Syftet med denna studie är att förklara och förstå digitaliseringens påverkan på revisionen. Revisionsbranschen är idag inne i en betydande förändringsprocess där traditionella metoder ersätts med modernare revisionstekniker. Digitaliseringen sägs vara en stark drivkraft till denna förändring, vilket har en stor påverkan på yrket. Genom att kunderna blivit mer digitala, samt att nya digitala revisionsverktyg har utvecklats, skapas möjligheten för en ny typ av revision. Tidigare forskning tyder på att yrket är på väg att automatiseras, och i framtiden tror forskare att robotisering kommer vara aktuell, även inom revisionsbranschen. Med fokus på två olika frågeställningar; digitaliseringens påverkan på revisionsmetodiken och digitaliseringens påverkan på revisionskvaliteten, har en kvalitativt inriktad studie genomförts. Studien bygger på intervjuer med tolv olika revisorer och programutvecklare. Studien visar att digitaliseringen av revisionen har haft en stor påverkan på yrket. Framförallt har digitaliseringen påverkat möjligheten att hantera en större mängd data. Bland annat har revisionen gått från att tidigare arbetat med statistiska urval, till att idag fokusera mer på att analysera data. Genom nya dataanalysverktyg har det blivit möjligt för revisorerna att gå från stickprov till att granska hela populationen av data. Granskningen kan då bättre inriktas på områden som avviker, eller områden med större risk. Studien visar att förändringen har haft en positiv påverkan på revisionskvaliteten, bland annat därför att revisionsbevisen blivit mer relevanta och tillförlitliga, samt att risken för att revisorerna gör ett felaktigt uttalande minskat. Mer fokus läggs idag på att revisorerna ska förstå kundens verksamhet och de faktorer som kan påverka denna. Förändringen har gjort att revisorernas analytiska förmåga blivit allt viktigare för att klara av yrket. Utvecklingen har möjliggjort att revisorerna kan ge bättre rådgivning, vilket skapar nya möjligheter inom branschen. / The purpose of this study is to explain and understand the influence of digitalization on the audit. The auditing industry is today in a significant process of change, where traditional methods are replaced by more modern auditing techniques. Digitalization is said to be a strong driving force for this change, which has a great impact on the profession. Because customers have become more digital and that new digital audit tools have been developed, the possibility of a new type of audit is created. Previous studies show that the profession is about to be automated, and in the future, researchers believe that robotization will be relevant also in the auditing industry. Focusing on two different issues; the impact of digitization on the audit methodology, and the impact of digitization on audit quality, a qualitatively oriented study has been conducted. The study is based on interviews with twelve different auditors and program developers. The study shows that the digitization of the audit has had a major impact on the profession. In particular, digitization has affected the ability to handle a larger amount of data. Among other things, the audit has gone from having previously worked with a large number of samples to today instead focusing on analyzing data. Through new data analysis tools, it has become possible for the auditors to switch from sampling to reviewing the entire population of data. The audit can then focus on areas that deviate or areas with greater risk. The study shows that the change has had a positive impact on the audit quality, since the audit evidence has become both more relevant and reliable, and that the risk that the auditors make an incorrect statement has decreased. More focus is now being placed on the auditors being able to understand the customer's business and the things that can affect this. The change has meant that the auditors' analytical ability has become increasingly important in order to cope with the profession. The development has made it possible for the auditors to provide better advice, which creates new opportunities in the industry.

