I Sverige uppskattas 800 000 personer leva med astma. I landet pågår ett digitaliseringsarbete för att via e-tjänster göra vården mer tillgänglig för patienter. E-tjänster avsedda för astmavård har uppvisat svårigheter att främja kommunikation mellan patient och vårdgivare. E-tjänster har inte ansetts kunna ersätta den personliga kontakt som ett möte mellan patient och vårdpersonal erbjuder. Bristande kontakt med vården kan leda till att gradvis försämring av astmasymtom inte upptäcks. Det kan också leda till en avsaknad av upplevt socialt stöd hos patienten, vilket kan leda till sämre mental hälsa. För att undersöka hur e-tjänster för astmavård kan designas för att, genom individanpassad information, främja och upprätthålla kommunikationen mellan patient och vårdgivare, till stöd för god vård och patienthälsa, har en studie uppdelad i tre steg genomförts. Denna studie inleddes med en litteratursökning, följdes av en intervjustudie med öppna intervjuer och avslutades i en konceptdriven designprocess. Intervjuerna analyserades mot tidigare teorier och användes tillsammans med dessa som grund för att skapa ett designkoncept tänkt att främja och upprätthålla kommunikation mellan patient och vårdgivare i astmavården. Designkonceptet, “Astmaportalen”, togs iterativt fram genom en konceptdriven designmetod vilken involverade astmavårdpersonal, astmapatienter samt informatikstuderande. Konceptet manifesterades i form av en digital prototyp. Utvärderingar med astmavårdpersonal, astmapatienter och informatikstuderande visade att designkonceptet skulle kunna utgöra ett användbart bidrag till en symbios av vårdmöten på plats och digitala lösningar. / In Sweden, 800,000 persons are estimated to live with asthma. There is an ongoing digitization work in the country, to make healthcare more accessible to patients through the use of e-services. E-services intended for asthma care have shown difficulties in promoting communication between patients and the caregiver. E-services have not been considered able to replace the personal contact that a healthcare meeting between the patient and the caregiver offers. Lack of contact with the healthcare can lead to gradual deterioration of asthma symptoms not being detected. It can also lead to a patient-perceived lack of social support, which can lead to poorer mental health for the patient. To explore how e-services for asthma care can be designed in order to, through individualized information, promote and maintain communication between patient and the healthcare provider, in support of good care and patient health, a study divided into three steps has been carried out. The study began with a literature search, was followed by an interview study with open interviews and ended in a concept-driven design process. The interviews were analyzed against previous theories and used together with these as the basis for creating a design concept intended to promote and maintain communication between the patient and the caregiver in asthma care. The design concept, "Astmaportalen” (“The Asthma Portal"), was iteratively created through a concept-driven design method which involved asthma care personnel, asthma patients and informatics students. The concept was manifested in the form of a digital prototype. Evaluations with asthma care personnel and asthma patients demonstrated that the design concept could make a useful contribution to a symbiosis of healthcare meetings on site and digital solutions.

Digitaliseringens framfart i banksektorn och dess påverkan på teknologin har medfört att allt fler bankärenden hanteras digitalt via internettjänster. Till följd av digitala banktjänster har en ny dörr öppnats för bedragare. Bedrägerier och ID-kapningar har medfört att bankkunder blir skeptiska gentemot digitala banktjänster eftersom kunder upplever hot mot deras integritet. Denna studies ambition är att studera förtroende, servicekvalitet och teknologisacceptans, som tidigare framhävts som betydande variabler i påverkan på integritetsrisken. Till skillnad från tidigare forskning har denna studie byggt upp en forskningsmodell som bygger på förtroende, servicekvalitet och teknologiacceptans för att undersöka integritetsrisken i samband med digitala banktjänster. Utifrån forskningsmodellen har tre hypoteser utformats för att vidareutveckla kunskapen inom forskningsområdet. En positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv forskningsansats präglar denna studie, där en kvantitativ forskningsansats i form av internetenkäter valdes för att samla in empiriska data. Studiens resultat, baserat på 101 respondenter, påvisar att förtroende och teknologiacceptans har en påverkan på integritetsrisken, dock visar resultatet att servicekvalitet inte har någon påverkan på integritetsrisken. / Rapid development in technology due to digitalization has altered a myriad of people’s lives, as it provides the customers an opportunity to perform banking activities online. As a result of digital transition from traditional banking to online banking, fraud has occurred more frequently. Owing to this, banking customers have become skeptical about online banking and are more aware of its impact on their integrity. The purpose of this study is to examine trust, service quality and technology-acceptance in regard to the perceived integrity risk. Contrary to previous research, this study has constructed a research model built on trust, service quality and technology-acceptance, factors that have been perceived as having an impact on the integrity risk in conjunction with online banking. Utilizing the research model, three hypotheses have been created to further explore the research area. A positivistic research philosophy and a deductive research approach was implemented in this study. Furthermore, a quantitative research method in the form of questionnaires was used to gather and collect empirical data. The results, based on 101 respondents, show that trust and technology-acceptance have an impact on the integrity risk, however it also shows that service quality does not have an impact on the integrity risk.

