<p>Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv. Resultatet visar på att de professionella behandlarna ser självskadebeteende bland unga flickor som ett ökande problem vars främsta funktion är ångestlindring. Beteendets orsaker står att finna delvis i samhälleliga förändringar som försvårar för föräldrar att vara närvarande för sina barn och där det även saknas ställföreträdare inom barnomsorg och skola, på grund av nedskärningar. En tonvikt lades på det tidiga föräldraomhändertagandets roll i utvecklandet av ett självskadebeteende. I arbetet med dessa flickor var informanterna eniga om att beteendet ska ses som ett symtom på underliggande problematik.</p>

Motivation är det som driver oss människor till handling och som får oss att agera på olika sätt. För att genomföra en livsstilsförändring krävs det motivation, men vad är det som motiverar människan till handling? Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverat till att ta beslutet om att en förändring är nödvändig samt hur motivationen påverkat förändringsprocessen. Studien undersöker även om det går att urskilja någon gemensam motivationsfaktor inom olika livsstilsförändringar. I studien har fem informanter som genomgått olika livsstilsförändringar intervjuats. Resultatet visar på att informanterna har motiverats på liknande sätt och att en viktig faktor har varit önskan om att få tillbaka kontrollen över sin situation. Informanterna har även påverkats och motiverats av sitt sociala nätverk, grupptryck, sociala normer och sina egna värderingar. För några informanter var det saknaden av socialt stöd och umgänge som verkade motiverande till att göra en förändring. För samtliga informanter har det varit viktigt med grupptillhörighet och att uppleva en gemenskap under förändringsprocessen. / Motivation is what drives humans to act and what makes us behave in different ways. To implement a change of lifestyle, motivation is required, but what is it that motivates humans to act? The purpose of the study is to examine which factors that motivated people to take the decision to make a necessary change and how motivation impacted the change process. The study also examines whether it is possible to discern a common motivating factor in various lifestyle changes. In this study, five informants who has underwent various lifestyle changes have been interviewed. The result shows that the informants have been motivated to make a change in a similar way and that an important factor has been the desire to get back in control of their situation. The informants were also influenced and motivated by their social network, peer pressure, social norms and their own values. For some informants the lack of social support and interaction justified the lifestyle change. For all informants, it was important to experience a group membership, and to see that they belonged to a community.

Bakgrund Beteendeproblem, som det utåtagerande beteendet inräknas i, tar sin grund i att barnet beter sig på ett sätt som inte följer samhällets normer och regler för vad som är accepterat. Orsaker till beteendet kan vara bland annat språkliga, fysiska eller känslomässiga. Arbetet med barn av denna problematik skapar ofta en frustration och känsla av otillräcklighet hos pedagoger. Problematiken i beteendet kan antingen ses som något hos individen eller hos verksamheten. När ett utåtagerande beteende sker spelar pedagogens bemötande stor roll. Att lätta på kraven, vara lugn och ge barnet tid är åtgärder som kan minska affekten hos barnet. Att ge stöd till dessa barn är viktigt. Det finns olika strategier för att bemöta beteendet, där pedagogerna bland annat kan avleda barnet som redan är i affekt eller arbeta förebyggande. Bemötandet som pedagogerna har mot barnen med utåtagerande beteende lägger grunden för att en inkludering eller exkludering sker i barngruppen. Vidare finns stöd att få internt via förskolechef och kollegor samt externt via specialpedagog och förskolepsykolog. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring sitt bemötande av, arbete kring och definition av barn med utåtagerande beteende. Metod I studien används kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som redskap. Dessa val av metod och redskap var de lämpligaste för att besvara studiens syfte. Analysen skedde med kodning av transkriberad data. Studien tog hänsyn till de forskningsetiska kraven. Respondenterna i studien bestod av fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultat Resultatet av studien visar att tids- och resursbrist anses vara ett hinder vid bemötande av utåtagerande beteende i verksamheten. Det går även att urskilja en upplevelse av komplexitet gällande diagnoser av barn. En av respondenterna belyser att diagnostisering av barn kan vara onödig om pedagogerna bemöter behoven på ett bra sätt. Respondenternas tidigare strategier av bemötandet bygger mestadels på egen erfarenhet snarare än kunskap om forskning på området och vikten ligger på att ha alla barns olikheter i åtanke. Samtal är enligt respondenterna centralt i arbetet med ett utåtagerande beteende, både för att skapa en enighet i arbetslaget och för att underlätta barnets inlärning. Den interna och externa samverkan fungerar bra, men det finns en önskan av ökad resurshjälp och en större satsning på barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med utåtagerande barn anses många gånger vara komplext ochskapa frustration, men möjligheterna anses finnas i verksamheten för att skapa en förskola för alla.

