Uppsatsen tar sin utgång i hur förskolebarn i behov av särskilt stöd utifrån problemskapande beteende skrivs fram i text, i relation till specialpedagogiska perspektiv. Textunderlaget utgörs av den amerikanske psykologen Ross W. Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan samt dokumentation i form av så kallade handlingsplaner skrivna av specialpedagoger. Gällande Greene söker jag klargöra vad hans utarbetade metod och samarbetsbaserade förhållningssätt Collaborative & Proactive Solutions innebär samt vilka specialpedagogiska perspektiv den ger uttryck för. Handlingsplanerna används i syfte att se vilken bild av barnet som konstitueras genom specialpedagogers sätt att formulera sig i text, samt vilka specialpedagogiska perspektiv som formuleringarna ger uttryck för. Kan det tänkas finnas gemensamma nämnare i det Greene förespråkar med det specialpedagogerna uttrycker? Studiens teoretiska ram utgörs av framförallt två specialpedagogiska perspektiv som av forskare anses dominera forskning om specialpedagogik, det traditionella perspektivet och de alternativa perspektiven. I sammanhanget förs även ett tredje perspektiv in, det relationsinriktade perspektivet. De specialpedagogiska perspektiven har fungerat som tolkningsstöd i analysen av studiens empiriska material, där ett diskursanalytiskt förhållningssätt har tillämpats som metod. Resultatet visar att det traditionella perspektivet dominerar specialpedagogisk verksamhet i förskolan men att det specialpedagogiska arbetet även inrymmer aspekter utifrån de alternativa perspektiven och det relationsinriktade perspektivet. Specialpedagogerna tenderar att individorientera sig där barnet i behov av särskilt stöd sätts in i ett gruppsammanhang men under kontrollerade förhållanden och med särskiljande uppgifter. Greene söker förklaringar till barns problemskapande beteende i den enskilda individens outvecklade förmågor, men menar att problem uppstår i relation till andra och att lösningar måste sökas i barnets omgivande miljö och relationer. Greene betonar relationella aspekter i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och beskriver sin metod i termer av en relationsbyggande process. Genom specialpedagogernas formuleringar och Greenes metod konstitueras barnet som en social aktör med potential till förändring, men där specialpedagogerna tenderar att fastna vid barnets problematik, tenderar Greene att se barnets möjligheter.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld där människor reser mer än någonsin. Svenska flygresenärer släpper ut fem gånger mer koldioxid jämfört med andra världsmedborgare. Trots en bra kännedom om miljöproblem bland individer och ett ökat intresse för grönare produkter reflekteras det inte från konsumenternas livsstil. Syftet med denna undersökning är att ta reda på orsakerna till gapet mellan människors attityder och beteenden. För att undersöka ämnet genomfördes sex stycken små fokusgruppsintervjuer för att samla information om orsakerna till gapet på ett djupgående sätt. Studien påvisade att individer väljer att bortse från ett miljövänligt beteende på grund olika faktorer som bland annat pris, tid, lathet, brist på personligt ansvarstagande och rättfärdigande av resor. Tiden var en avgörande faktor för de flesta deltagarna som meddelade att de ville snabbt komma fram till sina destinationer. De rättfärdigade sina flygresor genom att de förövrigt i deras vardag tycke att de beter sig på ett miljövänligt sätt eller att Sverige som land redan gör mycket för miljön och att de på så sätt kan rättfärdiga sitt flygande. Det framgick även av fokusgrupperna att trots deltagarnas miljötänkt var det inget som prioriterades i vardagen. För att människor ska engagera sig i miljöfrämjande åtgärder är det viktigt att gröna produkter uppfyller samma egenskaper som vanliga produkter i form av exempelvis pris och kvalitet. Detta eftersom människor inte är villiga att ändra sin livsstil på grund av bekvämlighet och eftersom beteenden är svåra att forma om det inte finns rätt förutsättningar för det.