Background – Our digitalized society is constantly increasing, and with the development, the importance of the Internet for political knowledge generation is also increasing. The digital development has caused a series of problems that can disturb the prevailing democracy due to that many individuals create their political identity through social media as a communication channel. In addition to the fact that the majority of the younger generation use social media as their primarily communication channel, there is also cause for concern that individuals tend to avoid news due to current news skepticism. News skepticism has grown as fake news has increased, especially since the US presidential election in 2016, and even though fake news is identified and corrected, it is often the fake information that people tend to remember. Furthermore, it is also important to emphasize that the dissemination of information through digital media is extensive to the extent that individuals cannot be source critical towards it all. Social media has also become a platform that is used to promote hidden intentions, for example, that politicians use bots to generate popularity. Further, today's journalism has been influenced by digital developments and has changed how news are spreading on digital platforms. Finally, many individuals perceive that they no longer need to actively seek out news and to further generate knowledge because they personally stress the fact that important news always finds them, also known as "news-finds-me". Aim -The aim is to create an understanding of the relationship between communication channels and knowledge generation within the context of political involvement, digitalization and news skepticism. Methodology -The empirical material is based on a mixed method research and the empirical data has been collected through a qualitative and a quantitative survey. The qualitative research method consisted of six semi-structured interviews in contrast to the quantitative research methodthat consisted of a survey. Conclusion–An increasing amount of people deselect traditional media and it should therefore be a change in how knowledge generation occurs. Furthermore, there is a distinct relationship between knowledge generation and communication channels. The result shows that digital media are the basis of the change that has taken place in knowledge generation rather than the generation of which you belong. Finally, we believe that a crucial factor for knowledge generation is the desireto actively seek out knowledge and not to wait for news to find you. / Bakgrund –Digitaliseringen ökar ständigt och i och med utvecklingen ökar även internets betydelse för politisk kunskapsgenerering. Den digitala utvecklingen har medfört en mängd problem som kan störa den rådande demokratin då många individer skapar sin politiska identitet genom sociala medier som kommunikationskanal. Utöver att många tillhörande den yngre generationen använder sociala medier som sin främsta kommunikationskanal finns det även oro att individer tenderar att undvika nyheter på grund av rådande skepticism. Skepticismen har växt i takt med att fake news har ökat, främst sedan det amerikanska presidentvalet 2016, och även om falska nyheter identifieras och tillrättagörs är det ofta den falska informationen som blir ihågkommen. Vidare är det även av vikt att belysa att informationsspridningen via digitala medier är så pass omfattande att individer inte hinner vara källkritisk gentemot all rapportering. Sociala medier har även kommit att bli en plattform som utnyttjas för att främja dolda avsikter, exempelvis att politiker använder sig av botar för att generera popularitet. Ytterligare har dagens journalism påverkats av den digitala utvecklingen och har förändrat hur nyheter sprids på digitala forum. Slutligen uppfattar många individer att de inte längre behöver aktivt söka upp nyheter och vidare generera kunskap då de menar att viktiga nyheter alltid når dem, även kallad “news-finds-me”. Syfte -Syftet är att skapa förståelse för relationen mellan kommunikationskanaler och kunskapsgenerering inom kontexten avpolitiskt engagemang, digitalisering och nyhetsskepticism. Metod -Studien genomfördes genom flermetodsforskning då den empiriska datan har samlats in genom en kvalitativ samt kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestod av sex semistrukturerade intervjuer medan den kvantitativa undersökningen genomfördes genom en omfattande enkätundersökning. Slutsats -Allt fler väljer bort traditionella medier och därför bör det ske en förändring i hur kunskapsgenerering sker. Det finns en tydlig relation mellan kunskapsgenerering och kommunikationskanaler. Resultatet påvisar att det är de digitala medierna som ligger till grund för den förändring som har skett vid kunskapsgenerering snarare än vilken generation man tillhör. Slutligen menar vi att en avgörande faktor för kunskapsgenerering är viljan att aktivt söka upp kunskap och att inte vänta på att nyheter hittar mig.

