<p>Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mäklarna på Fastighetsbyrån i Gävle att arbeta. Vi har avgränsat oss till enbart Fastighetsbyrån i Gävle eftersom ämnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant när man jämför arbetare som arbetar på samma arbetsplats.</p><p>Metod: Vi har valt att tillämpa besökintervjuer då vi får en tvåvägskommunikation, genom detta sätt får vi mer uttömmande svar. Vi har även valt inriktningen hermeneutik och deduktion då dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mäklare på Fastighetsbyrån i Gävle för att få reda på vad som motiverar dem att arbeta.</p><p>Resultat & slutsats: De teorier vi har använt oss av är utvecklade av respekterade och erkända forskare som byggt sina teorier främst på att individen ifråga bör ha de viktigaste behoven tillfredställda. Först då dessa behov är tillfredställda kan motivationen framträda. Vi kom fram till att mäklarna på Fastighetsbyrån i Gävle har en hög motivation.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Vi använde oss av flera teorier i denna uppsats och vi rekommenderar att i en fortsatt studie inom detta ämne bara koncentrera sig på en teori.</p><p>Uppsatsens bidrag: Att vi fått upp ögonen vad motivation kan göra för att känna sig väl till mot i arbetslivet.</p>

<p><em><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></em></p>

<p>Bakgrund: Rett syndrom är ett syndrom som drabbar i stort sett bara flickor. Flickorna utvecklas till synes normalt fram till ca 6-8 månaders ålder. Sedan sker en tillbakagång som gör att de förlorar förmågor och färdigheter de tidigare lärt sig. De utvecklar de typiska handstereotypierna och får så småningom ett svårt flerhandikapp som gör dem mycket beroende av sin omgivning. Dessa handstereotypier ses som ett utmärkande drag för personer med Rett syndrom och dessutom är handstereotypierna ett av diagnoskriterierna för syndromet.</p><p>Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie var att undersöka hur handstereotypierna kan te sig vid Rett syndrom. Frågor att besvara med studien var att se hur handstereotypierna vanligen yttrar sig och om det är någon viss situation eller känsla som gör att handstereotpierna framträder. En annan intressant fråga var att se om det genom arbetsterapijournalerna gick att utläsa hur flickorna/kvinnorna reagerar när handstereotypierna medvetet bryts av någon annan än de själva.</p><p>Metod: Studien är kvantitativ, där datainsamlingen var att studera 59 arbetsterapijournaler vid Rett Center, Frösön, Jämtland.</p><p>Resultat: Det mest intressanta resultatet visade att av de 59 journaler som studerats var det 16% av personerna som inte hade de karaktäristiska handstereotypierna.</p><p>Diskussion: Vi kan genom denna studie se att tillförlitligare svar på frågorna skulle gå att få med mer strukturerade rutiner vid journaldokumentation.</p>

<p>CHARGE syndrom är ett syndrom där hörselnedsättning är ett av flera kännetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE står för, det engelska namnet på, en missbildning som är ofta förekommande vid syndromet. C står för kolobom (skada i ögat), H står för hjärtfel, A står för hinder i bakre näsöppningen, R står för tillväxthämning och utvecklingsstörning, G står för missbildade könsorgan och E står för öronmissbildningar. Syndromet är mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning. Uppemot 80 % har ögonmissbildningar och de flesta, 80- 100 % har någon form av öronmissbildning och hörselnedsättning. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att beskriva hur kommunikationsförmågan påverkas hos personer med CHARGE syndrom samt hur hörselutredning och hörselhabilitering går till för dessa personer. Personer med CHARGE utvecklas olika eftersom deras funktionshinder ser olika ut. Deras kommunikation påverkas av i vilken utsträckning deras sinnen är påverkade. De har ofta ett beteende som påminner om autism, men beteendet ser inte exakt likadant ut. Hörselutredning och hörselhabilitering hos personer med CHARGE skiljer sig inte nämnvärt från hörselutredning och habilitering av personer utan syndromet. För att förbättra hörseln kan hörapparat eller cochleaimplantat vara alternativ.</p>

