<p>Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.</p><p>Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.</p><p>Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004. Fortfarande har förhållandevis få recept skrivits ut, då 81 % av förskrivarna har skrivit ut 0-5 recept under det senaste året och ingen av de svarande har förskrivit mer än 10 recept. De faktorer som skulle kunna få vårdpersonalen i Uppsala kommun att i högre utsträckning förskriva FaR är: mer tid för varje patient, en samordnare eller en central instans dit patienterna kan vända sig för att få hänvisning till lämplig aktivitet, ett bättre organiserat aktivitetsutbud, möjlighet till återkoppling och uppföljning av patienten, större vana och mer rutin, ytterligare kunskaper och utbildning samt ett enklare sätt att skriva recept.</p><p>Slutsats: För att vårdpersonalen i högre utsträckning ska skriva ut fysisk aktivitet på recept krävs att förskrivningen är enkel. En tydlig organisation för hur och var patienterna kan hänvisas med sitt recept samt ett väl fungerande kontaktnät mellan sjukvård och friskvård behöver etableras. Projektet ”friskvårdslots”, som sedan oktober 2005 drivs i samarbete mellan Uppsala läns landsting och Upplands Idrottsförbund, torde därför ha en mycket positiv inverkan på den fortsatta implementeringen av FaR i kommunen. För att få in FaR i de dagliga rutinerna skulle även en ansvarig person vid varje mottagning vara av värde.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på och även bidra till en ökad kännedom om och förståelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.</p><p>Hur påverkas de av astman under fysiska aktiviteter på fritiden och i skolan?</p><p>Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslärare?</p><p>Hur upplever de att astman påverkar deras fysiska prestation?</p><p>På vilket sätt hanterar de sin astma?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>I undersökningen ingår sju grundskoleelever med astma, två pojkar och fem flickor. Studien utgår från ett fenomenologiskt förhållningssätt och är en kvalitativ studie som bygger på enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pågick i ungefär 45 minuter. Utifrån det samlade intervjumaterialet formades fem områden. Dessa områden är fysiska aktiviteter, kompisars bemötande, lärares bemötande, förhållandet mellan astma och fysisk prestation samt hanterandet av den egna situationen.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Under intervjuerna framkom att eleverna upplever sig begränsade att delta i fysiska aktiviteter. Det visar sig att elevernas förmåga att delta är beroende av aktivitetsformen och var den utförs. Bemötandet från klasskamrater och lärare är mestadels omsorgsfullt men ibland präglat av osäkerhet i samband med astmaanfall. Vila, frisk luft, medicinering och längre uppvärmning kan summeras som informanternas hjälp vid hanterandet av sin astma.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Grundskoleelevernas upplevelser av astma i samband med fysisk aktivitet är individuella och ibland beroende av eventuell allergi. Ett fungerande samarbete mellan lärare, hemmet och eleven gör att medicineringen kan fungera bra. Denna samverkan gör att en elev med astma känner att astman kan vara hanterbar i samband med fysiska aktiviteter. </p>

I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hälsoprojekt mår bättre än jämnåriga klasskamrater som ej deltar i hälsoprojektet, vilket bevisas med hjälp av en enkätstudie. Många delar i arbetet berör hälsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk träning och intellektuell inlärning. Arbetet genomfördes genom att jag: - gjort litteraturstudier, - praktiserat hur ett hälsoprojekt kan fungera på en skola, - lämnat ut en enkät och sammanställt den, - tagit del av forskningsuppgifter

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare som undervisar i Idrott och hälsa legitimerar sitt ämne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med åtta lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar också upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsämnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen. Sex av åtta lärare poängterar att t.ex. momentet hälsa är betydelsefullt. Med tanke på att idrottsämnet utvecklats mycket genom tiderna och att momentet hälsa kommit att bli viktigare verkar detta dock inte får särskilt mycket utrymme. En del av lärarna menar att det är svårt att få in hälsa på ett bra sätt i undervisningen och de verkar vara rädda för att “ta“ lektioner där rörelse ingår till hälsomoment där barnen sitter still. Alla lärare säger att tidsfördelningen av aktiviteter är ganska jämn. Jag tolkar det dock som att bollaktiviteter dominerar i många fall. Möjligen kan det vara så att lärarna av gammal vana ägnar tid till aktiviteter som inte efterfrågas av samhället.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag. Här koncentrerar vi oss framför allt på om föreningsidrotten var delaktiga i arbetet och om skolorna har utvecklat ett motoriskt träningsprogram. Den teoretiska bakgrunden behandlar för ämnet centrala begrepp som t.ex. tidigare forskning kring koncentrationsförmåga och inlärning. I bakgrundsavsnittet tar vi även upp debatten inom området och olika sätt att se på hälsa. Som datainsamlingsmetod för vår undersökning använde vi oss av den kvantitativa enkäten. Vi har lämnat ut vår enkät på två skolor i Mellansverige som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Enkäten vänder sig till all personal som arbetat såväl före som efter införandet. I vår studie kommer vi fram till att den stora majoriteten av respondenterna har upplevt positiva effekter av den dagliga fysiska aktiviteten, där de flesta ser att eleverna fått ett ökat intresse för fysisk aktivitet. Vidare bör nämnas att vi i resultatet såg ett samband mellan ett väl utvecklat motoriskt träningsprogram och upplevda positiva effekter på koncentrationsförmågan hos eleverna.