Le dictionnaire étymologique du français de Walther von Wartburg, le Französisches Etymologisches Wörterbuch (FEW), est en cours d’informatisation. Ses 25 volumes, répartis sur plus de 16000 pages, sont saisis puis jalonnés de balises sémantiques XML par une série d’algorithmes afin de permettre la mise en place d’un FEW électronique et son interaction avec différentes ressources extérieures. Or, l’encodage des données saisies ainsi que leur affichage dépendent directement de polices de caractères qui soient en mesure de formater l’ensemble du contenu du FEW, notamment une série de caractères inédits utilisés pour la notation de transcriptions phonétiques.L’objet de cette thèse consiste dans l’étude de la réalisation matérielle du FEW, en particulier sa typographie, des premières publications d’articles en 1922 jusqu’à leur diffusion actuelle sous une forme uniquement numérique. L’étude s’appuie pour cela sur une analyse des évolutions de la présentation du dictionnaire en abordant ses changements, d’ordre lexicographique mais aussi technique. Cette analyse est complétée par l’observation d’une série d’autres dictionnaires dont la mise en forme typographique est remarquable. La thèse participe ainsi à mettre en évidence la manière dont le FEW est un objet lexicographique unique.Le résultat concret de la thèse correspond à la création d’une famille de caractères adaptée aux usages du FEW. Ces polices sont exploitées au sein de deux interfaces: la première accompagne les rédacteurs du FEW lors de l’élaboration de nouveaux articles, la seconde permet aux utilisateurs de consulter et d’interagir avec la base de données du FEW informatisé. Issue d’une collaboration entre linguistes, informaticiens et designers, cette thèse propose un modèle d’intégration du design typographique au sein des humanités numériques / The etymological dictionary of the French language by Walther von Wartburg, entitled Französisches Etymologisches Wörterbuch (FEW), is being digitalized. Its 25 volumes spread over 16,000 pages are currently being typed and tagged with semantical XML language using a series of algorithms, in order to create a computerized FEW, able to interact with several external resources. However, the encoding and the display of the data requires appropriate fonts to typeset the whole dictionary, including a series of specific characters for phonetic transcriptions.The purpose of this thesis is to study the material realization of the FEW, and more specifically its typography, starting from the publication of the first articles in 1922 up to their current circulation as an exclusively digital content. The study is based on an analysis of the evolution of the dictionary's layout, taking into account lexicographical but also technical changes. This analysis is completed by a study of a selection of other dictionaries whose typesetting is remarkable. This thesis hence contributes to highlighting the extent to which the FEW is a unique lexicographic object.The concrete result of this thesis consists in a typeface family tailored to the needs of FEW users. These fonts are implemented in two interfaces: the first one is used by FEW editors to structure and write new articles, the second one enables users to consult and interact with the database of the computerized FEW.The result of a collaboration between linguists, computer scientists and designers, this thesis proposes a new model for integrating typographic design within digital humanities

<p>Površinska uniformnost je jedan od ključnih parametara za analizu<br />kvaliteta otisaka. Osnovni cilj istraživanja je definisanje modela<br />za kvantifikaciju površinske uniformnosti digitalno štampanih<br />otisaka. U nizu sprovedenih eksperimenata procenjen je uticaj ulaznog<br />uređaja za digitalizaciju otisaka i uticaj varijabilnih podešavanja<br />prilikom digitalizacije. U disertaciji su ispitane četiri metode za<br />merenje površinske uniformnosti koje su najčešće korišćene u<br />dosadašnjoj literaturi &ndash; GLCM, ISO 13660, Integralna i M-Score<br />metoda. Na osnovu dobijenih rezultata i zaključaka istraživanja<br />moguće je predložiti razvoj industrijski primenljivog rešenja za<br />merenje površinske uniformnosti digitalno štampanih otisaka.</p> / <p>Print uniformity is one of the key parameters for the analysis of print<br />quality.The basic aim of the research is to define a model for the<br />quantification of print uniformity of digitally printed samples. In the series of<br />carried out experiments, the influence of the input device for digitalisation of<br />prints and the influence of variable settings during digitization was evaluated.<br />The dissertation examined four methods for measuring the surface uniformity<br />most commonly used in the previous literature - GLCM, ISO 13660, Integral<br />and M-Score method. On the basis of the obtained results and conclusions of<br />the research, it is possible to propose the development of an industrially<br />applicable solution for measuring the surface uniformity of digitally printed<br />prints.</p>