Den nya generationens juniora revisorer kommer med nya krav på sina arbetsgivare och arbetsmiljön jämfört med hur det var i tidigare generationer. Tillsammans med högre effektivitetskrav från revisionsbyråerna samt ökade krav från regel- och standardsättare medför att lärandet av juniora revisorer åsidosätts. Westermann et als (2015) identifierade förändringsfaktorer i inlärningsprocessen för juniora revisorer inkluderar bland annat dessa aspekter. Westerman et al (2015) utförde sin studie ur ett seniora revisorers perspektiv som jag kommer att studera vidare i denna uppsats. Syftet är att göra en vidare undersökning av de av Westermann et al (2015) identifierade förändringsfaktorer för att studera om och hur de hanteras av revisionsbyråerna. Konsekvensen för ej hanterade förändringsfaktorer medför brister i inlärningsprocessen som leder till utvecklandet av ett oavsiktligt kvalitetshotande beteende hos den juniora revisorn. Om det inte hanteras kan det påverka den slutliga kvaliteten av revisionen som är av stor vikt för att byrån skall kunna bibehålla sin trovärdighet gentemot kunden, marknaden och regel- och standardsättare. Tillvägagångssättet för att undersöka detta är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där datainsamlingen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp respondenternas erfarenheter, åsikter och sociala verklighet på bästa möjliga sätt. Respondenterna består av sju seniora revisorer med minst tio års erfarenhet inom yrket från fyra av de fem största revisionsbyråerna i världen. Data visar att det går att identifiera samtliga förändringsfaktorer dock i olika utsträckning samt med en skillnad mellan ett generellt och individuellt perspektiv. Det framgår att det finns brister i inlärningsprocessen på grund av de aspekter som presenteras i förändringsfaktorerna. Slutsatsen som kan dras är att risken för utveckling av kvalitetshotande beteende bland dagens juniora revisorer är hög om förändringsfaktorerna inte hanteras, samt att empirin visar på att revisionskvaliteten faktiskt redan har försämrats på grund av detta.

No description available.

