Fallskärmsfällning av trupp har nyttjats sedan början av 1930-talet. Under andra världskrigettog utvecklingen fart ochdet ingårsedan dess som en naturlig del i de flesta länders militärastyrkor. I Sverigeförekommer förmåganendastvidnågra få enheter med främstunderrättelseuppgifter. De flesta andra länder har det på större bredd.Syftet med vår forskning är att undersöka om breddad fallskärmsförmåga inomFörsvarsmakten kan leda till ett bättre resursutnyttjande av Försvarsmaktensförbandmotdenframtida utvecklingen.Vi ville ävenundersöka om cheferhar möjlighet attagerautanförboxen och att det kan leda till en bättre hushållning med resurser mot angivna mål.Med en hermeneutisk ansats har vigenomfört en kvalitativ forskning genom intervjuer,faktainhämtning kopplat till utbildningsamt studier av militärhistorien.Fördelarna med fallskärmsförmåga på fler förband kan vara att snabbare kunna förflytta demlängre. Flera förband borde kunna innehaförmågan, kraven är inget hinder. Förmågan bidrarsannolikt till ökad förbandsanda och ger därmed attraktionskraft. Det som idag hindrar enbreddning av fallskärmsfällning är troligen att man inte tänkt tanken, analyserat det djupareeller sett möjligheterna.Vi anser att fallskärmsförmåga i dess enklaste form kan leda till att förband kan lösa fleruppgifter och på alternativa sätt. Det kan vara ett sätt för Försvarsmakten att effektivisera sinafå resurser. Vår rekommendation är att Försvarsmakten genomför en analys av möjligheternaattge några fler förband fallskärmsförmåga.

This study is a formative evaluation of a prototypecollaboratory for sharing data collection instruments inlibrary and information science (LIS). The aims were to findout: how the study participants, five hospital librarians,experienced the interaction with the prototype while workingwith predetermined tasks; and their views on the differentfunctions of the prototype collaboratory.Methods used for data collection was as a survey; followedby a think-aloud session where the participant verbalisedhis/her thoughts during the interaction with the prototype;and finally a semistructured interview. The survey wasanalysed with a frequency distribution, while the data fromthe other methods were analysed qualitatively by extractingthemes from the transcribed sessions.The results show that although the librarians expresseddifferent problems while working with the interface, mainlyrelated to the language in the prototype collaboratory anddifficulties with the page for applying metadata, all of themwere confident in being able to learn the system after using itfor a while. The librarians had a positive attitude towardssharing data collection instruments as well as comments inthe prototype collaboratory. At the same time, they wereaware that students and researchers might have differentabilities or incentives to work and share information. All ofthe librarians said that they might join a future collaboratory.Three out of five also said that an actual membership woulddepend on the present work needs or engagements for usingthe collaboratory.Finally, suggestions for the development of the collaboratoryhave been made. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur inlärare av franska (främmande språk) går tillväga för att förstå text samt hur tvärspråkliga och inomspråkliga lexikala likheter, inlärarnas kompetensnivå och tillvägagångssätt påverkar läsförståelsen. De 21 deltagarna har olika kompetensnivåer i franska: nybörjare, mellan- eller avancerad nivå. Inlärarnas läsförståelse utvärderas framförallt genom en översättningsuppgift medan deras tillvägagångssätt observeras med hjälp av tänka högt-metoden. Tillvägagångssätt omfattar inlärarnas strategier, teknik för att förstå texten samt deras reaktioner på textens innehåll, översättningsuppgiften samt förmågan att genomföra den.</p><p>Resultat från den här studien visar på att tre av de tolv vanligaste tillvägagångssätten inbegriper hantering av inomspråkliga eller tvärspråkliga likheter mellan texten och tidigare kunskap i franska, svenska och engelska. Inlärare uppmärksammar i större utsträckning lexikala likheter mellan målspråket och deras modersmål än franska ord som påminner om varandra. Den inomspråkliga och tvärspråkliga texthanteringen är vanligare hos inlärare med lägre kompetensnivå i franska än hos avancerade inlärare. Avancerade inlärare använder i större utsträckning tillvägagångssätt som inte bygger på jämförelse av liknande ord än inlärare med lägre kompetensnivå. En parallell kan urskiljas mellan en bättre läsförståelse och en mer effektiv hantering av inomspråkliga och tvärspråkliga likheter då dessa kombineras med andra tillvägagångssätt.</p>

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ”tänka-högt”. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ”vanlig” verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning. De Tänka-högtprotokoll som tas fram analyseras för att undersöka om det är möjligt att använda verbaliseringen som metod för att studera strategier hos personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ studie genomfördes med nio deltagare med lindrig utvecklingsstörning, tre kvinnor och sex män, i åldern 27-45. Deltagarna fick lösa en uppvärmningsuppgift, bestående av 13 bilder, och en huvuduppgift, bestående av 7 bildserier. Huvuduppgiften var att sätta ihop fyra till fem bilder till ett händelseförlopp och samtidigt verbalisera sina tankar. Analysen pekar på att metoden fungerar hos personer med lindrig utvecklingsstörning, då sex av deltagarna ligger på önskad verbaliseringsnivån, dvs. nivå 2. Vad gäller strategier finns indikationer på att några av deltagarna bryter ner det komplexa problemet till mindre delar för att hitta lösningen.