Abstract Background: The financial sector is under constant development and the massive digitalization has changed the banking sector. The banking industry is nowadays characterized by self-service solutions and customers can solve their problems from everywhere and at any moment. The banking industry is highly competitive since all banks offer homogenous products and services that easily can be duplicated. Therefore it is of major importance for the banks to distinguish themselves from the other banks, offering the same products and services. The only way to distinguish oneself in today’s competitive environment is by either price or quality.  Hence customer satisfaction, which leads to customer loyalty, can be seen as a potential tool to gain a strategic advantage in the highly competitive environment.   Purpose: The purpose of this thesis is to examine marketing strategies for bank companies work in reaching corporate customer loyalty concerning digitalization, decision-making and service quality towards their corporate customers in the modern banking industry.   Method: This thesis builds on primary sources in the form of semi-structured interviews. Three key persons carefully selected within SEB have been chosen to get an insight of how the bank works towards shaping long-term relationships and loyal customers. Respondents were chosen after their competence concerning corporate customer loyalty.   Conclusion: The banking sector was examined and it showed to be highly homogenous and the products and services offered are basically the same. In that, three important conclusions were highlighted. First, there is a need for banks to distinguish oneself through high service quality, which will result in customer loyalty. The importance of being easy, credible and secure in order to keep existing customers and acquire new ones was fundamental. However being predictable and transparent in their reasoning is a necessity to shape a loyal clientele. Second, providing high service quality and reducing the gap between the customer expectations and delivered service will enhance the customer loyalty and also the bank’s profitability. Significant since it is cheaper to keep loyal customers than to acquire new ones. Third, as digitalization has changed the banking landscape, the future customers will consider themselves as loyal, but they will be loyal with more actors at the same time. This is due to the fact that competitors will only be a click away and that the digitalization will make it easier for customer to increase their probability by switching bank, as they will be offered more different available alternatives. / Abstrakt   Sammanfattning: Den finansiella sektorn är under konstant utveckling och den massiva digitaliseringen har ändrat den mycket de senaste åren. Banksektorn kännetecknas numera av självbetjäning där kunderna kan lösa sina problem var som helst och när som helst. Bankindustrin är en väldigt konkurrensutsatt marknad eftersom alla produkter och service är homogen och kan lätt kopieras. Därför är det extremt viktigt för banker att utmärka sig från sina konkurrenter, som erbjuder samma produkter och service. Det enda sättet att utmärka sig från andra banker i dagens konkurrensutsatta sektor är genom pris eller kvalitet. Därför kan kundnöjdhet, som leder till lojala kunder, ses som ett verktyg för att få en strategisk fördel i den konkurrensintensiva omgivningen.   Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka marknadsstrategier i universalbankers arbete mot att uppnå kundlojalitet, beträffande digitalisering, beslutstagande och servicekvalitet mot deras företagskunder i den moderna bankindustrin.   Metod: Denna uppsats bygger på primära källor i form av semi-strukturerade intervjuer. Tre nyckelpersoner noga utvalda inom SEB har valts för att få en insikt i hur bankerna jobbar med att skapa långsiktiga relationer och lojala kunder. Respondenterna valdes utefter deras kunskap när det gäller lojalitet mot företagskunder.    Slutsats: Banksektorn undersöktes och den visade sig vara väldigt homogen och produkterna och servicen som erbjuds är likvärdig. Det gjordes tre viktiga slutsatser av detta. Först och främst så finns det ett behov för banker att urskilja sig själva genom hög servicekvalitet, vilket resulterar i kundnöjdhet.  Vikten av att vara enkel, trovärdig och säker för att behålla sina kunder och få nya är grundläggande. Även vikten av att vara förutsägbar och transparant i deras resonemang är en nödvändighet för att skapa en lojal kundkrets. Den andra slutsatsen som drogs var att förse kunderna med hög servicekvalitet för att reducera gapet mellan kundens förväntningar och den levererade servicen som i sin tur kommer att öka kundlojaliteten och även bankens lönsamhet. Detta är viktigt eftersom det är billigare att behålla lojala kunder än att skaffa sig nya. Den tredje slutsatsen som drogs var att eftersom digitaliseringen har ändrat banksektorn så kommer framtidens kunder se sig själva som lojala, men de kommer vara lojala med fler aktörer samtidigt. Detta är eftersom konkurrenter bara kommer att vara ett klick bort och digitaliseringen kommer göra det lättare för kunderna att öka deras lönsamhet genom att byta bank, eftersom de kommer bli erbjudna fler alternativ.

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla.Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet.För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning.Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about the current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not.One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept.This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption.For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla. Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet. För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning. Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about today’s current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not. One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept. This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption. For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.