Vårt samhälle står idag inför stora förändringar gällande dagens tekniska utveckling och dess digitalisering av olika tjänster. Inte minst har detta påverkat hur banker arbetar mot sina företagskunder. Med detta i åtanke är det högst aktuellt att skapa en förståelse kring hur olika faktorer kan påverka företagskunders lojalitet till sin huvudbank. Detta i takt med att många tjänster som tidigare erbjudits med en personlig interaktion, numera blir allt mer digitaliserade. Tidigare forskning har visat att banklojalitet påverkas av olika faktorer, i vår studie har vi valt att undersöka hur företagskunders beteende, attityder och nöjdhet påverkar hur företagskunder förhåller sig lojala till sin huvudbank. Studien genomfördes genom utskick av en webb-baserad enkät som företagets VD eller ekonomiansvarige fick skickad till sig via mejl. Resultatet av studien visade på att företagskunders lojalitet till sin huvudbank påverkas av hur mycket och hur ofta de använder sig av digitala banktjänster, hur nöjda de är med denna interaktion med tjänsterna, samt att företagskunder är mer nöjda med sin upplevelse av digitala banktjänster om de har en positiv grundattityd till detta. Resultatet genom studien visade även på att företagskunder som ofta använder sig av digitala banktjänster även har en mer positiv grundattityd till denna användning. Studien har bidragit med en ökad förståelse kring hur lojaliteten till sin huvudbank kan komma att påverkas av den ökade användningen av digitala banktjänster. För bankerna är det viktigt att förstå företagskunders beteende, attityder och dess nöjdhet till de digitala banktjänster som erbjuds, för att antingen skapa eller bevara lojala kunder. Samt att bankerna måste följa med i utvecklingen och förstå företagskundernas föränderliga behov. / Our society is facing major changes regarding today's technological development and the digitization of different services. Not least, this has affected the way banks work towards their corporate customers. With this in mind it is highly relevant to create an understanding of how different factors can affect corporate customers' loyalty to their main bank. This is in line with many services previously offered with a personal interaction, is now becoming more and more digitized. Previous research has shown that bank loyalty is affected by various factors, in our study, we chose to examine how corporate customers' behavior, attitudes and satisfaction affects how corporate customers remain loyal to their main bank. The study was conducted by sending an email with a web-based survey to the CEO or to the finance manager. The results of the study showed that corporate customers' loyalty to their primary bank is affected by how much and how often they use the digital banking services, how satisfied they are with this interaction and that corporate customers are more satisfied with their experience of digital banking services if they have a positive basic attitude to this. The result of this  study also showed that corporate customers who often use digital banking services also have a more positive basic attitude to such use. The study has contributed to a greater understanding of how loyalty to the main bank may be affected by the increased use of digital banking services. For the banks, it is important to understand the corporate customer behavior, attitudes, and its satisfaction to the digital banking services offered, to either create or retain loyal customers. And that banks have to keep up with developments and understand corporate customers' changing needs.

No description available.

Diagnosen autism uppstod så sent som på 1970-talet vilket innebär att kunskapen om ämnet är relativt ny inom forskarvärlden. Upplevelsen av att leva med diagnosen autism är svagt belyst och således även upplevelsen av bemötandet i sjukvården. Det gör det till ett ämnesområde som behöver efterforskas för att öka kunskapen om autism hos vårdpersonal. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxna med högfungerande autism blir bemötta i sjukvården och ute i samhället. Studien utgår från en narrativ analys metod och har fem självbiografier som underlag, skrivna av personer med diagnosen autism. Gemensamt för författarna i studien som användes är att de upplever en känsla av att behöva anstränga sig mekaniskt med beteendestrategier för att passa in i samhället. De beskriver många gånger en känsla av utanförskap och isolering. Det är därför viktigt att i sjukvården planera väl inför möten med personer som har autism. Viktigt att tänka på som vårdare för att skapa en trygghet hos patienter med autism är att ha en öppenhet och följsamhet i samtalen. Att ha en förståelse för att patienten behöver tid för eftertanke och en tydlighet som kräver att kommunikationen kan behöva föras i skriftform. Den autistiske personen ska inte behöva använda sig av beteendestrategier för att passa in i vården, verksamheten ska formas runt individen och dess behov. På detta sätt kan samtalen i vården bedrivas på den autistiske personens villkor och grundtrygghet kan tillgodoses.

Syftet med studien är att genom intervjuer bidra med kunskap om och hur pedagoger i förskolan observerar och följer om barn far illa samt vilka beteende som uppmärksammas. Utifrån studiens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer för att få varje enskild pedagogs berättelse om arbetet kring detta ämne i förskolan. Genom intervjuer får jag en syn på hur pedagogerna tänker och arbetar kring barn som far illa i hemmet. Sammanlagt var det sju respondenter som deltog på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna har liknande tankar att se när ett barn far illa i hemmet beroende på om det är fysiskt eller psykiskt barnet mår dåligt av. Det framkommer också svårigheter att observera och följa ett barn då signalerna kan vara lite diffusa och barnens signaler varierar från barn till barn.

No description available.