The aim of the study was to examine employees' attitudes towards work shifting to the digital space and whether there will still be a need for the physical workplace in the future in relation to the development of information and communication technologies. For this study a survey was conducted to answer the following questions; how is the digital transformation of work affecting the workplace for employees in the Icelandic tech sector, what are the factors that affect the choice of workspace, and how can the choice of office space influence job satisfaction? Literature and theories about workplace development, digitalization, organizational communication and information, and communication technologies were used to gain a broader and deeper knowledge of the field. The study shows that it is likely that there are still some changes to take place in today's workplaces and that increased flexibility is one of those changes as 94.9% of participants in this research thought flexibility was an important feature for the organization to possess to be an attractive workplace. Face-to-face communication is more effective and there is still a need for the physical workplace according to the participants of this study. It is essential for organizations today to stay attractive and become more attractive in the eyes of current and future employees. The workplace needs to be a place where employees feel good and where they prefer to work so that face-to-face communication and relationships between co-workers and managers does not only take place in the digital environment. A balance between the physical and virtual office space needs to be the focus for organizations in the coming years. Subsequently, the results were compared with the theories and previous studies.

Bakgrund: Digitalisering är ett utav de mest diskuterade ämnena i dagens samhälle och det har förändrat organisationer likt ingen tidigare innovation. Förändringar är inte alltid lätta att hantera och kan skapa problem oavsett hur välplanerade de är. En av de största svårigheterna vid förändringsarbete är att få med sig de anställda. Något som har blivit vanligare är att se de anställda som en drivare av innovationsarbetet. Forskning visar att förändringsarbete i den operativa verksamheten inom ramen för digitalisering är ett outforskat område.   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur Polismyndigheten inkluderar digitalisering i sin operativa verksamhet. Detta arbete möjliggörs genom att en kartläggning av myndighetens digitaliseringsarbete genomförs, vilket också avser att utreda hur Regeringens digitaliseringsstrategi återfinns hos myndigheten. Ytterligare ämnar studien bidra med kunskap om hur medarbetarna kan vara en del av förändringsarbetet i myndigheten samt andra organisationer som står inför liknande utmaningar.   Metod: För att lyckas uppfylla studiens syfte har fallstudie tillämpats som forskningsstrategi. Ett iterativt arbetssätt har används genomgående för sammanställningen av det teoretiska samt empiriska materialet. Insamlingen av det empiriska materialet skedde genom att flertalet dokument studerades samt genom semi-strukturerade intervjuer på Polismyndigheten.   Slutsats: Digitalisering som ämne finns presenterat i flera av myndighetens styrdokument, dock i väldigt generella drag. De fem delmålen från Regeringens digitaliseringsstrategi är hanterade inom myndigheten men endast indirekt. Myndigheten styr sitt förändringsarbete inom ramen för digitalisering genom sin styrmodell, verksamhetsbaserad IT-utveckling. Den är däremot i dagsläget mer använd av de i yttre tjänst än de i inre. För de i inre tjänst finns också ett större motstånd till att använda de digitala verktygen. Genom en tydligare styrning kan kulturen förändras och leda till att digitaliseringen blir en större del av verksamheten. / Background: Digitalization is one of the most discussed topics in today’s society and it has come to change organisations like no earlier innovation. Changes are not always easy to handle and can create problems regardless of how well structured the process is. One of the biggest challenges when it comes to change management is to involve the employees. To see the employees as a driver of innovation has become more common. Research show that change management in the operational business when it comes to digitalization is still yet an unexplored topic.   Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Swedish Police include digitalization in their operational business. The work is made possible through a mapping of the authority’s work with digitalization, which also aims to investigate how the goals from the Swedish Government’s digitalization strategy is taken care of. Further, the study aims to contribute with knowledge about how employees can be part of the work with changes within the authority but also in other organizations, that are faced with the same challenges.   Method: In order to fulfill the purpose of the study, a case study is applied as research strategy. When compiling the theoretical material and gathering the empirical material an iterative approach was used. The empirical material was gathered through qualitative interviews with employees at the Swedish Police.   Conclusions: Digitalization as a subject are represented in many of the authority’s documents, but only in general. The five goals from the digitalization strategy presented by the Swedish government are handled but only indirectly. The authority is managing their changes caused by the digitalization through their control model. This way of working is more used by the people working in the external environment. The resistance to use digitalized tools is greater from the people working in the internal environment. With a clearer management accounting system, the culture can change which will make digitalization a bigger part in the authority.