Bakgrund och problemdiskussion: Digitalisering och automatisering har en allt mernärvarande roll i samhället, med stor påverkan på olika yrken, där den mänskliga närvaron ersätts. Redovisningsbranschen har på senare tid varit starkt influerad av den tekniska utvecklingen. Redovisningskonsultens yrkesroll påverkas och tidigare studier indikerar att rollen främst kommer vara rådgivande istället för administrativ i framtiden. Hur påverkasredovisningskonsultens professionella identitet av denna utveckling? Syfte: Studiens syfte är att förstå hur digitaliseringen påverkat redovisningskonsultensprofessionella identitet och hur de ser på en framtid påverkad av digitaliseringen. För att kartlägga och analysera hur den professionella identiteten förändrats läggs särskilt fokus på de tre central aspekter som utgör en professionell identitet; specialiserad kunskap, socialkompetens och kognitiv förmåga. Studien ska även bidra till en förståelse för hur redovisningskonsulterna spår yrkesrollens framtid. Teori och metod: Studien utgår från att digitalisering innebär en automatisering av arbetsflödet, där rutinmässiga arbetsuppgifter automatiseras. Studiens resultatet har jämfört smed teorier för huruvida digitaliseringen använts av redovisningskonsulterna, i syfte att uppnåkunskap om hur långt branschen kommit i den tekniska utvecklingen. Vidare harprofessionsteorin använts, där professions begreppet beskriver hur en profession uppnås genom sex olika steg. Den professionella identiteten i serviceyrken påverkas av externa förändringar. Teori kring den professionella identiteten utgår ifrån tre centrala aspekter hosredovisningskonsulterna; specialiserad kunskap, sociala kompetens och kognitiv förmåga. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där empiriskt datamaterial samlats in genomsemistrukturerade intervjuer, med sju verksamma redovisningskonsulter. Urvalet representerar totalt sex olika redovisningsbyråer. Datamaterialet har därefter analyserats utifrån ovanstående teorier. Studiens resultat: Resultatet av studien visar att digitaliseringen påverkat redovisningskonsultens arbetsuppgifter och arbetssätt, då flera arbetsmoment digitaliserats. Utvecklingen har medfört ett tryck på en bredare kunskapsbas samt att redovisningskonsulten numera bör besitta en hög grad av social kompetens. Dessa faktorer är delar av den kognitiva förmågan som även influerats av den tekniska utvecklingen. Sammanfattningsvis harredovisningskonsulternas professionella identitet påverkats av den tekniska utvecklingen och spås göra det även i framtiden. / Background: The development of digitalization and automation has had a large presence in our society, with great effects on different professions, resulting in the human presence being replaced. In recent years the management accounting businesses has been strongly influenced by the digitalization. Studies have indicated that most of the administrative tasks will become more consulatory, changing the management accountant’s role. How does digitalization affect the management accountant’s professional identity? Problem: In order to understand the effects of digitalization on the management accountant’s professional identity, we designed our issue based on theories. The purpose of this study is to map and analyze how the professional identity has changed, focusing on the three crucial aspects that constitutes the professional identity; specialized knowledge resource, interaction know-how and cognitive understanding. The study also analyzes the management accountant’s views of the future of the industry and compares it with the theories regarding the impact of digitalization on their profession. Method and Theory: In this study, we defined digitalization as an automation of workflow, where routine tasks are being automated. By this definition, this study will analyse how the digitalization is used by the management accountants, the purpose is to gain knowledge in how far the industry has come in the technical development. Furthermore, the theory of profession has been used, defined and described by six steps on how to achieve a profession. The professional identity within service work is influenced by external changes. The theory behind the professional identity is constituted by three aspects concerning management accountants. This study is constructed by a qualitative method, where the empirical data has been gathered through semi structured interviews with seven operating management accountants. The range represents a total of six accounting offices. Results of study: The digitalization has influenced the management accountants tasks and how they perform them. The development of the digitalization also brought a need for the management accountants to possess a wider range of knowledge and to be very socially competent. These factors are part of what composes the cognitive understanding and have been affected by the technical development. The result of the study indicates that the technical development has had an impact on the management accountant’s professional identity and will continue to do so in the future. (This paper is written in Swedish)