Domesticering av hunden har lett fram till en rad olika hundtyper världen över. Alla dessa togs från början fram för ett visst syfte. Dock används inte hundarna i samma utsträckning för sitt huvudsakliga mål, utan hunden hålls idag främst för sällskap. Trots att hundar alltså inte längre används i det syfte de var framavlade till finns deras beteende kvar i generna. Med detta arbete vill jag belysa det predatoriska beteendet som finns kvar hos hunden, samt hur vissa raser uppvisar en större predatorisk aggressivitet än andra. Vissa raser har större benägenhet att uppvisa detta beteende, oavsett om det är önskat eller inte. Eftersom att det är gener som styr hundens beteende kan man inte undkomma att vissa raser är mer benägna att utföra predatoriska beteenden och uppvisa predatorisk aggression. / Domestication of the dog has led to a number of different breeds worldwide. All these breeds were from the beginning bred for a specific purpose. However, the dogs are no longer used in the same order for their main goal. Today dogs are mainly kept for company. Although they are no longer used for the purpose they were developed, their behavior remains in the genes. With this work I want to highlight the predatory behavior that remains in the dog, and how certain breeds exhibit a greater predatory aggressiveness than others. Some breeds are more likely to show this behavior regardless if it is desired or not. Because there are genes that control the dog's behavior, we cannot avoid that some breeds are more likely to perform predatory behaviors and predatory aggression.

Mitt examensarbete handlar om vikten av att arkitekter noga väger sina val av arkitektoniska element utefter vad de vill kommunicera. Detta eftersom arkitektoniska element är mer än bara byggnadselement. De väcker känslor. De påverkar människor med hur de är utformade, genom bland annat färg, taktilitet och kontext. Arbetet grundar sig främst i mitt intresse för den rumsliga omvärldens påverkan på människan. I denna rapport tar jag upp teori som har kopplingar till människans samlade upplevelse av rum och arkitektoniska element. Jag studerar väggen som ett exempel på hur ett arkitektoniskt element kan bjuda in till mänsklig interaktion, samspel och intimitet. Detta undersöker jag i skisser, modeller och slutligen i utställningsformat.

The aim of this Master’s thesis is to examine how gender is described in some of the most popular children’s picture books in year 2007 and 2008. The theory used is based on Berger’s and Luckmann’s theory about Social construction, Bjerrum Nielsen’s and Rudberg’s theory about Gender socialization, Gens’ theory How girls becomes women and boys becomes men and Hirdman’s theory about Gender contracts. The method used is an analysis of ideal types. The direction of the method is partly hermeneutical. The ideal types used in this thesis are based upon Max Weber’s ideal types. I have constructed three ideal types which I use in this thesis. These three are: traditional behavior, varying behavior and contrasting behavior. In ten picture books, I have picked some characters from each book, both children characters and adult characters, and put them into one of the ideal type groups. I will describe the method of selections of books and characters later in the thesis. The result shows that everyone of the children characters’ behavior in the books are in contrast to the traditional gender structures in the society. The adult characters, though, have a more even distribution to the three ideal types groups. This result is a contrast to the result of several science papers on this subject through the years. According to this result, it seems like the writers of children´s picture books over the last years have become more conscious of the traditional gender system and is therefore more willing to give the characters contrasting behavior due to the traditional gender roles. / Program: Bibliotekarie

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan. Vår teoretiska utgångspunkt är Säljös sociokulturella teorier.ResultatPedagogerna i vår undersökning beskrev metoder som små grupper och att utgå ifrån barnets intresse som betydelsefulla i sitt arbete med barn som har ett inagerande beteende. Vi ser att pedagogens närvaro i barngruppen skapar förutsättningar för att upptäcka och stötta barn med ett inagerande beteende. / Program: Lärarutbildningen

Vi kommer att behandla frågor kring piratkopiering och fildelning. Vi tror att ämnet är helt rätt då fildelning och piratkopiering i nuläget är väl etablerat och vi befinner oss i en situation där det är svårt för både privatpersoner och myndigheter att veta vad som egentligen gäller angående fildelning. Vi kommer främst rikta in oss på egenskaper hos fildelarna och ganska lite på själva tekniken bakom fildelning. Vår inställning är att alla kunskapsbidrag är viktiga i den ganska infekterade och kaotiska debatt om upphovsrätt och fildelning. Saker som är intressanta kan exempelvis vara om man kan se olika fildelargrupper och hur fildelningsbeteendet skiljer sig mellan dessa.Kunskapen är hämtad från en egenhändigt skapad digital enkät och vi har använt resultaten för att selektera så att vi kan säga vad som gäller för de olika fildelar profilerna. Analysen av enkäten är gjord i en kvantitativ anda.Vi har också varit i kontakt med näringslivet för att säkra nyttan av studien.Vi anser att resultatet är mycket användbart för den som säljer datorspel då man kan få specifika resultat ur studien beroende på spelets utformning.

