Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan.   Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla.   Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla?   Metod: Litteraturstudie   Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården.   Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

This thesis aimed to find how to affect and reduce the tenant electricity use in Sahlgrenska University Hospital (SU) through behavioural and technical factors. It also aimed to, in detail, chart and categorize the equipment that constitutes the tenant electricity and how large their contribution is to the total electricity usage. The research was delimitated to two separate departments within SU. To meet the goal of the thesis, a literature study on relevant fields of behavioural change science was carried out together with qualitative interviews with hospital staff. In addition to this, electricity use in both office and medical equipment was measured. The resulting analysis showed that lighting is by far the category of equipment that uses most electricity, about 50 % of the examined departments total use. The second largest category was office equipment, such as computers and computer monitors, followed by medical equipment. The analysis concluded that through use of feedback, nudging and transformational leadership it should be possible to change the staffs behavioural pattern. Although, it is probably more efficient to use technical solutions such as automated lighting and energy saving modes on computers to reduce electricity use. In addition to the analysis, or as a result thereof, this thesis resulted in a list of recommendations for the hospital, both for implementing a behavioural change programme and technical solutions aimed at reducing electricity use.

BACKGROUND. Every year, 800,000 suicides are carried out in the world and in Sweden suicidal behaviour is the most common cause of death among individuals 15 to 44 years. The nurse's specific expertise in emergency care consists of the patient's care, a task which the suicidal patients state requires a positive attitude and the opportunity to devote time to the patient. Despite this, this patient group states that they are addressed by sentencing nurses with a lack of understanding. But how do nurses experience this meeting and their attitude towards this patient group? AIM. The aim of this general literature review was to describe nurses’ attitudes to and experiences of meeting patients with suicidal behaviour in emergency care. METHOD. The study's design is a descriptive general literature review. Articles were searched in CINAHL and MEDLINE via PubMed and 12 articles were included in the results. RESULTS. The study showed that nurses in emergency care generally held positive attitudes towards patients with suicidal behaviour. Negative attitudes were also described, which could be influenced by the nurses' own moral and religious values. The encounter between nurse and suicidal patient created great frustration among the nurses, due to lack of time and environmental adjustment for patients with suicidal behaviour, as well as the feeling of not having the knowledge and skills needed to care for this patient group. CONCLUSION. Nurses need education in suicidal behaviour to influence their attitude and experience of meeting this patient group.  KEYWORDS: suicidal behavior, nurses, attitudes, emergency care

The European eel is critically endangered (IUCN 2021), only 1% of the population remains and the recruitment has been estimated to be 5-10% of their historical values. The eel is in dire need of remedial efforts and many studies suggest that these efforts are best applied to elvers when these have ended their migration. To satisfy the need for suitable habitats of elvers, we need to understand which habitat is best suited to increase survival and growth. This study focuses on how habitat use of elvers, specifically use of gravel and sand bottom substrates, influences behaviour and activity. In a laboratory experiment, eels in aquaria with gravel substrate were 33 % less visible and had 50 % lower levels of observed activity than eels in aquaria with sand substrate. This difference in visibility and activity has implications for survival by affecting the ability to avoiding visual predators. If we can increase the chances of survival of elvers by strategical placement of gravel substrate as a remedial measure, we could be adding to the recovery of the population. / Europeisk ål är kritiskt hotad (IUCN 2021), endast 1% kvarstår av populationen och rekryteringen antas ligga runt 5–10% av historiska värden. Ålen är i stort behov av åtgärdsinsatser och många studier antyder att det är vid juvenil ålder då ålen avslutat sin vandring som insatser bäst kan tillämpas. För att tillgodose juvenila ålars behov av lämpligt habitat behöver vi kartlägga vilken typ av habitat som är bäst lämpad för överlevnad och tillväxt. Vid restaurering av vattendrag är det en relativt enkel insats att strategiskt placera substrat som förstärker ålens överlevnad. Denna studie har därför undersökt hur ålars habitatanvändning (grus- vs. sandsubstrat) påverkar beteende och aktivitet i ett laboratorieexperiment. De ålar som befann sig i akvarier med grussubstrat var 33 % mindre synlighet och observerades ha 50 % lägre aktivitet än de som befann sig i akvarier med sand. Dessa skillnader i synlighet och aktivitet kan ha en inverkan på överlevnadschanserna genom att det påverkar sannolikheten att kunna undvika visuella predatorer. Om vi kan öka chansen till överlevnad i juvenil ålder genom strategisk placering av grussubstrat vid åtgärdsinsatser bör detta bidra till att stärka populationen.

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares erfarenheter kring konflikter mellan lärare och enskilda elever samt hur de arbetade i dessa konflikter både förebyggande och i stunden. Metoden för studien var semi-strukturerade intervjuer, där empirin analyserades genom en tematisk dataanalys där studiens forskningsfrågor användes som analysverktyg. Resultaten gav 10 teman och 7 underteman över de tre frågorna. Lärarna hade erfarenheter av små och stora konflikter, men ansåg att de inte alltid kallade dem för konflikter utan för ett utmanande beteende. Alla lärarna indikerade att skapa förståelse, kompromisser och goda relationer var grunden till en bra konflikthantering. Vissa lärare ansåg även att ett lågaffektivt bemötande kunde hjälpa. Det funna arbetet kring konflikthantering mellan lärare och enskilda elever kunde appliceras på studiens teoretiska utgångspunkt där de flesta exempel låg inom den första och andra nivån i Cohens konfliktpyramid.

