Bakgrund: Oro är ett känslomässigt svar på stimuli som kan ge fysiologiska effekter. Att befinna sig i en operationssal är för många patienter en ny upplevelse där de överlämnar sin kropp till vårdpersonalen. Anestesisjuksköterskan kan hantera en patient i regional anestesi med olika omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som finns mot oro, pre och intraoperativt hos patienter som genomgår operationer i regional anestesi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie där 17 artiklar granskades med SBU samt GRADE och analyserades deduktivt med Fundamentals of Care som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Olika omvårdnadsåtgärder finns för att lindra oro icke-farmakologisk under regional anestesi. Majoriteten av resultaten visade tekniska åtgärder som video, musik, VR samt en minoritet om samtal och aromaterapi. Slutsats: Fler tekniska omvårdnadsåtgärder framkom vilket var oväntat. De hade effekt mot oro men på bekostnad av anestesisjuksköterskans relationella kontakt med patienten. Nyckelord: Regional anestesi, oro, icke farmakologisk, omvårdnadsåtgärder, Fundamentals of Care / Background: Anxiety is an emotional response to stimuli which can give physiological effects. To be in an operating theater is a new experience for many patients where they hand over their bodies to the healthcare staff. The nurse anesthetist can manage the patient during regional anesthesia with different nursing interventions.  Purpose: The aim of the study was to describe non-pharmacological nursing interventions that exist towards anxiety, pre and intraoperative in patients undergoing surgery under regional anesthesia.  Method: A descriptive literature review where 17 articles were reviewed with SBU and GRADE and analyzed deductively with Fundamentals of Care as a theoretical outset. Results: Various nursing interventions exist to alleviate anxiety non-pharmacologicaly under regional anesthesia. The majority of the results showed technical measures such as video, music, VR and a minority of conversation and aromatherapy.  Conclusion: Several technical nursing interventions emerged, which was unexpected. They had an effect on anxiety but at the expense of the nurse anesthetist´s relational contact with the patient.  Keywords: Regional anesthesia, anxiety, non pharmacological, nursing interventions, Fundamentals of Car

