Förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten efter alla barns förutsättningar och behov, vilket kan bli ett dilemma. Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare uppfattar och tolkar problemskapande beteende hos barn i förskolan, samt att analyseras hur förskollärare uppfattar och förstår förskolans uppdrag i förhållande till alla barn i behov av stöd. De frågeställningar som studien grundar sig på är, hur definierar verksamma förskollärare barns problemskapande beteende, hur uppmärksammar/uppfattar förskollärare barns problemskapande beteende och hur uppfattar förskollärare sitt uppdrag att tillgodose alla barn i behov stöd. För att åskådliggöra detta valde vi att genomföra kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma förskollärare och barnskötare i syfte att ta reda på hur de såg på begreppet problemskapande beteende hos barn samt hur det ställde sig i förhållande till barn i behov av stöd utifrån uppdraget i förskolans läroplan. Studien har en hermeneutisk ansats med ett relationellt och punktuellt teoretiskt perspektiv för att kunna tolka och få en förståelse för förskollärarnas uppfattning om problemområdet. Det som framkommit i resultatet är att begreppet problemskapande beteende är komplext och det finns en rädsla för att kategorisera barnen samtidigt som studien visar att det sker utifrån barnronder och diskussioner i arbetslag. Vidare visar resultatet att förskollärarna genom att kategorisera, konkretiserar vad som är ett problemskapande beteende och därigenom finner ett sätt att stödja dessa barn. Utifrån det relationella och punktuella perspektivet diskuteras förskollärarnas tolkning av innebörden i problemskapande beteende och vad det innebär för deras förhållningssätt till barn i behov av stöd. / <p>2019-12-20</p>

Denna studie undersökte normbrytande beteende samt dess relation till föräldrars beteende. Syftet var att undersöka de två synsätten på detta förhållande som framgår i studier på ämnet, den klassiska bilden där det är föräldrars beteende som format ungdomars beteenden, samt en bild som kontemporära studier presenterat där föräldrarna responderar på ett normbrytande beteende genom att ändra sitt eget beteende. Studien baseras på en longitudinell datainsamling utförd i en medelstor svensk kommun, där ungdomar besvarat självskattningsformulär utformade att mäta normbrytande beteende samt deras föräldrars varma eller kyliga beteende. Resultatet av regressionsanalyserna visar flera signifikanta resultat över tid, både negativa reaktioner samt grad av kontroll från föräldrarna predicerade ett normbrytande beteende, medans ett normbrytande beteende exempelvis predicerade arga utbrott samt minskad värme hos föräldrarna. / This study examined juvenile delinquency and its relation to parenting behavior. The purpose was to examine the two differing points of view that is present when reviewing the subject, the classical point of view where it is the parent’s behavior that shapes juvenile delinquency, and the point of view presented in contemporary studies where the parents respond to delinquency by changing their own behavior.   The study is based on a longitudinal data collection performed in a smaller Swedish municipality, where self-report forms have been administered to the juveniles aimed to measure delinquency and their parent’s warm or cold behavior. The results of the regression analysis show multiple significant effects over time, both negative reactions to disclosure and degree of control from the parents predicted adolescent delinquency, and adolescent delinquency predicted angry outburst as well as a decrease in the level of warmth from the parent.