No description available.

I förskollärarens uppdrag ingår det att alla barn ska bli sedda. Denna studie syftar därför till att undersöka hur förskollärare, pedagoger samt specialpedagog tänker kring hur de arbetar med extroverta och introverta beteenden hos barn, varför de gör som de gör samt hur de anser att det påverkar barnens möjligheter till att känna sig inkluderade inom barngruppen. Vår studie utgår ifrån att beteenden inte är fastställda hos individen, med det menar vi att barn inte har en stämpel på sig, att man antingen är introvert eller extrovert, utan vi menar att beteenden förändras utifrån miljö och sammanhang. Det huvudsakliga skälet till att vi vill utföra denna studie är att vi finner ämnet intressant och att det är ett aktuellt samtalsämne inom förskolans verksamhet. Utöver den professionella relevansen finner vi även en samhällelig relevans för ämnet vi valt att undersöka. Studien bygger på uppfattningen om att det finns få studier gjorda inom detta område, särskilt med fokus på hur arbetet med de avvikande barnen anses utföras. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där åtta personer deltog i studien, varav sex av dem är verksamma förskollärare, en är specialpedagog och en är barnskötare. Vi valde att ha med de olika yrkena för att vi ville ha med varierande perspektiv på hur en verksamhet kan fungera, då utbildningarna skiljer sig åt. Vi har också använt oss utav två förskolor från två kommuner för att se om det finns någon skillnad dem emellan. För att tolka empirin som samlats in för studien har vi valt att använda oss utav teoretiska perspektiv såsom ett relationellt perspektiv, ett sociokulturellt perspektiv och begreppet kontext. Dessa har vi utgått ifrån då vi anser att de krävs för att kunna få fram en helhetsbild av vad som påverkar människan till ett visst beteende. Vad vi kan se i vår studie är att kunskap och erfarenhet är två nyckelord som har stor betydelse när det kommer till att bemöta barn med ett introvert eller extrovert beteende. Vi kan se att de som deltagit i vår studie vill arbeta mot en inkluderande miljö, dock visar vår studie på att det finns begräsningar inom verksamheten som gör målet svårt att uppnå. / When you become a preschool teacher, a commitment is made to the children that they always will be seen. Therefore, our study focuses on the research of how preschool teachers consider that they work with extroverted and introverted behaviour in children, why they do the things they do, and how they think their work affects the children's ability to feel included in the group. Our study is based on that behaviour is not determined by an individual, by that we mean that a child does not have a label on them saying that they are either introverted or extroverted. We believe that a behaviour can change throughout the environment and context. The main reason for our study is that we find it interesting and that we feel it is a relevant topic in a preschool environment, beyond that we also feel that it has a relevance in society. Our study is based on the believes that there is little research done on the topic, especially with focus on the work preschool’s do with children who are believed to be different. We carried out a qualitative study, where eight people participated in our research, whereof six people are preschool teachers, one is a teaching assistant and lastly one is a childminder. We chose to have different carriers since the education differs, we also wanted to have varying perspectives as to show how a preschool’s environment can look like. We have used to two preschool’s from two communs to see if there is any difference between the two. To be able to interpret the empirics that we have gathered for our study, we have chosen to use theoretical perspectives as a relational perspective, a sociocultural perspective and a notion known as context. We chose to use these perspectives because we felt it was needed to understand the whole picture of what affects humans to a certain behaviour. The result of our study is that knowledge and experience are keywords that have an enormous value when it comes to facing children with introvert or extrovert behaviour. We can see that of those who participated in our studie, want to work towards an including enviroment, however our study shows that there are some limitations that makes this goal difficult to achieve.

