet sitt arbete för att nyanlända elever ska inkluderas i undervisningen och nå målen i bildämnet? Vilka utmaningar ser bildlärare på högstadiet i det rådande systemet där nyanlända elever tidigt introduceras till praktiska-estetiska ämnen? undersöks genom ett empiriskt underlag som består av fyra intervjuer med högstadielärare som undervisar i bildämnet på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Lärare i praktisk- estetiska ämnen är bland de första lärarna som möter nyanlända elever utanför förberedelseklasser och annan introduktionsverksamhet, eleverna förväntas lära sig svenska parallellt med ämneskunskaper i respektive ämne. Den teoretiska grunden för studien är en kombination av teori om inkludering med ett sociokulturellt perspektiv. Analysen utgår från inkludering som tema som i sin tur delats upp i fem underteman. Resultatet visar att det inte finns någon strategi för att introducera nyanlända elever i bildämnet idag men att bildlärarna ändå ser positivt på dagens system. Samtliga informanter anser att det finns en resursbrist på flera områden som påverkar hur framgångsrik undervisningen och inkluderingen kan vara för elevgruppen nyanlända. Studien har genomförts parallellt med ett gestaltande projekt som består av 2 delar, en videoinstallation som presenterades under Konstfacks vårutställning 2024 och ett performance under ett bildpedagogiskt symposium, 23 maj 2024 på Konstfack, båda delarna presenteras i en bilaga till den här studien.

Den här studien syftar till att undersöka lärares strategier att kommunicera med och stötta nyanlända elever, i årskurs 1–3, i deras lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp, samt synliggöra de möjligheter lärare ger nyanlända elever till att använda sitt förstaspråk i naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex verksamma lärare i årskurs 1–3 för att besvara studiens två frågeställningar: vilka anpassningar anger lärare att de gör i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp?, samt på vilket sätt anger lärare att de ger nyanlända elever möjligheter att använda sitt förstaspråk i sin interaktion och kommunikation med lärare och klasskamrater i NO-undervisningen?. Studien utgår dels från ett pragmatiskt perspektiv på lärande, som anser att praktik och teori vävs samman i skolan, och dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där människan anses vara en social varelse som kommunicerar med hjälp av olika medierande verktyg. Studiens insamlade material har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket innebär att mönster, likheter och skillnader har upptäckts och kategorier identifierats. Studiens resultat visar att de huvudsakliga strategierna lärarna anger att de använder sig av i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers begreppsförståelse, är bildstöd och digitala medier, för att förklara olika begrepps innebörd. Ytterligare andra strategier som upptäcktes genom denna studie är: stöttning med hjälp av studiehandledaren, pedagogiska anpassningar (möjligheter och begränsningar till att använda förstaspråket/vardagliga språket), sociala anpassningar (känsla av trygghet), kooperativt arbete samt praktiskt arbete. Ett resultat som utmärkte sig utifrån studien är i vilken utsträckning nyanlända elever ges möjligheter att använda sitt förstaspråk i NO-undervisningen. Trots samtliga lärares medvetenhet om vikten av förstaspråkets användning i naturvetenskapsundervisningen för nyanlända elevers språkutveckling och begreppsförståelse, anger lärarna att kommunikationen på förstaspråket avtar och inte anses vara lika prioriterad så fort eleverna utvecklar ett fungerande svenskt språk. / <p>NO</p>