I den här litteraturöversikten undersökte författarna hur forskningen ser ut kring familjers och terapeuters upplevelse av den evidensbaserade insatsen multisystemisk terapi (MST). MST är en av de strukturerade öppenvårdsinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ger som insats för barn och ungdomar med normbrytande beteende. Den forskning som genomförts är främst kvantitativ och har visat tvetydiga resultat kring insatsens effektivitet. Författarna belyser därför olika sätt att se på evidensbaserad praktik och varför kvalitativ forskning är ett viktigt komplement till all den kvantitativa forskning som finns om insatsen. Författarna sökte på kvalitativa studier från 2006 och fann slutligen 7 forskningsartiklar i de valda databaserna utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna. Efter en tematisk innehållsanalys kunde författarna identifiera tre teman; terapeutisk allians, förbättrade familjerelationer och nya färdigheter/motståndskraft. De teman som identifierats bildar en helhet som beskriver vad som händer i familjen när de får insatsen MST. Det är tydligt att när en positiv förändring uppstår inom ett område leder det till förändring och förbättring i ett annat område. Det verkar till synes vara en systemisk process där de olika delarna påverkar varandra och bidrar till en helhet. Sammantaget behövs dock fler kvalitativa studier för att identifiera vilka faktorer i MST som är viktigt för ett positivt utfall.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polisen och kommunen i Karlskrona och syftar till att undersöka förskolepersonalens upplevelser om vilka utmaningar som förekommer på förskolor. Uppsatsen avser att identifiera utmaningarna för att sedan diskutera hur de kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Rekommenderade åtgärder kommer sedan att presenteras, där resultaten från de identifierande utmaningarna kommer indikera på vad det förebyggande arbetet bör innehålla.Närmiljön, som bland annat inkluderar faktorer som familjen och förskolan, ses som en av flera viktiga nivåer i ett utvecklingsekologiskt perspektiv som kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Ytterligare anses individnivån, som innefattar ärftliga och genetiska faktorer hos individen, samverka med de faktorer som återfinns i individens närmiljö. Samtliga av dessa faktorer kan ses som riskfaktorer, vilket i uppsatsen benämns som utmaningar. Dessa utmaningar kan i vissa fall även leda till en utveckling av normbrytande beteende i barndomen. Genom kvalitativa intervjuer och en systematisk textkondensering presenterar uppsatsen resultat om att barns och föräldrars neuropsykiatriska- och psykopatologiska åkommor, bristen av stödåtgärder samt avvisande- och okonventionella beteenden från barnets närmiljö kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Uppsatsen redogör sedan för slutsatser där komponenter från universell-selektiva åtgärdsprogram har valts ut genom informationen om vilka upplevda utmaningarna som förekommer bland förskolorna. Likaså betonar uppsatsen vikten av förskolans roll i det förebyggande arbetet, där förskolan skall ses som en värdefull resurs för att förebygga ogynnsamma utvecklingar och beteenden hos barn samt hjälpa till att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap. / This essay is written on behalf of the Police department and county in Karlskrona. The essay intends to examine preschool staff’s experiences about perceived challenges in preschools at Karlskrona, which could influence a child’s development and behavior. Regarding the challenges that the result will present, the essay also intends to present how prevention against these challenges should function.The environment around the individual, that includes factors such as family and preschool, is seen as one of several important levels in a developing ecological perspective that may affect children’s development and behavior. Also, the individual level that includes hereditary and genetic factors, interact with the elements as found in an individual's immediate environment. Several of these factors can be seen as risk factors, or challenges, and can occur in both the individual and environmental levels. The challenges can also in some cases increase the risk for children to develop antisocial behavior. Through qualitative interviews and a systematic text condensation, the results in the paper presents that neuropsychiatric- and psychopathological challenges among children and parents, lack of support, and rejection as well as unconventional behavior from a child's immediate environment can affect children’s development of disadvantageous behavior. The results in the essay also presents conclusions based on the perceived challenges, and recommends components from universal-selective programs as the best long-term prevention against the identified challenges. Also, the essay emphasizes that the prevention should include preschools, and that preschools should be seen as a valuable resource to prevent unfavorable developments and behaviors in children as well as help parents in their parenting.

Bakgrund: Turismindustrins utveckling har genererat i konsekvenser inom ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Isla de Holbox är en naturskyddad ö i Mexiko som har potential till ökning av turismbesökare, vilket kan leda till ohållbara nivåer. Inställningen människor har till miljön anses vara en av de mest inflytelserika faktorer i att förutsäga miljömässigt ansvarsfullt beteende. Det har framkommit att människors miljöhänsyn och miljövänliga beteende påverkas avsevärt av deras skilda livsstilar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka turisternas semesterbeteende och medvetenhet ur ett hållbart miljöperspektiv. Metod: Studien baserades på en enkätundersökning med 50 respondenter under tidsperioden 23-30 mars 2016 på ön Isla de Holbox, Mexiko. Resultat: Studien visade att respondenterna är miljömedvetna men att alla inte är miljövänliga i sitt beteende, både i sitt vardagsliv som på sin semester. Slutsats: Miljövänligt beteende och miljömedvetenhet kan skilja sig mellan individer. Det har framkommit i studien att det är en ekonomisk kostnadsfråga att agera mer miljövänligt. / <p> Språkutveckling i matematik</p>

Syfte: Syftet med studien var att studera förekomst av riskfaktorer för och attityder till dentala erosionsskador bland högskolestudenter. Metod: Studien var en prospektiv tvärsnittsstudie där data samlades in via en gruppenkät genom ett klusterurval av studenter på en högskola i södra Sverige. Resultat: Riskfaktorer som de 99 deltagarna uppvisade var frukt- och fruktjuicekonsumtion, tid framför dator/tv/läsplatta och träning. Totalt konsumerade 24,2 % frukt och 17,2 % fruktjuice mer än tre gånger i veckan. En statistisk signifikant skillnad att kvinnor åt mer frukt än män kunde påvisas. Vid tid framför dator/tv/läsplatta var det totalt 23,5 % som spenderade mer än fem timmar om dagen. Av deltagarna var det totalt 25,5 % som tränade mer än tre gånger i veckan där män tränade statistisk signifikant mer än kvinnor. Deltagarna var mer tveksamma till att förändra en vana om risk för dentala erosionsskador fanns än om besvär uppkom i form av smärta som ilningar/isningar i tänderna. Deltagarna i den äldre åldersgruppen (22-42 år) var statistisk signifikant mer tveksamma till att förändra en vana om tändernas färg skulle påverkas av dentala erosionsskador. / Objective: The aim of this study was to examine occurrence of risk factors and attitudes to erosive tooth wear among university students. Method: This study was a prospective cross-sectional study where data were collected by a group survey through a cluster sampling of students at a university in southern Sweden. Results: Risk factors that the 99 students showed were fruit-, fruit juice consumption, time in front of computer/tv/tablet computer and exercise. A total of 24,2 % consumed fruit and 17,2 % consumed fruit juice more than three times/week. A statistically difference that woman ate more fruit then men could be demonstrated. It was a total of 23,5 % who spent time in front of the computer/tv/tablet more than five hours/day. It was a total of 25,5 % who exercised more than three times/week which men exercised statistically significantly more than woman. The participants were more doubtful to changes in their habits if they had risk to develop erosive tooth wear then when a trouble occurred like pain in form of tooth sensitivity. Participants in the older age group (22-42 years old) were statistically more doubtful to change a habit if the color of the teeth would be affected by erosive tooth wear.