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting.Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom. Barnet kan då istället känna ångest eftersom det inte på ett bra sätt kan förmedla sin ilska. Mitt resultat visar att förskollärarna har mycket mer kunskap om känslorna än de andra lärarna och det speglar sig genom att det första sex åren är viktiga för att barn ska få kunskaper om sina egna känslor. Om de inte lär sig dessa känslor vid denna tidiga ålder blir det svårare för grundskolpedagoger och gymnasiepedagoger att klara av de känslomässiga problemen.När det gäller beteendestörningar hos barn/elever, påpekade förskollärarna att det ofta är en fel känsla som leder till ett felaktigt beteende. Miljön som barnet lever i är även viktig för att han/hon skall kunna kontrollera sina beteenden. Grundskolpedagogerna och gymnasiepedagogerna ansåg att en elev har avvikande beteende när han/hon har svårt att koncentrera och lyssna, samt att stå stilla. Några av dem försökte säga att beteendestörningar har ett samband med fenomenet DAMP (se 2.2). För att hjälpa barn med känslomässiga problem rekommenderade pedagoger att dämpa kraftiga känslor på ett snällt sätt och att läraren bör vara observant genom att finnas som vuxen och att aldrig blunda. En viktig sak som pedagogerna påpekade var att man inte kan skynda på känsloprocessen, utan att det kräver tid och tålamod. Skickligheten är att hjälpa dem att visa rätt känsla i rätt situation, men att skapa en trygg miljö först. I grundskolor och gymnasieskolor kräver situationen att läraren frågar mycket och lyssnar uppmärksamt.När det gäller beteendestörningar kan pedagoger hjälpa på olika sätt i olika åldrar. Förskolepedagoger föredrog att uppmuntra och belöna positivt beteende och det viktigaste är att inte endast uppmärksamma de felaktiga beteendena. Grundskolepedagoger ansåg att läraren måste förmulera klara, tydliga och ”lite fyrkantiga regler” för att man ska få elevernas förtroende. Pedagogerna menade att det inte är lätt för läraren att väcka intresse hos barn/elever, men förskollärarna tyckte att man kan uppnå detta genom att först skapa en trygg miljö och ha roligt tillsammans. Betonar båda att det andra steget är att det alltid finns någonting bra och positivt hos barn och att läraren i sin roll kan hitta detta och utveckla ett intresse hos barnen. Grundskolepedagoger och gymnasiepedagoger ansåg att de kan väcka intresse genom att anknyta teori med praktik eller med aktuella händelser och att visa att de kan använda sina kunskaper i verkligheten.Pedagogerna var överens om att det bästa för att höja barns/elevers självförtroende är att belöna dem framför de andra vilket leder till att barnet verkligen kan börja tro på sig själv. Gymnasielärarna ansåg att man bör uppmärksamma små framsteg och undvika att gå in alltför mycket på misstag och alltid hitta det som är bra och tala om det.Färdigheten att kunna behandla komplexa känslor är inte lätt och ingen har tillräckligt kunskap om det. Förskollärarna anser att lärare bör ha några nödvändiga färdigheter så att vara lyhörd och ha tålamod, att kunna vissa egna känslor, att vara flexibel, att sätta gränser, att ha förmåga att sålla, försöka att finnas för alla samtidigt och att ha teoretisk kunskap om detta område.Grundskollärarna och gymnasielärarna ansåg att det är nödvändigt att läraren ibland gör avkall på undervisningen för att kunna intressera sig för eleverna. Att ha medkänsla och empatisk förmåga samt att ha förståelse för barn och ungdomar och deras behov är av yttersta vikt.Alla pedagoger ansåg att skolan ofta hittar problemet hos ett barn före föräldrarna därför att barnet/eleven börjar leka och studera i en större grupp av barn/elever. Pedagogerna menade att det är skolans uppgift att hitta sådana känslomässiga svårigheter.Den aktuella frågan om känslomässiga problem leder till beteende störningar eller tvärtom? är en svår fråga och i min undersökning visade pedagogernas svar på detta. Pedagogerna har ofta svårt att veta hur de skall handskas med emotionella problem och beteendeavvikelser hos barn/elever. Hur ska barnet/eleven förstås? Är barnets beteende bara ett uttryck för aggressivitet och okänslighet för andra, eller finns det dolda känslor av förtvivlan som visar sig på detta sätt. Att veta ”vilket är hönan och vilket är ägget” är inte lätt som en av de pedagogerna har sagt.I alla fallen trodde många av pedagogerna att känslor styr barnens/elevernas beteenden och problematiska känslor kan ge problematiskt beteenden. Däremotkan beteendeproblem finnas utan att barnet/eleven har någon känslomässig svårighet som förklarades i resultatet (se 4.11).Om man tittar noga på de olika svaren kan man säga att meningarna om vad som är beteendestörningar skiljer sig åt och det beror på vilken nivå (ålder) barnet är på och det är tydligt att förskolpedagoger har mer tid att behandla känslor än de andra pedagogerna och att de faktiskt är kunnigare när det gäller att vidta åtgärder (se avsnitt 4). / ABSTRAKTArbetet fokuserat på två huvudtyper av känsloproblem hos barn och ungdomar, det ena är inåtriktade problem som ängslan, oro, nedstämdhet, tillbakadragenhet och det andra är utåtriktade beteenden som dålig självkontroll och aggressivitet.En viktig vinkel på barnens känsloutveckling kan alltså vara hur de psykologiskt uppfattar sina egna och andras känslor. SyfteSyftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om barns/elevers känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. MetodJag intervjuade pedagoger för att få deras syn på hur vi kan undersöka beteende och identifiera verkliga känslor hos barn/elever i en särskild situationFör att genomföra intervjuerna med pedagoger besökte jag respektive skolor (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor).Orsaken att jag valde två förskollärare, två grundskollärare och två gymnasieskollärare är att jag ville se hur barns och ungdomars känslor utvecklas och förändras under tre olika skolfaser. ResultatMina resultat visar att förskolepedagoger har större kunskap om och förståelse för barn/elever med känslomässiga svårigheter och beteende störningar än grundskollärare och gymnasieskollärare har.Resultatet visar också att många skolor lider brist på psykologer och specialpedagoger.