I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design. Sammanlagt genomfördes 12 individuella intervjuer. Resultatet i studien tyder på att de största problemen med skateboard på allmänna platser är dåligt underlag och bristen på attraktiva platser att utöva sporten på. Det är en vedertagen uppfattning att skateboardparker påverkar utövarnas fysiska aktivitet positivt då deltagarna uppskattar att de åker mer skateboard tillföljd av tillgången av skateboardanläggningar. Skateboardparken bidrar även med en mötesplats för skateboardutövare vilket leder till en ökad social dimension av utövandet och ökar glädjen och nöjet i aktiviteten. Slutligen anses det därmed att skateboardparken är en arena som ökar både den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen bland utövarna.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka lärares och skolledares uppfattningar om värdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att undersöka om samma grupper är intresserade av att införa ett sådant arbetssätt. I arbetet har en litteraturgenomgång av kunskapsläget avseende effekter av fysisk aktivitet på hälsa och prestationer i teoretiska ämnen följts upp med en enkätundersökning om samma ämne riktad till lärare och skollärare i en kommun i västra Sverige. Litteraturgenomgången har visat att det finns vetenskapligt stöd för att god fysisk prestationsförmåga är kopplat till goda prestationer i teoretiska ämnen samt till ett gott hälsoläge. Det finns även stöd för att utökad mängd schemalagd fysisk aktivitet i skolan kan införas utan negativa effekter på prestationerna i teoretiska skolämnen.Enkätstudien genomfördes med en enkät omfattande 10 frågor med fasta svarsalternativ riktad till lärare och rektorer på 7 skolor. Frågorna rörde primärt lärarnas förväntningar på effekterna i teoretiska skolämnen om daglig schemalagd fysisk aktivitet införs i skolan, samt deras inställning till ett införande av ett arbetssätt med daglig schemalagd fysisk aktivitet. Totalt distribuerades 77 enkäter, varav 7 till rektorer, 10 till idrottslärare och 60 till klasslärare i årskurs 1-5. Svarsfrekvensen var 78 % i hela materialet, med 50 % bortfall i idrottslärargruppen, 20 % bortfall i klasslärargruppen och inget bortfall i rektorsgruppen.Resultatet av enkätstudien visar att en klar majoritet av respondenterna förväntar sig positiva effekter på prestationerna i svenska och matematik om ett arbetssätt med daglig fysisk aktivitet införs, samt att en majoritet av respondenterna är positiva till ett införande av ett sådant arbetssätt. Däremot finns det delade uppfattningar om bästa sättet att skapa tid för daglig schemalagd fysisk aktivitet. Avseende inställningen till daglig fysisk aktivitet och metoderna för att skapa tid för sådan schemaläggning finns det inga signifikanta skillnader mellan de olika grupperna av respondenter.I diskussionen förs bl a resonemang om möjliga förklaringar till att trots denna positiva inställning till daglig schemalagd fysisk aktivitet har sådan schemaläggning inte införts vid någon av de skolor som deltagit i undersökningen. Möjligheter till ett salutogent arbetssätt med stärkande av friskfaktorer genom daglig schemalagd fysisk aktivitet parallellt med förbättrade prestationer i teoretiska skolämnen inom ramen för aktuell kursplan och läroplan diskuteras ocksa

Huvudsyftet med den här studien var att undersöka vilka egenupplevda faktorer som vana motionärer håller som viktiga för sin egen träning. Undersökningen ägde rum på en av Friskis &amp; Svettis anläggningar. Studiedesignen var en undersökande studie. I en sådan studie är målet att förklara människors egna upplevelser och deras åsikter. Det genomfördes 15 individuella halvstruktuerade intervjuer med regelbundet tränande medlemmar på Friskis &amp; Svettis. Alla motionärer ansåg att det var viktigt att kunna välja vilken intensitet de skulle träna på. Majoriteten ansåg också att det var viktigt att få välja vilken typ av träning de skulle utföra. De flesta som tränar regelbundet upplevde känslor som glädje, att det var kul och att det var roligt under tiden eller efter de tränade. Ledaren ansågs vara en viktig person och att han eller hon kunde påverka träningen genom att ”vara medryckande” och ”ha utstrålning”. Musiken var också viktigt för inspirationen, att orka med lite extra. Friskis &amp; Svettis idé om att erbjuda motionärerna lustfylld träning uppfyller det som motionärerna ansåg vara viktigt i den här undersökningen. / Objectives: The aim of this study is to investigate what self-perceived factors that influence people’s regular training habits. Methods: The study is based on a qualitative study design. Fifteen interviews were conducted at regularly physical active people and took place at a Friskis &amp; Svettis training facility in a middle-east city in Sweden. Results: All of the regular training exercisers felt it was important to be able to choose intensity and type of workout. The majority also reported feelings of happiness, joy and fun during and after their training sessions. When inactive people tend to report lack of money and no time to exercise, regular active people seem to plan for their training and also seem to think that the price paid is worth the money spent. The leader was seen as a person of inspiration along with music and was also important for the experience of the training session. Conclusions: Friskis &amp; Svettis motto, to offer people joyful exercise and easy accessible training facilities meet the results of this study.