<p>Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.</p>

<p>Det finns forskning som visar att eleverna får en bättre kunskapsutveckling om de får röra på sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande. Undersökningen består av intervjuer som gjorts med sex lärare på två olika skolor där lärarna fått dela med dig av sina egna tankar och åsikter kring ämnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande och utveckling i hög grad och att det är viktigt att eleverna får röra på sig mer i skolan samt även på sin fritid.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.</p><p><strong>Resultat: </strong>Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.</p>

<p>År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag. Här koncentrerar vi oss framför allt på om föreningsidrotten var delaktiga i arbetet och om skolorna har utvecklat ett motoriskt träningsprogram.</p><p>Den teoretiska bakgrunden behandlar för ämnet centrala begrepp som t.ex. tidigare forskning kring koncentrationsförmåga och inlärning. I bakgrundsavsnittet tar vi även upp debatten inom området och olika sätt att se på hälsa. Som datainsamlingsmetod för vår undersökning använde vi oss av den kvantitativa enkäten. Vi har lämnat ut vår enkät på två skolor i Mellansverige som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Enkäten vänder sig till all personal som arbetat såväl före som efter införandet.</p><p>I vår studie kommer vi fram till att den stora majoriteten av respondenterna har upplevt positiva effekter av den dagliga fysiska aktiviteten, där de flesta ser att eleverna fått ett ökat intresse för fysisk aktivitet. Vidare bör nämnas att vi i resultatet såg ett samband mellan ett väl utvecklat motoriskt träningsprogram och upplevda positiva effekter på koncentrationsförmågan hos eleverna.</p>

<p>During the last Century a tremendously technical advancement has taken place and brought a change in society, which has affected workplaces in a monumental way. Many heavily and moveable physical working tasks at the work placement have been replaced with much easier and sedentary tasks.</p><p>Two of the major reasons for sick absence in Sweden are illness in the locomotive organs and pain, which can be treated and prevented with physical activity on a large scale. Many employers offer their employees’ subsidized exercise cards, which can be used during their free time. A health care exercise hour is one benefit that employers can offer their employees and normally takes place once a week during fully paid working time. A health care hour can be utilized in many different ways, for example: gym-exercise, swimming or Nordic walking.</p><p>The purpose of the study is to investigate to which extent exercise in either subsidized form or within work time are offered and practiced by employees, and its possible effects on sick-absence in Örebro county. Comparisons are made between men and women, and different types of employers.</p><p>A quantitative approach was chosen with existing data from the questionnaire “Life & health 2004”. The respondents were between 20-84 years old. The answering frequency was 63 % of a selection group of 17 160.</p><p>The results show that women are the ones who mostly receive and make most use of the benefits of doing exercise during working hours or in the subsidized form. The following results also revealed that it is more common for employees in the municipal sector to receive exercise benefits within work time. The employees within the county council make the most out of the benefits and the private employees were the one who used them less. Finally the results show that the employees who have not received any benefits have less sick absence.</p> / <p>Under det senaste seklet har en enorm teknisk utveckling medfört en förändring i samhället som till stor del påverkat arbetsplatsen. Många fysiskt tunga och rörliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen har ersatts av mer lätta och stillasittande uppgifter.</p><p>Två av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och värk, vilket kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Många arbetsgivare erbjuder sin personal subventionerade motionskort som kan användas för träning på fritiden. Friskvårdstimme är en annan förmån som arbetsgivare kan erbjuda sin personal som oftast i regel sker en gång i veckan på betald arbetstid. En friskvårdstimme kan utövas i olika former som exempelvis, gymträning, simning eller stavgång.</p><p>Syftet med studien är att undersöka erbjudande och utnyttjande av arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion och dess effekter på sjukskrivning i en population i Örebro län. Jämförelser görs mellan män och kvinnor, och olika typer av arbetsgivare.</p><p>En kvantitativ ansats valdes och är gjord utifrån befintligt datamaterial från enkäten Liv & hälsa 2004. Respondenterna var mellan 20-84 år. Svarsfrekvensen var 63 % i en urvalsgrupp på 17 160.</p><p>Resultatet visade att det är kvinnor som till störst del fått och utnyttjar erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid eller i subventionerad form. Vidare visar resultatet att de är vanligare bland anställda inom den kommunala sektorn att erbjudas arbetstidsförlagd träning eller motion. Det är landstingsanställda som till störst del utnyttjar förmånen och de privatanställda som utnyttjar förmånen minst. Slutligen visar resultatet att anställda som inte fått erbjudandena är mindre sjukskrivna.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.</p><p>Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ”nyckelpersonsprincipen”. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.</p><p>Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A. De faktorer som påverkade informanterna, antingen positivt eller negativt, var kursens ämnesinnehåll, lärarens förhållningssätt, klasskamrater, kursens tempo samt lektionens schemaplacering.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>Forskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet. Utifrån denna vetskap blev syftet med denna studie att undersöka vad elever i årskurs nio med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet Idrott och hälsa anger som skäl till att inte närvara eller delta aktivt i ämnet. Med detta som utgångspunkt valde vi en kvalitativ undersökning där fem elever med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet intervjuats. Undersökningen utmynnade i en kategorisering där studiens frågeställningar besvarades och analyserades utifrån Deci och Ryans (2000a, b) och Czikzentmihaylyis (1990) motivationsteorier. Resultatet i undersökningen påvisade att elever som är fysiskt inaktiva på fritiden på olika sätt missgynnas i ämnet Idrott och hälsa. Deras bristande erfarenhet av fysisk aktivitet ger upphov till en lägre självupplevd kompetens vilket i sin tur orsakar en lägre motivation till att delta i ämnet.</p></strong></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.</p>