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Patienter med suicidalt beteende uttrycker att avsaknad av en god vårdrelation kan öka risken för suicidalt beteende. Sjuksköterskor beskriver det som komplext och utmanande att vårda och bemöta patientgruppen och upplever en avsaknad av kunskap. Inom intensivvården riskerar psykosociala behov att nedprioriteras då medicinska behov ofta har ett större fokus.  Syfte: Syftet var att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom intensivvård bemöter patienter med ett suicidalt beteende samt hur de tillgodoser deras psykosociala behov.  Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Intervjustudien hade en induktiv ansats och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att specialistsjuksköterskan eftersträvade ett respektfullt, ickedömande och lugnt bemötande till patienter med suicidalt beteende. Kommunikation, delaktighet och förtroende beskrevs som viktiga aspekter för att skapa en god relation med patienten. Psykosociala behov tillgodosågs bland annat genom kommunikation, närvaro och tillgodoseende av fysiska behov. I resultatet framkommer även faktorer, som tidsbrist och synen på rollen, som påverkade bemötandet och hur psykosociala behov tillgodosågs.  Slutsats: Trots en strävan om ett bemötande som skapade en god vårdrelation och en positiv inställning till att tillgodose psykosociala behov förekommer faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med suicidalt beteende negativt. Att uppnå personcentrerad vård av patienter med suicidalt beteende inom intensivvården är idag en utmaning och att uppmärksamma detta är avgörande för att förbättra vården av patientgruppen. Studiens resultat kan ge ledare och personal inom intensivvård insikt i hur omvårdnaden bedrivs för denna sårbara patientgrupp med omfattande psykosociala behov. / ABSTRACT  Background: Patients with suicidal behavior express that the absence of a good caring relationship can increase the risk of suicidal behavior. Nurses describe it as complex to care and interact with the patient group and experience a lack of knowledge. In intensive care, psychosocial needs risk being deprioritized as medical needs often have a greater focus.  Aim: The aim was to describe how nurse specialists in intensive care interact with patients with suicidal behavior and how they meet their psychosocial needs.  Method: Eight semi-structured interviews with nurse specialists in intensive care were conducted. The interview study had an inductive approach and was analyzed with qualitative content analysis.  Results: The results show that nurse specialists strived for a respectful, non-judgmental and calm interaction with patients with suicidal behavior. Communication, participation and trust were important aspects to create a good relationship with the patient. Psychosocial needs were met by communication, being present and meeting physical needs. In the results, factors appeared such as time constraints and the perception of the role, that affected the interaction and how psychosocial needs were met.  Conclusion: Despite ambitions of interactions that create a good caring relationship and a positive attitude to meeting psychosocial needs, factors appeared that affect the care of patients with suicidal behavior negatively. Achieving person-centered care of patients with suicidal behavior in intensive care is challenging and this observation is crucial to improve care. The study can offer leaders and personnel in intensive care insights in how care is conducted for this vulnerable patient group with vast psychosocial needs.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys. Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården. Otillräckligt tillgodoseende av patientens omvårdnadsbehov förekom speciellt rörande behandling av patientens smärta och hänsynstagande till patientens integritet. Teamet kring patienten på akutmottagningen upplevdes strukturerat och fungerande. De arbetsmodeller för teamerabete och kommunikation som implementerats på akutmottagningen användes i liten utsträckning.  Slutsats: Personalen på akutmottagningen har en god förmåga till kommunikation och att skapa en relation med patienten samt att arbeta i team. Detta är värdefullt för att skapa en god och trygg vård. Patienternas behov av smärtlindring och integritet blir dock inte tillgodosedda på akutmottagningen. / Background: The fundamentals of care are the basic human needs that have to be met in the treatment of patients to maintain quality care. To ensure safe and person- centered care the team working with the patients needs to be organized and functional. Objective: The aim of this study was to explore how the fundamentals of care needs are met for critical ill patients, and the structure and function of the team in the emergency department. Method: A qualitative field study inspired by the principles of practical ethnography. Fifty observations were made in the emergency department using a protocol and analyzed with descriptive statistics and a content analysis. Results: The results in this study shows that the staff was skillful in communicating and creating a relation with the patients, but not so much in making the patients involved in their care. The basic needs of the patients where insufficient met, especially concerning treatment of pain and taking the patients integrity into account. The teamwork was perceived as structured and functional. The implemented models according teamwork and communication of working in the emergency department was not used sufficiently. Conclusion: The staff´s ability to communicate, establish a relationship with patients and to work in teams where identified which contribute to a sense of comfort and security for the patient. Although the needs for analgetica is not fulfilled and the respect for patient´s integrity is not fully taken into account.

Background: Patients undergoing cytoreductive surgery with hyperthermic intraperitoneal chemotherapy may have extensive and complicated nursing needs with risk of complications. However, there is no research on the postoperative care at the surgical ward. Aim: The purpose was to describe, from the nurse's perspective, which nursing needs patients who had undergone CRS with HIPEC expressed and whether they received the nursing care they needed. Method: A descriptive qualitative interview study with semi-structured interviews with nurses (n = 12) was conducted on two surgical wards. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Physical nursing needs - complex to remedy and common with setbacks, To get the care adapted to individual needs and Psychosocial nursing needs are not met. The result showed that the most distinctive nursing needs in the patients were nausea, pain/anxiety and mobilization. During the care period, it was important that the nurse was responsive and that a good relationship between the healthcare staff and the patient was developed. The nurses described that patients had a need for more information and mental support. Conclusion: The results show that patients undergoing CRS with HIPEC have many nursing problems and the nursing care needs to be improved in several areas. A more structured and person-centered nursing could meet several nursing needs. This complex patient group should be cared for by nurses with professional experience and higher education, eg specialist nurses (surgical care). Further research should be conducted with patients who have undergone CRS with HIPEC as informants.