Bakgrund: Digitaliseringen har haft en stor påverkan på hela vårt nutida samhälle och dess utveckling sker exponentiellt. Information finns nu mer lättillgänglig och flera branscher har sett stora förändringar. Dessa förändringar har både varit positiva och negativa och har lett till att företag har behövt anpassa sina affärsmodeller samt skapa nya. En av de branscher som har sett en stor förändring är tidningsbranschen, vars traditionella affärsmodell hotats då färre konsumenter nu läser papperstidningar. Många tidningar har stora problem med att kapitalisera på de förändrade konsumtionsvanorna som uppstått kring media och nyheter. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur lokala dagstidningar upplever digitaliseringens påverkan på tidningsbranschen. Frågeställningar: 1) Vilka upplevda hot och möjligheter har tidningsbranschen stött på till följd av digitaliseringen och vad har de gjort för att hantera det?2) Hur har tidningarnas affärsmodeller förändrats till följd av digitaliseringen?3) Hur upplever tidningarna att deras funktion i samhället påverkats till följd av digitaliseringen? Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och genom en multipel fallstudie har tre fallföretag studerats. Vidare utfördes studien utifrån ett hermeneutistiskt perspektiv med iterativ ansats. Primärdatan samlades in genom utförandet av sex semistrukturerade intervjuer som även har kompletterats med sekundärdata. Slutsats: Studiens resultat visar att digitaliseringen både medfört hot och möjligheter inom tidningsbranschen. Fallföretagen har mött ökad konkurrens både inom tidningsbranschen och även från aktörer utanför branschen. Det har samtidigt möjliggjort nya digitala verktyg och insamlandet av kunddata, vilket bidragit till ökad effektivitet. De traditionella affärsmodellerna inom branschen har hotats och det har varit nödvändigt att experimentera för att finna nya intäktsströmmar. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med en djupare förståelse för hur lokala dagstidningar har påverkats till följd av digitaliseringen och gett exempel på vilka upplevda hot och möjligheter de stött på till följd av detta. Vikten för lokala dagstidningar att anpassa sig, dels genom att förändra sina affärsmodeller, har även det lyfts fram. Studien har även bidragit med en bild av hur konkurrensen inom och mellan branscher har förändrats till följd av digitaliseringen. / Background: Digitalization has had a large impact on our current society and has had an exponential growth. Information is now easier to access and several industries have seen big changes. These changes have been both positive and negative and has forced companies to change their business models or create new ones. One of the industries which has seen a large change is the newspaper industry, whose traditional business models has been threatened due to fewer consumers reading printed newspapers. Many newspapers have faced problems with being able to capitalize on the changed consumer behavior regarding media and news. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of how local newspapers experience the impact that digitalization has had on the newspaper industry. Research questions: 1) Which threats and opportunities has the newspaper industry experienced following the digitalization and how have they managed these? 2) How has the newspapers business models changed following the digitalization? 3) How does the newspapers experience that their function in society has been affected after the digitalization? Methodology: The study has used a qualitative strategy and through a multiple case study three cases have been studied. A hermeneutic philosophical perspective has been used with an iterative approach. The primary data was collected through six semi-structured interviews, which was further complemented with secondary data. Conclusion: The results of the study show that digitalization has brought both threats and opportunities to the newspaper industry. The cases have faced increased competition both from within the industry and from companies outside the industry. It has also enabled the use of digital tools and the collection of customer data, which has increased efficiency. The traditional business models has been threatened and it has been necessary to experiment to find new sources of revenue. Contribution: This study has contributed a deeper understanding of how local newspapers have been affected by the digitalization and which threats and opportunities they have experienced following this. The importance for newspapers to adapt and change, partly through changing their business models, has also been highlighted. The study has also contributed with showing how the competition within and between industries has been affected following the digitalization.

Sjöfarten står konstant inför nya utmaningar. En av de största utmaningarnasom sjöfartsbranschen står inför i dagsläget är digitaliseringen. Mycket avden traditionella utrusningen ombord fartyg idag är digitaliserat ochintegrerat på bryggan. När utrustning digitaliseras betyder det inte att det blirbättre för operatören. Det är viktigt att se hur förändringen påverkar arbetetombord och att befälen som använder utrustningen har rätt kompetens. Syfteti denna studie är att undersöka svenska sjöbefäls syn på kompetensaspekteninom digitalisering samt hur arbetet med digitalisering sker inom svenskarederier. Metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att samtliga respondenter ser stora utmaningar ochmöjligheter med digitalisering. Svenska sjöbefäl och svenska redare serpositivt på digitalisering. Respondenterna ser även att utbildningen fördigitalkompetens behöver följa med i den fortskridande digitaliseringen föratt arbetet ombord skall fortsätta vara säkert och effektivt. / Shipping is constantly facing new challenges. One of the biggest challengesfacing the shipping industry today is digitalization. Much of the traditionalequipment on board ships today is digitized and integrated on the bridge.When equipment is digitized it does not mean that it gets better for theoperator. It’s important to see how this affects the work on board and that theofficers have the appropriate competence. This study aims to examineSwedish seafarers&amp;#39; views on the competence aspect in digitization and howthe work on digitization takes place within Swedish shipping companies.This study uses qualitative semi-structured interviews. The result shows thatall respondents see great challenges and opportunities with digitization.Swedish officers and Swedish ship owners are positive about digitization. Allrespondents believe that digital competence needs to follow the fastdeveloping digitalization to ensure that work onboard keeps on being safeand effective.