Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn på relationen till sina föräldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gällande ämnet försökte vi få en förståelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. Frågeställningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina föräldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina föräldrar och hur relationen mellan föräldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som använts utgick ifrån att ungdomar från fyra klasser i årskurs nio besvarade en enkät. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken på antisocialt beteende en sämre relation till sina föräldrar samt att tiden ungdomarna och föräldrarna spenderar tillsammans är av betydelse. Slutsatsen är att ungdomarnas relation till föräldrarna är av stor betydelse för hur de utvecklas som individer.

No description available.

Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju. I studien gjordes en beskrivande analys av data. Behandlingen i den aktuella studien riktades mot föräldrar, skola och flickorna själva och betonade individualisering av behandling, flickornas sociala färdigheter och föräldrarnas situation. Resultaten indikerar en omfattande problematik bland flickorna samt att flickor med utagerande beteende bemöts negativt av omgivningen. Upplägg och utvärdering av behandlingen diskuteras i uppsatsen.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond & Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna. Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand. Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning. Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande. Intervjuerna var semi-strukturerade. Deltagarna uppmuntrades bland annat att samtala om problemskapande beteende, konflikter, självförtroende att hantera problemskapande beteende och trygghet på arbetsplatsen. Resultat Kursen i lågaffektivt bemötande tycks ge olika utfall på de tre skolorna. Resultatet tyder på att kursen påverkar pedagogernas självförtroende och trygghet på olika sätt. Studien visar olika sätt att se på problemskapande beteende. Studien visar även att kursen i lågaffektivt bemötande verkar kunna leda till en minskning av problemskapande beteende. Ingen grupp berättar att de använder nedläggningar. Diskussion Studien visar faktorer som kan påverka genomslaget av kursen i lågaffektivt bemötande. En faktor är hur personalen ser på elever med det problemskapande beteendet, om eleverna anses vara medvetna och i kontroll över sitt problemskapande beteende. En annan faktor är graden av flexibilitet i den pedagogiska strukturen. Studien diskuterar hur den pedagogiska ambitionsnivån och de långsiktiga målsättningarna eventuellt kan påverka genomslaget. En avgörande faktor verkar vara kursledarens erfarenhet.

Härdplaster är en hälsovådlig produkt om den hanteras på ett felaktigt sätt. Sjömän tillhör en yrkesgrupp som använder denna produkt i sitt arbete ombord på olika fartyg. Det har visat sig från andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda sig mot härdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda på hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster och dess risker ombord. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer bestående av avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar. Intervjuerna var strukturerade efter olika förvalda frågor inordnade efter olika temata samt med låg standardisering. Utfallet visade i stort sätt samma attityd bland respondenterna. Resultatet visade att rekommenderad personlig skyddsutrustning inte användes i någon större utsträckning vid hantering av härdplaster. Det framkom att den enskilt största faktorn till detta samt respondenternas attityd till det, påverkades av den övriga besättningens attityd och beteende. Respondenternas förhållningssätt förstärktes av att de önskade vara till lags och göra ett bra arbete. Övriga faktorer som påverkade var svårtillgänglighet till skyddsutrustning, attityd till riskerna med härdplaster, plats och exponeringstid. / Thermosetting plastic is a toxic product if handled in a wrong way. Seaman belongs to a group of workers that use this product in their profession on board ships. It has been shown from other studies that workers from other professions do not take necessary safety precautions to protect themselves against thermosetting plastic. Therefore, the purpose of this study was to find out the attitude towards thermosetting plastic work and its risk involved. The study is based on eight interviews with graduating students from the Master Mariner Program in Kalmar. The structure of the interviews was organized after different predetermined questions with low standardization. The result showed basically the same attitude among the respondents. Also, the result showed that recommended personal protective equipment was generally not used consistently during thermosetting plastic work. The main reason for this was the influence from other crews’ attitude and behavior. It is likely that the respondents’ attitude were enhanced by their willingness to comply with procedures onboard. Other factors that influenced their behavior were the lack of easy access to equipment, attitude and perception towards the risks with thermosetting plastic, the location and length of exposure.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende. Höga psykopatiska drag tillsammans med god anpassning minskade normbrytande beteende. Sammanfattningsvis spelar skolan och föräldrarnas egenskaper roll för utvecklingen av psykopati och normbrytande beteende hos ungdomar.

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet visar att det finns samvariationer mellan de olika personlighetsdragen och olika dimensioner av prosocialt beteende.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter. Studien fann även att attityderna ytterligare kan förbättras och att IT-säkerheten i organisationerna markant kan förbättras om kunskapen om, attityderna till och beteendet gällande IT-säkerhet förbättras, exempelvis genom utbildning.

Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen. Resultatet från studien visar att lärarna tycker att likabehandling är viktigt och att det främst är genom sitt språkbruk som eleverna beter sig illa mot varandra. En del elever har inte för avsikt att skada någon annan, men kan inte förstå konsekvenserna av sitt beteende. Lärarnas erfarenheter och kompetens inom likabehandling har stor betydelse för hur de arbetar med detta. Två vanliga arbetssätt är att skapa gemenskap och att samtala med eleverna om likabehandling. För att skolans gemensamma likabehandlingsarbete ska förbättras måste samarbetet mellan lärare inom olika ämnen bli bättre, det är både lärarna och elevrådsstyrelsen överens om.