<p>Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet är att få djupare förståelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, är ett av Sveriges mest använda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att på så sätt uppnå en så detaljerad datainsamling och djupgående analys som möjligt. Organisationen vi studerat är ett av Sveriges landsting, som använder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillämpar testet vid rekrytering, i ambitionen att få förståelse för varför landstinget har valt att använda Person Profil Analys. Intervjuerna berörde bland annat respondenternas attityd till testet, dess praktiska tillämpning och funktion i rekryteringsprocessen.</p><p>Utifrån litteratur och tidigare forskning inom ämnet presenterar vi en teoretisk genomgång av testanvändningens huvudområden. Dessa behandlar etiska aspekter, testkonstruktion, tillförlitlighet, testets funktion i rekryteringsprocessen samt testmarknadens expandering och bristande reglering. Huruvida personlighetstest kan öka träffsäkerheten i anställningsbeslut är en mycket omtvistad fråga, vi lyfter därför också fram den kritik som riktas gentemot personlighetstest som urvalsmetod. En central och övergripande diskussion för vår undersökning behandlar personlighetsbegreppet och dess definition. Denna diskussion har även legat till grund för vår analys, där det framkommer att landstingets testanvändning präglas av en samexistens av två motsatta synsätt på personligheten, vilket leder till en tvetydig attityd gentemot testet. Undersökningen pekar på att en tänkbar förklaring till landstingets användning av det kritiserade testet Person Profil Analys, är att det i första hand fyller en tryggande och symbolisk funktion, med syftet att dämpa rekryterarnas osäkerhet inför anställningsbeslut. Landstinget verkar inte ha något reellt behov av ett personlighetstest i rekryteringsprocessen, därför har de inte heller gjort ett medvetet och reflekterat val av vilket test som ska användas. Detta ger en förståelse för att landstinget använder ett så kritiserat test som Person Profil Analys. Med andra ord är det inte testets tillförlitlighet och vetenskapliga förankring som är det mest betydande för organisationen, utan dess förmåga att skapa trygghet i rekryteringsarbetet. Utifrån detta resonemang skulle landstinget kunna använda vilket test som helst, som tillför trygghet. Att valet föll på Person Profil Analys var en ren tillfällighet, vilket vi menar kan förklaras av den kommersiella och oreglerade testmarknaden, i kombination med den starka tro på vetenskap som vi menar är kännetecknande för landstingets organisationskultur.</p><p>I och med testanvändningen verkar landstingets rekryterare uppleva att osäkerheten som finns naturligt i rekryteringsarbetet har dämpats eller försvunnit. Vi ser dock att den finns kvar i organisationen och utgör en negativ energi. Osäkerheten har endast skjutits över på den struktur som testet utgör. Då rekryterarna skjuter över sin osäkerhet på testet, får de svårare att hantera den och omvandla den till något positivt. Eftersom testet verkar fylla en tryggande funktion i organisationen, får de också svårt att sluta använda det. Landstinget har mer eller mindre fastnat i den oreflekterade testanvändningen. En konsekvens av detta blir således att de får svårt att utveckla och förändra rekryteringsarbetet utifrån sina egna behov.</p>

<p>Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde. De anställdas attityder gällande säkerhet likaså deras vanor samt förmåga att överväga konsekvenserna av ett beteende påverkar individernas beteende på ett ibland felaktigt sätt.  </p><p>Ovanstående kan sammanfattas till att ledarskapet, gruppen, attityden, vanan och förmågan att analysera konsekvenserna är faktorer av stor betydelse för individens beteende i säkerhetsarbetet. I grunden har dock ledarskapet störst betydelse och det är främst denna faktor Holmen måste fokusera på för att skapa en förändring. </p>

<p>Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.</p><p>Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.</p><p>Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen.</p>

Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar. Var och en av dessa får finansieras, ur ett ur samhällsekonomiskt perspektiv, bättre sätt än det som råder i dagsläget.

Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på klassrumsklimat och hur de påverkar det. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska bete sig i olika situationer. Eleverna påverkar genom sitt sätt att bete sig. Ett bra beteende är när eleverna sköter sitt arbete, tar ansvar och är goda kamrater. Resultatet för undervisningen påverkas av klassrumsklimatet. I ett bra klassrumsklimat finns tid att ägna sig åt uppgifterna, i ett dåligt klassrumsklimat blir eleverna störda hela tiden och inte den mest välartade elev kan lära sig något. I den empiriska delen presenteras lärare och elever med eyy porträtt så att läsaren får en helhetsbild av dem. Alla lärare anser att för att få en fungerande undervisning måste klassen först fungera socialt. Eleverna nämner ljudnivån som en stor orsak till att arbetet i klassen störs.

Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin. Valda teorier är Jacques Dropsys teorier om kroppsuttryck och Marianne Lerners teorier om psykosomatik. I resultatet har framkommit att självskadebeteendet fyllde många olika funktioner för berättaren, t.ex. känslan av kontroll, uttryck för en inre smärta och en längtan efter att bli sedd. Berättaren upplevde sin kropp som död materia. I studien framgår att det yttre sammanhanget var avgörande för berättarens behov av att skada sig. De valda teorierna har används för att försöka förstå sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang.