Public organizations can collaborate, cooperate or coordinate efforts to reach politically set goals. For the Migration Agency and higher education institutions such as universities, cooperation is required to manage the process when an international student from a third country has chosen to study in Sweden at a Swedish university. The purpose of the essay was to investigate the complex phenomena that different public organizations can face when anorganizing process takes place. The essay is a study in what is described as ”Government” in which the cooperation between authorities is central. The essay's methodology is based on aqualitative study with social constructivism as an analysis tool in the understanding of how organizations are constructed. The qualitative study consisted of seven semi-structured interviews with staff from the Swedish Migration Agency and Universities. These individuals have been able to highlight the different institutional logics that delimit and unite activities. The theoretical ground is based on new institutional theory with a starting point in institutional logics and boundaries. The institutional logics of bureaucratic logic, political logic and market-oriented logic have resulted in finding answers to the fact that there are two dominant parts that becomes visible in the collaboration between the Swedish Migration Agency and universities, where international students are the organizational field. The study has shown that there is: a) the control mechanism at the Swedish Migration Agency and b) the global university. What has been demonstrated is that the control mechanism at the Swedish Migration Agency has a clear bureaucratic logic with influence from a political logic. The global university can be seen as a hybrid organization where the bureaucratic logic is visible with the influence from the political logic. What separates the control mechanism at the Migration Agency and the educational institutions is that, in addition to a bureaucratic logic with influence from a political logic, the educational institutions also show tendencies towards a market-oriented logic. The market-oriented logic contains features of New Public Management with competition and efficiency. The result is that Swedish universities can thus be described as hybrid organizations in their work with international students and the migration process. / Offentliga organisationer kan samverka, samarbeta eller samordna insatser för att nå politiskt uppställda mål. För Migrationsverket och lärosäten krävs samarbete för att hantera processen när en internationell student från tredje land har valt att studera i Sverige vid ett svenskt statligt lärosäte. Syftet med uppsatsen var att undersöka de komplexa företeelser som olika offentliga organisationer kan mötas inför när en organiseringsprocess sker. Uppsatsen är en studie i det som beskrivs som centralstyrning där samverkan mellan myndigheter är det centrala. Uppsatsens metodik bygger på en kvalitativ studie med socialkonstruktivismen som analysverktyg i förståelsen för hur organisationer konstrueras. Den kvalitativa studien har bestått av sju stycken semi-strukturerade intervjuer med personal från Migrationsverket och lärosäten. Dessa personer har kunnat belysa de olika institutionella logikerna som avgränsar och förenar aktiviteter. Den teoretiska grunden bygger på nyinstitutionell teori med avstamp iinstitutionella logiker och gränser. De institutionella logikerna byråkratisk logik, politisk logik och marknadsorienterad logik har medfört att finna svar på att det finns två dominerande delar som blir synliga i samarbetet mellan Migrationsverket och lärosäten där internationella studenter är det organisatoriska fältet. Studien har visat på att det finns a) Kontrollmekanismen hos Migrationsverket och b) Det globala universitetet. Det som påvisats är att kontrollmekanismen hos Migrationsverket har en tydlig byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik. Det globala universitetet kan ses som en hybridorganisation där den byråkratiska logiken är synlig med påverkan från den politiska logiken. Det som skiljer kontrollmekanismen hos Migrationsverket och lärosäten åt är att lärosäten förutom en byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik, även visar tendenser på en marknadsorienterad logik. Den marknadsorienterade logiken innehåller drag från New Public Management där konkurrens och effektivitet finns. Det resulterar i att svenska lärosäten i arbetet med internationella studenter och migrationsprocessen således kan beskrivas som hybridorganisationer.

Vår studie är inspirerad framförallt genom vår utbildning på en sida och tidigare forskningen på den andra, där vi som studenter och framtidens medarbetare i offentlig sektorn försöker belysa den objektiva verkligheten av offentliga verksamheten. Studieresultat är samling av empiriska erfarenhet och subjektiva åsikter bland anställda inom två kommunen där vi lyckades få svar av tjänstemän med olika befattning och på olika andvarsnivåer bl.a. Förvaltningscheferna, verksamhetscheferna, enhetscheferna och olika slag medarbetarna som deltog i intervjuer och genom enkätformulär, men samtidigt vi avstår att blanda våra egna åsikt och funderingar. Studie behandlar olika aspekter som vi bemöter inom dagens offentlig organisering och tillhörande verksamhet, men samtidigt presenterar positiva och negativa detaljer. Vi kommer att skriva om, hur styrning påverkar verksamhet, men samtidigt hur ledning kan skapa motivation, positiv arbetsklimat, förtroende och samverkan inom organisation och i samarbete med andra. Offentlig anställda och deras erfarenhet, synpunkt och idé är centralt för våra studie där vi kommer skapa och belysa mönster mellan teorier, vetenskapliga artiklar och insamlad studiedata. Studien presenterar vardagliga hierarkiska och byråkratisk strukturell ordning, arbetsförhållning, arbetsvillkor, social och professionell förhållningsätt. Offentlig verksamhetsorganisering är komplex och kräver att flera olika faktorer sammankopplas framförallt formell och informell arbetsstruktur som genom styrning, ledning och operativ verksamhet genomför beslut och åtgärd för medborgarnas välfärd.

En historisk översikt visar på att det skett förändringar i det svenska samhället när det kommer till arbetsmarknaden. Kvinnor har kommit att ta en större plats och är överrepresenterade i offentlig sektor, även på chefspositioner. Kvinnliga chefer visar en högre grad av stress än vad männen gör. Kvinnor och män upplever stress olika, där kvinnor stressar både över familjelivet och arbetslivet. Därav skapas ett intresse för att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka upplevelsen av stress. Studiens syfte är att undersöka om kvinnliga chefer i offentlig sektor upplever en högre grad av stress än manliga chefer, samt om faktorerna arbetsmiljö, oavlönat arbete och chefskap påverkar graden upplevelse av stress. Studiens teoretiska referensram presenterar teorier om könsordningen, stress där obetalt arbete ingår, arbetsmiljö och chefskap. Studien är en kvantitativ undersökning där enkäter skickats ut till 170 chefer i offentlig sektor i Sverige. Lika många kvinnor som män och svarsfrekvensen uppkommer till 44 respondenter. Studiens resultat visar att det inte finns några skillnader när det kommer till kvinnliga och manliga chefers upplevelse av stress i offentlig sektor. Det fanns inte heller något samband med faktorn chefskap. Däremot har det visat sig att arbetsmiljön är en bidragande faktor till upplevelsen av stress. Det finns även en liten indikator på att oavlönat arbete påverkar graden av stress. Studiens resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och teorier förutom när det kommer till skillnader mellan kvinnor och män. Studiens slutsats är att chefer i offentlig sektor oavsett kön upplever stress i relation till arbetsmiljö.

I vår uppsats har vi undersökt orsaker till korruption i två specifika fall inom offentlig förvaltning. Dessa benämner vi som "Göteborgsfallet", allmänt känt som "muthärvan i Göteborg" samt "Sigtunafallet" vilket är ett fall mellan Socialdemokraterna och byggbolaget PEAB. Som underlag har vi haft tidningsartiklar och rapporter. Analysen av fallen har skett med hjälp av metodologiska analytiska verktyg. Vidare har vi använt oss av tematiska studier utifrån syfte och frågeställningar. Vi kom fram till att korruption förekom, att institutionella faktorer spelade in och att dessa möjligen förstärktes genom New Public Management till följd av att förvaltningarnas tidigare starka normer försvagades.  Med två fallstudier kan inga generella slutsatser fattas. Däremot kunde ändå institutionella strukturer förklaras som bidragande faktorer till korruptionen. Allt kan dock inte skyllas på New Public Management. Speciellt utmärkande var en tystnadskultur i Göteborgs-fallet, som gjorde att man inte slog larm eller kanske till och med uppfattade handlingarna som tillåtet. I Sigtuna-fallet fanns det en form av vänskapskultur och en uppfattning om att man ökar effektiviteten. Uppluckringen av regler och normer inom offentliga förvaltningar kan öka incitamenten för korruption. Desto vanligare denna form av mer eller mindre sofistikerad korruption blir, ju större blir acceptansen för det. Till detta kommer att kontrollsystemen i kommunerna inte är utvecklade för en ny verklighet samt att påföljderna är ganska milda.

In this study, a case study is carried out regarding street-level bureaucrats in public sectors. We examine how street-level bureaucrats experience discretion, how they relate to it, use it and whether there are any differences in discretion. Further the perception of it within the profession, if so in what ways. This is then studied from a power perspective, where selected power phenomena are relational and institutional power. The study is conducted with 5 qualified interviews with police officers in external service in the police areas Älvsborg, Skaraborg and Gothenburg (City and South). Through selected theories such as Lipsky's theory of local bureaucrats and Foucault's theory of power perspective, the study captures important perspectives concerning the research area. Together with collected empirical data and selected theories it appears that street-level bureaucrats experience discretion relatively freely, however, in accordance with current regulations within the profession, which can sometimes contribute to them feeling limited. The study presents that street-level bureaucrats influence each other in their use of discretion through social interaction. Generally, they relate equivalently in their use of discretion due to the patterns of behavior within the profession. They perceive, experience and relate in the same way to discretion in general, regardless of police area - though there are differences presented in how street-level bureaucrats experience discretion, depending on the degree of position they hold within the profession, as well as minor internal differences between different police areas.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.

This essay will explain if and how the term customer is used at the municipal level in Sweden and if the officials in the chosen municipalities thinks the term customer affect the municipality's functions. Lundquist's theoretical perspective on our public ethos has been applied to explain the use of the term customer and its impact. By using a qualitative method based on semi-structured inverviews with officials and text analysis of local government documents, the municipalities of Kalmar, Umeå and the city of Helsingborg have been studied to fulfill this essays purpose. The result of the essay concludes that the term customer is used in different ways within the municipality and externally. According to the interviewed officials the term also has an impact on the municipality's functions and services.

In this thesis, I examine whether there has been an increase in negative campaigning and trait attacks in Sweden, and whether some of the drivers of negative campaigning found in the United States two-party system - that is, the factors that motivate parties or candidates to attack their opponent’s policies or character traits - are active likewise in the Swedish multi-party system. Based on the results of a quantitative content analysis of Swedish parliamentary election manifestos 1970-2022, I conclude that there has been no increase in negative campaigning and trait attacks in Sweden. Furthermore, out of the three well-established drivers of negative campaigning found in the United States’ two-party system, only one (ideology) was found to be active likewise in the Swedish multi-party system. It seems that contextual factors, such as the character traits of the party leaders at the time of the campaign, the social and political environment at the time of the campaign, and the parties’ party cultures in general - indeed challenging factors to operationalize and hence measure - play a large role in influencing the use of negative campaigning, at least in Sweden.

Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.

No description available.