Background: Managers and health professionals, so-called stakeholders, at the system and clinical level in the acute care chain, are responsible for providing safe and high-quality care encompassing both nursing and medical aspects. In patients with acute abdominal pain (AAP), high-quality nursing care has been described as not always being delivered across the entire acute care chain. This patient group frequently seeks care across the acute care chain and the care procedures and quality may differ widely. The quality of nursing care provided to patients can be understood through the framework Fundamentals of Care. The framework is divided into three dimensions: establishing a relationship with the patient, integration of the patient’s fundamental care needs, and context of care. Stakeholders are one important part of the context of care and a prerequisite for delivery of high-quality care.  Aim: The overall aim was to explore managers’ and health professionals’ understanding of managing and conducting care of patients with AAP across the acute care chain.  Method: Individual interviews with open-ended questions were used in two studies and data were analysed with a conventional qualitative content analysis method. Participants represented ambulance services, emergency departments, and surgical departments. Managers at head nurse level (n=11) and operational level (n=6) at four hospitals were included in Study I. Registered nurses (n=11) and physicians (n=8) at five hospitals were included in Study II. Results: In Study I, managers described the adult patient group as challenging and heterogenous. The managers reflected on themselves as role models. Guidelines were used to organise care, but they often had a medical focus and the managers referred to others as being responsible for the guidelines. Managers who were registered nurses focused on the medical care of patients with AAP, while managers who were physicians underlined the value of nursing care to improve patient outcome. In Study II, health professionals described dedication to applying evidence-based practices. However, they used personal experience over guidelines in care provision. They described organisational barriers to delivering high-quality care, such as varying competence among colleagues, lack of available patient beds, and lack of collaboration across the acute care chain.  Conclusion: The stakeholders’ perspectives complemented each other, but their descriptions of managing and conducting care of patients with AAP did not always fit together, which revealed a gap in the everyday clinical practices as well as structural issues at the system level. These empirical descriptions of differing understanding may reveal some of the reasons why patients with AAP do not always experience high-quality care. To optimise patient care across the acute care chain, stakeholders need a shared understanding to meet patients’ fundamental care needs and enable provision of high-quality nursing and medical care.

No description available.

Enbart den traditionella medicinska ronden räcker inte för att täcka de behov som den hjärtkirurgiska patienten med ett komplicerat vårdförlopp har. Omvårdnad är ofta åsidosatt och tid finns inte att vårda dessa patienter på ett evidensbaserat och strukturerat sätt. Patientdelaktigheten är dessutom låg i den här patientgruppen. Förbättringsarbetet har två syften: att öka delaktigheten för patienter med komplicerat vårdförlopp och att införa evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder genom att införa omvårdnadsrond för dess patienter. Förbättringsarbetet genomfördes på en hjärtkirurgisk vårdavdelning på ett Universitetssjukhus. Med hjälp av en påverkansanalys, Nolans förbättringsmodell och PDSA-hjul formades ett arbetssätt för att införa och testa omvårdnadsrond. Data samlades in via intervjuer med patienterna och journalgranskningar. Resultaten visar att patienter som deltar i omvårdnadsrond skattar sin delaktighet något högre än de patienter som inte deltagit, däremot behövs fler personcentrerade åtgärder än omvårdnadsrond för att öka patientens delaktighet. Resultaten visar att evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder infördes för den här patientgruppen.  Studien var kvalitativ med ett induktivt förhållningssätt med syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar hållbarheten för omvårdnadsrond som ett etablerat arbetssätt. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med sammanlagt sju av den vårdpersonal som deltagit på en omvårdnadsrond. Datan analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultaten visar att det finns förutsättningar för ett hållbart arbetssätt men det finns också faktorer som kan hindra hållbarheten. Vidare är vårdpersonalen positivt inställd till omvårdnadsrond, informations- och kommunikationskanaler är inte optimala men anses viktiga, att stöd och avsatt tid för omvårdnadsrond är avgörande och att det behövs en mästare eller influenser för hållbara förändringsarbeten. / The traditional medical round alone is not enough to cover the needs of the cardiac surgery patient with a complex care pathway. Nursing care is often neglected and there is no time to care for these patients in an evidence-based and structured way. Patient participation is also low in this patient group.  The improvement work has two aims: to increase the involvement of patients with a complex care pathway and to introduce evidence-based nursing diagnoses, goals and measures by introducing nursing rounds for these patients. The improvement work was carried out in a cardiac surgery ward in a university hospital. Using an impact analysis, Nolan's improvement model and PDSA wheel, an approach to introducing and testing nursing rounds was designed. Data was collected through interviews with patients and chart reviews. The results show that patients who participate in nursing rounds estimate their participation slightly higher than patients who did not participate, but more person-centered measures than nursing rounds are needed to increase patient participation. The results show that evidence-based nursing diagnoses, goals and interventions were introduced for this patient group.  The study was qualitative with an inductive approach to investigate the factors that influence the sustainability of nursing rounds as an established practice. Focus group interviews were conducted with seven nursing staff who had participated in a nursing round. The data was analysed using reflexive thematic analysis. The results show that there are conditions for a sustainable approach, but there are also factors that can hinder sustainability. Furthermore, the nursing staff is positively disposed to nursing rounds, information and communication channels are not optimal but are considered important, that support and allocated time for nursing rounds is crucial and that a champion or influencer is needed for sustainable change work.