Många skolor i Sverige gör stora satsningar i matematik då man ser brister i resultaten.  Satsningarna på matematiken ser olika ut från kommun till kommun. Vi har valt att granska hur lärarna ser på två av de stora satsningar som figurerar i olika kommuner runt om i landet, som är TRR (tänka, resonera, räkna) och Singaporemodellen, och jämför dessa med den traditionella matematikboken.   Syftet med vår studie var att få reda på hur lärarna upplever bytet av matematikundervisning. Metoden som användes för vår studie har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare, där tre av dem undervisar enligt Singaporemodellen och fyra enligt TRR (tänka, resonera, räkna). Det empiriska materialet har analyserats och organiserats enligt en tematisk analysmetod. Vi har inspirerats av det fenomenologiska perspektivet när vi granskat vårt empiriska material. I det avslutande avsnittet förs en diskussion utifrån resultatet från vår studie tillsammans med tidigare forskning.    Resultatet av vår studie visar att det finns blandade känslor för den traditionella matematikboken. Samtliga lärare ser bytet av undervisningsmetod mestadels positivt då det har lett till mer kommunikation och laboration i matematikklassrummet.

Uppsatsen har undersökt konsumenters kundresa på olika e-handels hemsidor. Syftet har varit att undersöka var i kundresan – före eller under köp – som kundupplevelsernaär som starkast. Både positiv och negativ kundupplevelse undersöks samt hur den fysiskaomgivningen, mer specifikt fysiska butiker, påverkar e-handelsupplevelsen. Ett syfte vardessutom att se hur eye-tracking fungerar som utvärderingsmetod med hjälp av intervjuer frånanställda på Karlstads universitet som undersökt kundresor tidigare i en fysisk miljö. Dettagenomfördes även genom att upprätta kundresekartor från användartester med hjälp av bådeeye-tracking och retrospektiv tänka högt. Eye-tracking tillsammans med Tänka-högt metodenanvändes för att få en bra bild av kundresan och de kundupplevelser som är förknippade med kundresan. För att undersöka hur fysiska affärer påverkar beteendet hos e-kunder användes eye-tracking med hjälp av en retrospektiv tänka högt och semistrukturerade intervjuer. Resultaten, när det gäller var kunder upplever köpen som starkast, var att den fysiska affären hade en viss påverkan på vilken affär testdeltagarna väljer. Eye-tracking som utvärderingsmetod för kundresor fungerar bra med hjälp av flera andra metoder, som retrospektiv tänka högt och intervjuer.

<p>Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.</p><p>Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.</p><p>I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.</p><p>Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.</p>

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning. Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori. I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär. Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.

Antalet skadade cyklister i trafiken har ökat. Detta medför, utöver lidande för den enskilde individen, en samhällsekonomisk kostnad. Det är få studier som tidigare fokuserat på om personer som tagit körkort har ett annat beteende och strategier jämfört med personer utan körkort. En studie genomfördes för att undersöka om cyklister med erhållen körkortsutbildning, i högre utsträckning följde väjningsplikt vid cykelpassager. Det undersöktes samtidigt om cyklister utan körkort oftare använde deskriptiva normer. Samtidigt undersöktes eventuella skillnader i beteendet mellan dessa grupper vid cykelpassager. Tio testdeltagare cyklade sammanlagt drygt fyra kilometer i normal trafikmiljö och passerade totalt 40 stycken cykelpassager. Studiedesignen bestod av video- samt ljudinspelning av trafiksituationerna, där testdeltagarna fick tänka högt under testet. Testdeltagarna fick även fylla i ett frågeformulär angående väjningsplikt efter cyklingsmomentet. Resultatet indikerade att testdeltagarna med körkort tog trafiklagar i beaktning under cyklingen i större utsträckning än testdeltagarna utan körkort, men att beslut vid cykelpassagerna främst fattades på tidigare erfarenhet. Erfarenheten av att deskriptiva normer brukade fungera vid cykelpassager. Det indikerade även att cyklister med körkort hade större avsökningsområde gällande både längd och bredd i körriktningen