Syftet med studien är att reda ut hur elever i klass sju och nio upplever att de motiveras till lärane och gott uppförande. Syftet innefattar också vilka elevernas attityder till uppförande- och uppförandebetyg är men även vad som anses med gott uppförande. Det teoretiska perspektivet anför Jenners motivationsbegrepp samt Thornbergs bergepp gällande, attityder, värden och normer finns med i teorin. Metoden för studien är en kvalitativ studie med  fokusgrupper som informanter. Fyra fokusgrupper av elever har deltagit i studien. Samtliga fokusgrupper har diskuterat två dilemman. Dessa har delgetts dem under våra samtal. Resultatet visar att eleverna i både klass sju och klass nio upplever en bristfällig arbetsro i klassrummet. De hävdar att de vill ha bättre klassrumsmiljö samt att de hade kunnat tänka sig ett betyg i uppförande om betyget inte hade grundat sig på deras personligheter, utan på konkreta situationer i klassrummet. Eleverna vill hitta motivation till ett gott uppförande genom att de vill ha bra betyg och kunna söka rätt gymnasium senare, och ger uttryck för hur klassrumsmiljön ska förändras. Däremot kan de inte ge konkreta exempel på förändringar som gäller dem själva. Förändringarna gäller de andra eleverna i klassrummet och lärarantalet.

Forskningsfråga: Vilka faktorer kan hjälpa studenter som strävar att bli entreprenörer, från idé till produkt/tjänst på marknaden? -          Hur kan den strävande entreprenören förbereda sig på hinder och på så sätt underlätta processen?   Syfte: Syftet med forskningen är att kunna ge information om faktorer som kan hjälpa studenter som strävar efter en karriär som entreprenör vid uppstartsfasen av sin entreprenöriella process. Med det menas fasen som pågår från idéstadiet till produkt/tjänst på marknaden. Hur eget agerade och entreprenöriellt beteende kan påverka möten med hinder och hur den blivande entreprenören ska gå vidare efter motgångar under processen. Dessa råd ska även vara tilltalande för personer som vill starta en entreprenörsresa.   Metod: Kvalitativ metod, systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med verksamma entreprenörer.   Sammanfattning: I detta arbete kommer ett kandidat-examensarbete presenteras i innovationsteknik. Forskningen kommer mynna ut i en handbok med råd för studenter som strävar efter en karriär som entreprenör och kan se handboken som ett hjälpmedel i processen idé till produkt/tjänst på marknaden. Handboken kommer att arbetas fram genom studier kring entreprenöriellt beteende samt kompletteras med entreprenörers erfarenheter och lärdomar från misslyckade samt lyckade projekt. Entreprenörerna som kommer delta ska ha gått igenom processen idé till realiserad tjänste- eller produktidé inom de senaste tio åren.

Frågeställningen som undersökningen ämnade ge svar på var huruvida aggressiv musik påverkar unga människors offensiva beteenden i FPS-spel. Med avstamp i forskning kring dataspel och musik som påverkningsfaktor i samhället samt som motivation i krig genomfördes research och en artefakt skapades. Undersökningen utfördes på ett tjugotal personer mellan 15-30 år vid olika tillfällen där varje informant ombads spela igenom ett FPS-spel lyssnandes till dels en heavy metallåt och dels ett stycke ljudeffekter. Den kvantitativa datan som mättes var antal skott, träffade fiender och puls vilket kompletterades av en enkät beträffande personliga uppgifter följt av en muntlig intervju. Med en klar majoritet som tenderade att avfyra fler skott, ha högre puls och som motiverade en mer inlevelsefull upplevelse till musiken drogs slutsatsen att aggressiv musik har en påtaglig påverkan i FPS-spel ur både fysiska och psykiska aspekter. Vid eventuell vidareutveckling av arbetet hade mätning på flertalet musik- och spelgenrer varit av intresse.

<p>Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.</p>