No description available.

Abstract Bakgrund: Den palliativa vården omfattar alla åldrar och en mängd olika sjukdomar och tillstånd som slutligen leder till döden. Syftet med palliativ vård är att minska lidande och värna om patientens värdighet och livskvalitet. Det finns få studier som beskriver patienters upplevelser av palliativ vård. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats genomfördes. Litteratursökningen utfördes systematiskt där 10 artiklar inkluderades utifrån syftet. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Graneheim och Lundmans metod användes för att analysera patienters upplevelse av palliativ vård. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver patienters upplevelse av palliativ vård. Bli sedd som en person med värdighet; Uppleva trygghet vid val av behandling och lindring av symtom; Behöva vänta på vården du är beroende av; Känslan av förlorad kontroll vid brist på information och kontinuitet. Slutsats: Patienter upplevde behov av att bli bemött med vänlighet och empati. Den palliativa diagnosen medför att tid får en annan betydelse. Det fanns ett behov av samordning av vården för att inte slösa på tid. Information och delaktighet minskade oro och ångest. Fundamentals of Care kan stödja sjuksköterskan vid personcentrerat förhållningssätt för att främja patienters delaktighet i vården.

Inledning: Omvårdnaden är kulturellt lågprioriterad inom akutsjukvården vilket bland annat framkommer i patientens negativa upplevelse av akutmottagningsbesök. Bakgrund: Konsekvenserna av bristfälligt utförd omvårdnad är att patientens oro för sitt hälsotillstånd kvarstår efter ett akutmottagningsbesök. Därutöver relaterar utebliven omvårdnad till ökad förekomst av patientrelaterade skador liksom dödlighet. För att på ett strukturerat sätt identifiera patientens omvårdnadsbehov tillämpar sjuksköterskan metodologi enligt omvårdnadsprocessen. Detta sker såväl i det kliniska arbetet som i dokumentationen. Få studier kring hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas på en akutmottagning har baserats på innehåll från patientjournaler. Syfte: Syftet var att granska hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammades i omvårdnadsdokumentationen på en akutmottagning. Metod: Studien använde en retrospektiv design för journalgranskning med stöd av Cat-ch-Ing©. Resultat: De kvantitativa aspekterna av sjuksköterskans dokumentation fick över lag högre medelpoäng (M17 av max 30) jämfört med de kvalitativa (M =12 av max 29). Högst fokus lades på beskrivning av patientens anamnes, såväl kvantitativt som kvalitativt (M 2,32 respektive M 2,22 av max 3). Däremot var den kvalitativa dokumentationen för omvårdnadsdiagnos, vilken är grunden för mål med omvårdnaden, torftig (M 0,90). För patienter >64 år var dokumentationen av signifikant högre kvalitet (M 12,67 av max 29) än för patienter 18 - 64 år (M 11,06). Det var också i gruppen >64 år som vårdtiden var signifikant längre. Diskussion: Journalgranskningen visade hur sjuksköterskan vid initiala bedömningssituationer i hög grad beskrev patientens såväl oberoende som beroende omvårdnadsproblem. Däremot uteblev omvårdnadsdiagnostiska analyser varpå fokus vad gällde patientens vårdbehov hamnade på den medicinskt beroende omvårdnaden. Patientrelaterade faktorer som ålder likaväl som vårdtid kan ha betydelse för kvaliteten på omvårdnadsdokumentationen. Sjuksköterskans kunskap om omvårdnadsdiagnostisering kan vara bristfällig, men journalstruktur med låg anpassning till omvårdnadsbedömning för kortare vårdtider på akutmottagningar begränsar möjligheterna att förtydliga patientens omvårdnadsbehov. Slutsats: Omvårdnadsjournalens struktur har sannolikt omfattande betydelse för hur patientens integrerade omvårdnadsbehov uppmärksammas under vårdtiden på en akutmottagning. Journaluppbyggnad med kvantitativ inriktning bidrar till att främsta fokus vad avser omvårdnadsdokumentation hamnar på patientens medicinska beroende omvårdnadsbehov.