I denna fallstudie undersöks hur politikerna i bolagsstyrelserna för Bostaden och Umeå Energi ser på sin roll i styrelsen, styrelsens roll samt bolagets roll. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri från åtta respondenter, fyra styrelseledamöter från varje bolag. För att tolka detta använder jag mig av teorier som grundar sig i ’lämpligt beteende’ och ’socialisation’ och deras påverkan på aktörer och organisationer. För att analysera empirin så används en form av idealtyper för att jämföra analysenheterna. Det som studien kommer fram till är att det råder en skillnad mellan styrelserna hur styrelseledamöterna ser sin roll i styrelsen samt att det existerar ett brett spektrum av åsikter i vad styrelseledamöterna ser som styrelsens och bolagets roll. Detta genom att ledamöterna sitter på personligt mandat i bolagsstyrelsen och inte behöver förankring i sitt parti. Det gör även att styrelseledamöterna tänker på bolaget i första hand och på bolagets bästa. Det är inom bolagets bästa som skillnaderna mellan ledamöterna märks då de har olika uppfattningar om vad som är bolagets bästa. Förklaringar till detta kan vara att styrelseledamöternas ”ideologiska kompass” påverkar deras uppfattning om bolagets bästa. De skillnaderna som uppkommer mellan bolagsstyrelserna har uppstått genom att ’lämpligt beteende’ och ’socialisation’ har utvecklats under olika lång tid.

Titel: Sitter det i väggarna? En kvalitativ studie om offentlig sektors arbete för främjandet av innovativt beteende Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Felicia Tenglund och Stina Åberg Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson Datum: 2019 - Januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ledare inom offentlig sektor arbetar för att utveckla bra arbetsklimat och hur det främjar ett innovativt beteende.  Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod, där utgångspunkten är den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Totalt har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer på olika nivåer inom en offentlig verksamhet. Det empiriska materialet har med hjälp av en tematisk analysmetod tolkats och analyserats. Slutsats: Studien visar att det finns både skillnader och likheter med tidigare forskning och hur våra respondenter inom offentlig sektor ser på arbetet med ett innovativt beteende. Enligt våra respondenter behövs inte ett ökat arbete gällande innovativt beteende vilket tidigare forskning antydde. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att öka förståelsen för hur ledare inom denna offentliga verksamhet ser på innovativt beteende, samt hur de som ledare arbetar för att främja ett innovativ beteende och ett bra arbetsklimat. Genom att ta del av denna studie kan ledare och medarbetare inom offentlig sektor få en ökad förståelse för hur de bör arbeta med att skapa ett bra arbetsklimat på sin arbetsplats, vilket i sin tur kommer bidra till ett ökat innovativt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vidare forskning genom en liknande studie kan fokusera på ledare och studera om inställningen till och främjandet av det innovativa beteendet ser olika ut beroende på vilken position ledaren har inom organisationen. Det skulle även vara intressant att göra en liknande studie på en annan organisation inom offentlig sektor då denna studie inte kan spegla hela den offentliga sektorns syn på innovativt beteende.

Studien syftade till att beskriva och analysera vilka uppfattningar som finns om vad ett “närvarandeledarskap” kan innebära bland medarbetarna i Umeå Kommun. Detta är framförallt intressant då det närvarande ledarskapet är ett relativt outforskat område sett till tidigare forskning. För att svara till syftet formulerades två frågeställningar, dels vilka beteende och handlingar som skapar ett närvarande ledarskap dels vilka konsekvenser som det närvarande ledarskapet har på arbetet. För att svara till detta antogs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, där informanterna representerades av medarbetare från Umeå Kommuns olika verksamhetsområden.Resultatet av de sex genomförda intervjuerna visade ett par faktorer som för medarbetarna innebar ett närvarande ledarskap. Dels att chefen eller ledaren är fysiskt närvarande på arbetsplatsen genom att småprata med medarbetarna och besöka deras verksamhet samt att mentalt närvara i arbetet genom att erkänna och respektera medarbetarna som individer, bidra med önskat stöd i dels arbetsuppgifterna men även uppmuntra medarbetarna genom beröm. I resultatet framkommer även att kommunikationär en viktig faktor i det närvarande ledarskapet, då framför allt kommunikation som är öppen och medveten, tillitsfullt och tydlig samt i vissa fall snabb. Effekterna av det närvarande ledarskapet varierar där informanterna både uttrycker att ledarens närvaro både påverkar arbetsmotivationen positivt men även inte alls, i de fallen motiveras informanterna oberoende av chefens närvaro. Slutsatsen som dras är att den viktigaste faktorn i det närvarande ledarskapet är en fungerande kommunikation, då kommunikationen påverkar utfallet av den fysiska och mentala närvaron.