Länsstyrelsen i Blekinge genomgick en stor omorganisation under 2018, i en del av arbetet med att effektivisera, få en mer strategisk planering av arbetet och ge utrymme till att vara mer delaktiga i länets utveckling. Funktionen Tillsyn och Prövnings vattengrupp valdes ut som en fokusgrupp för projekt x, vars mål är att skapa nytt arbetssätt. Detta resulterade i att syftet med examensarbetet var att identifiera behov av samt föreslå arbetssätt och verktyg som hjälper projekt x gruppen att effektivisera och kvalitetssäkra sitt arbete. Metoden som valdes för examensarbetet var grundad teori, på grund av att metoden är öppen, vilket innebär att författaren fick möjlighet att arbeta väldigt brett och bygga upp djupgående kunskap om behoven och arbetssättet under tiden. Författaren genomförde även en deltagande observationsstudie som passar väldigt bra ihop med grundad teori. Resultatet blev att fem stycken kategorier identifierades, dessa var effektivisering, kunskap, digitalisering, samverkan och implementering. Inom dessa kategorier togs det fram verktyg och modeller som ska hjälpa projekt x gruppen i deras arbete. Detta resulterade i en ansats till teoretisk modell, som visar på hur de olika verktygen och arbetssätten samverkar och vilka förutsättningar som behövs för att effektivisera gruppen och även implementera förändringen i resten av organisationen. Slutsatsen som kunde dras av examensarbetet var att samverkan, effektivisering, digitalisering och kunskap är oftast kombinerade med varandra och att de i kombination med varandra effektiviserar arbetet. Den ansatsen till teoretisk modell, som presenteras i det här examensarbete visar på hur de olika verktygen och arbetssätten samverkar och vilka förutsättningar som behövs för att effektivisera gruppen och även implementera förändringen i resten av organisationen. / The County Administrative Board of Blekinge underwent a major reorganization in 2018, in part of the work of streamlining, getting a more strategic planning of the work and giving room to be more involved in the county's development. The function Supervision and Testing Water Group was selected as a focus group for project x, whose goal is to create a new working method. This resulted in the purpose of the thesis being to identify the need for and propose working methods and tools that help the project x group to streamline and quality assure its work. The method chosen for the thesis was grounded theory, because the method is open, which means that the author had the opportunity to work very broadly and to build in-depth knowledge of the needs and working methods in the meantime. The author also conducted a participatory observation study that fits very well with grounded theory. The result was that five categories were identified, these were efficiency improvement, knowledge, digitalization, collaboration and implementation. Within these categories tools and models were identified that will help the project x group in their work. This resulted in an approach to the theoretical model, which shows how the various tools and working methods interact and what conditions are needed to streamline the group and implement the change in the rest of the organization.

Det huvudsakliga målet med redovisning har alltid varit detsamma, att skapa och förse information till interna och externa beslutsfattare. Redovisningsyrket har förändrats i och med digitaliserings intåg. För en redovisningsekonom är det därför av hög relevans att följa med i de tekniska hjälpmedlens utveckling. Studier har visat att denmest efterfrågade kunskapen enredovisningsekonom kan besitta efter erfarenhet är Excel. Tidigare forskning har belyst att nyexaminerades Excelkunskaper inte motsvarar arbetsgivarnas krav. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga vadsvenska lärosäten gör för att tillgodose arbetsgivarnas krav gällande digitalisering i allmänhet och Excel i synnerhet. För att syftet skulle uppnås undersöktes kursplaner för 72 redovisningskurser på 22 lärosäten. Sedan intervjuades 10 kursansvariga på 10 olika lärosäten med hjälp av intervjufrågor som var utformade via Technology Acceptance Model 2. I denna uppsats valdes kvalitativ metod med kvantitativt inslag. Resultatet visade att Excel nämns i 1 av 72 kursplaner men användes på 6 av 10 intervjuade lärosäten i utbildningen. Vidare visade resultatet att arbetsmarknadens krav, arbetsrelavans och utmatningskvalitet var de huvudsakliga variblerna till att lärosätena inkluderar Excel i utbildningen. Uppsatsen bidrar med kunskap om vad som kan vara avgörande för om lärosäten väljer att införa ett tekniskt hjälpmedel eller inte. / The primary goal of accounting havealways been the same, to create and provide information to internal and external decision makers. The accounting profession have undergone change due to digitalization. Therefore it is of utmost importance to follow thedevelopmentof technological tools.Studies have shown that the most demanded qualities in an employee is Excel knowledge after experience. Previous studies have shown that newly graduated students donot meet the employers demand. The purpose of this study is to map what swedish universities do to cater for the Swedish labour market regarding digitalization in general and Excel specifically. In order to achieve the purpose 72 syllabuses in accounting courses were examined at 22 different universities. This was followed by interviews with 10 course coordinators at 10 different universities with questions formulated from Technology Acceptance Model 2. This essay had a qualitative approach in general with quantitative elements. Results show that Excel was mentioned in 1 of the 72 syllabuses examined but used in 6 of the 10 interviewed universities. Further resultspointed that labour markets demands, job relevance and output quality werethe main variables affecting Excel involvement at target universities. This essay contributes with knowledgeon what is decisive for universities when it comes to adopting technological tools or not.

Sammanfattning Titel: Digitaliseringens betydelse för hoten gällande revisorernas oberoende - En fråga för framtiden. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jonathan Book och Cecilia Söderström Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Datum: 2019 – juni Syfte: Tidigare forskning visar på ett antal faktorer som kan påverka revisorernas oberoende, dock saknades mer specifikt tidigare forskning gällande digitaliseringens betydelse. Syftet är således att ge en ökad förståelse för vilken betydelse digitaliseringen har på revisorernas oberoende med fokus på vänskapshot, självgranskningshot och kompetenshot. Metod: Vår studie utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt synsätt, vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi hade för avsikt att öka förståelsen för läsaren. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning och studiens empiriska material samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med revisorer från två olika revisionsbyråer. För att bearbeta teoretisk referensram och empiriskt material, har en analysering gjorts med hjälp av tematisering.  Resultat & slutsats: Studien visar på att självgranskningshotet är det mest aktuella hotet och att digitaliseringen har en väsentlig betydelse på samtliga hot mot revisorernas oberoende. Det finns dessutom tecken på att kompetenshotet inte i sig är ett hot mot oberoendet utan istället en revisionsrisk. Examensarbetets bidrag: Vi har i denna studie studerat tre hot mot revisorernas oberoende med hjälp av tidigare forskning: vänskapshot, självgranskningshot och kompetenshot. Ur ett teoretiskt perspektiv fann vi att dessa hot ökar i takt med digitaliseringen. Nya kommunikationsverktyg är en bidragande faktor till att vänskapshotet ökar. Vidare fann vi med hjälp av tidigare forskning som såväl empiriskt material att rådgivning och konsultation leder till ett ökat självgranskningshot till följd av digitaliseringen. Även kompetenshotet ökar i takt med digitaliseringen, däremot fann vi skillnader mellan vår teoretiska referensram och vårt empiriska material gällande huruvida kompetenshotet är ett hot mot revisorernas oberoende eller en revisionsrisk. Förslag till fortsatt forskning: Det finns ett behov att fortsätta studera kompetenshotet mot revisorns oberoende då det ses som ett olöst blackbox-problem i och med de skilda uppfattningarna mellan vår teoretiska referensram och vårt empiriska material. Vi anser att fortsatt forskning kan ta vid vår studie och dessutom göra en mer omfattande undersökning med fler infallsvinklar som exempelvis hur normgivande organ ser på kompetenshotet. Nyckelord: Revision, Digitalisering, Oberoende, Vänskapshot, Självgranskningshot, Kompetenshot / Abstract Title: The importance of digitalization regarding the threats upon the auditors’ independence - A question for the future. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jonathan Book and Cecilia Söderström Supervisor: Tomas Källquist and Pär Vilhelmsson Date: 2019 – june Aim: Previous research shows a number of threats that may affect the auditors’ independence. There was a lack in the previous research, more specifically regarding the importance of digitalization upon these threats. The aim is thus to give an increased understanding of the significance of digitalization on the auditors’ independence with a focus on friendship threat, self-audit threat and IT-competence threat. Method: Our study is based on a social constructivist and hermeneutic approach, we have also used a qualitative method since our intention was to increase the understanding of the reader. Our theoretical framework is based on previous research and the empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with auditors from two different audit firms. In order to analyze theoretical framework and empirical material, a thematization was made. Result & Conclusions: The study shows that digitalization has a significant impact on all of our chosen threats upon the auditors’ independence, our study also shows that the self-audit threat is the most topical one. There are also signs that the IT-competence threat is not a threat to auditors’ independence, but more likely a threat upon the audit risks. Contribution of the thesis: We have examined three threats against the independence of the auditors through prior research: friendship threat, self-audit threat and IT-competence threat. From a theoretical view we found that the threats increase due to digitalization. We saw new communication tools as a contributing factor to the increase of friendship threat, as for the self-audit threat could we see in both prior research and the empirical material that consulting and advisory services increases due to digitalization. Regarding the IT-competence threat we saw an increasement along with digitalization, but we see a difference in prior research and our empirical material where as it is a threat against the independence or if it is a threat upon audit risk. Suggestions for future research: There is a need to continue to study the competence threat against the independence of the auditors as the black box remains unsolved due to the different opinions between our theoretical framework and our empirical material. We suggest that future research can continue where we left off and more extensive examine the threat with different angles such as opinions of norm-making bodies on the threat. Key words: Audit, Digitalization, Independence, Friendship threat, Self-audit threat, IT-competence threat

The issue that this study addresses is the public transportations difficulty to adapt and keep up with the continuously digitizing society. To address this problem, the purpose of this study will be to investigate what could be a contribution to the further improvements within public transportation systems. The study is established alongside with the recently started “Welcome onboard” project, where the purpose is to develop and extend the public transportation as we know it today. The aim is to through five different functional areas urge the utility, where crowdsourcing will play a central role. We are distinguishing three public transport authorities attitudes towards the different functions of the project. We will investigate the attitudes towards the Welcome  onboardprojects functions and if they could be a contribution to the RKM-companies future development. Furthermore, this thesis will also investigate how the RKM-companies would grade the different advantages of different functional areas, and in a extend what would bevital for an future implementation. The empirical data collection consist of interviews of informants with a deep understanding ofthe development of the public transportations. First we interviewed two key persons of the Welcome onboard project, to get a deep understanding of the project. Later on we interviewed key persons at Värmlandstrafiken and Västtrafik, that are two different regional public transportation authorities. To strengthen our results we also chose to interview Samtrafiken, which task are to develop collaborations and offer services within information and ticket solutions for the public transport industry. This is made in order to benefit both traffic the RKM and the travelers.  All the interviews were transcribed and analyzed, later the empirical data collection could be compared through different cases. These cases were categorized by information about the company that the interviewees where representing and the answers regarding the attitudes towards the “Welcome onboard”-project and its functions. The result from the thesis will give an understanding of Västtrafik, Värmlandstrafiken and Samtrafikens perspective of the functions and attitudes towards the further development of public transportation.

Air traffic control and how it is organized is about to change. In Sweden, the Air Traffic Navigation Services (Luftfartsverket) together with SAAB have developed an alternative to traditional air traffic control; Remote Tower Services (RTS). RTS means that a digital tower with multiple cameras is placed at the airport instead of a traditional air traffic control tower. The air traffic controllers control the traffic via a Remote Tower Center (RTC), often situated several miles from the airport. 2015, as the first country in the world, the Air Traffic Navigation Services together with SAAB launched RTS in Sweden at Örnsköldsviks airport which operates from a RTC in Sundsvall. In the forthcoming years RTS is about to be implemented at four Swedish airports. Using Everett Rogers theory of diffusion and theories of public-private partnership this paper examines RTS as an innovation. The study is based on qualitative interviews with representatives from the Air Traffic Navigation Services, Swedavia and Swedish Pilot Association.The study shows that RTS as an innovation can be seen as a consequence of the deregulation of the air traffic control market in 2010 whereas digitalization is another contributing factor. The study also shows that the implementation of RTS can be seen as unilateral. There have been deliberative elements with municipalities and other actors but some of these elements have been symbolic.

THE SHARING ECONOMY AND DIGITALIZATION: CHALLENGE FOR COMPLEX MODIFICATION OF LABOR LAW? ABSTRACT This diploma thesis discusses the phenomenon of last decade called sharing economy, which has many different forms and names. In its purest meaning, the sharing economy concerns behavior of economically active entities that, in order to reduce their own costs or to use their spare capacity, share free resources. As the best examples of sharing economy, we can name capital platform Airbnb, where people share their unused immovable in order to generate profit or work platform BlaBlaCar trough which people reduce their car costs while travelling one-off long-distance trips. However, as mentioned above, sharing economy has many different forms. One of them, which cannot be recognized as its pure form, is provided by Uber. Uber, as well as BlaBlaCar, created mobile platform trough which providers of transport services can get in touch with users of these services. Despite this similarity, there are several significant differences from which one can conclude that Uber is not a classic provider of information technology services, such as BlaBlaCar. That was also borne out by foreign courts, including European Court of Justice. On that basis, a question arises, whether Uber drivers really carry on the activity of...