Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka, beskriva och förklara hur motivationen ser ut hos gravida kvinnor rörande träning under graviditeten. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: - Vilka hinder upplever kvinnor gällande träning under graviditet? - Kan kvinnor ta sig förbi de hinder som finns gällande träning under graviditet, och i så fall hur? - Vilka variabler påverkar kvinnornas motivation till träning under graviditet? Metod Studien bestod av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnor intervjuades, varav fyra hade ett annat modersmål än svenska. Respondenter rekryterades via motionsföreningar, barnavårdscentraler och Stockholms kommuns Öppna Förskola i februari 2015. Urvalskriterier var att respondenterna hade genomgått minst en graviditet och förlossning. Ingen åtskillnad gjordes om respondenten hade varit fysiskt aktiv eller inte under graviditeten. Resultat I analysen framkom fyra olika huvudteman; information och kunskap, hindrande faktorer, stödjande faktorer och motivation. I samtliga intervjuer framkom att kvinnorna saknade information, framför allt från sjukvården, gällande träning under graviditet. Avsaknaden av information gjorde många av dem oroliga och tveksamma, därför valde de hellre att avstå från fysisk aktivitet än att göra någonting som kunde vara potentiellt farligt för barnet. Även stödjande faktorer nämndes i samtliga intervjuer, där framför allt kvinnornas dåvarande partner hade varit det största stödet. Slutsats Alla respondenter upplevde sina graviditeter olika, men det genomgående temat för alla var avsaknaden av information och kunskap. Detta är någonting som är mycket viktigt att lyfta fram och prata om, men även någonting som är ett viktigt tema för framtida forskning.

Övervikt hos barn och ungdomar är ett globalt problem i dagens samhälle. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste åtgärderna för att kunna förebygga och minska övervikt. Övervikt som drabbar barn och ungdomar kan öka risken att senare i livet drabbas av kroniska sjukdomar och ge ett minskat välbefinnande. Därför är det angeläget att sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdomar informerar om betydelsen av fysisk aktivitet för att minska risken att barn och ungdomar får en övervikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Resultatet består av tio vetenskapliga artiklar som analyserats och delats in i tre olika kategorier: brist på kunskap, mötet med familjer och olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Vikt upplevs som ett känsligt ämne att diskutera enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever att de riskerar att uppfattas som kritiserande när de försöker få barn och ungdomar att ägna sig åt mer fysisk aktivitet. Motiverande samtal (MI) upplevs av sjuksköterskor som ett sätt att uppmuntra fler barn och ungdomar till att förändra sitt beteende och sin livsstil i jämförelse med traditionell rådgivning. En bra relation mellan sjuksköterska och patient upplevs viktig för att kunna involvera barn och ungdomar i sin egenvård.

Vår studie syftar till att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur chefer på företag i en kommun arbetar med att förmedla kunskap om fysisk aktivitet. Studien syftar även till att undersöka hur chefers engagemang och lärande om fysisk aktivitet integreras för personal både inom arbets- och privatliv. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer på företag i en vald  kommun. Datainsamlingen transkriberades och vi analyserade fram citat som upplevdes relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sju av åtta intervjuade företag hade en form av hälsoinsats för att öka personalens fysiska aktivitet. Intervjupersonerna beskriver att det är svårt att få all personal att skapa interaktion för ökad fysisk aktivitet, men att företagen försöker att få med all personal till att vara fysiskt aktiva både på arbetstid och i privatlivet. Företagen arbetar med en form av lärande för ökad fysisk aktivitet, men företagen vill gärna öka personalens lärande och förståelse kring fysisk aktivitet. Därför anser företagen att lärandet i framtiden kan utvecklas och tydliggöras för personalen. Slutsatsen av studien är att information om företagens friskvårdsbidrag för personalens ökade fysiska aktivitet, skall förmedlas genom ett socialt samspel mellan personal. Sex av åtta chefer anser sig själva som engagerade till att få personalen till att vara fysiskt aktiv. Lärandet kring hälsosamma levnadsvanor anses som bristfälligt, eftersom företagen inte informerar personalen om kost, näringslära och vikten för att vara fysiskt aktiv. Chefer bör visa större engagemang till att få med all personal att vara fysiskt aktiva, även den personal som inte visar intresse för att vara fysiskt aktiv. Dessa åtgärder krävs för att kunna öka personalens fysiska aktivitet. Vår studie kan bidra till kommuner i Sverige som statistiskt sett visar ett hälsoproblem med stillasittande bland personal. Därmed kan vår studie vara ett bra sätt att börja med för att synliggöra personalens fysiska aktivitet på företag. För att företagens personal ska minska inaktiv livsstil kommer vi att bidra med förslag på insatser som kan minska en stillasittande personal. Förslag till åtgärder är att företagen i kommunen bidrar med en kostnadsinsats för att öka fysisk aktivitet hos invånarna. Genom att ha olika former av aktiviteter som ökar fysisk aktivitet såsom föreläsningar, tävlingar mellan företagen eller med övriga invånare i kommunen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera effekter av interventionen skolmatslyftet, gällande elevernas hälsovanor, jämfört med en kontrollgrupp med ett "vanligt" skolmatsalskök. För att få en bild över elevernas upplevda psykiska, fysiska och sociala välbefinnande ställdes även frågor rörande det allmänna hälsotillståndet. - Hur ser barnens allmänna välbefinnande ut? - Hur ser barnens aktivitetsvanor ut? - Hur ser barnens kostvanor ut? - Hur ser den upplevda miljön i skolmatsalen ut? - Vilka samband finns mellan olika hälsovanor? Metod Detta är en kvantitativ studie där en enkätundersökning gjorts på fyra 5:e klasser hos två skolor i Haninge Kommun. Ena skolan, interventionsgruppen, är en skola som deltagit i skolmatslyftet som är ett projekt som syftar till att främja elevernas kost- och hälsovanor genom att arbeta kring dessa genom olika insatser i skolan som arena. Den andra, kontrollgruppen, är en liknande kommunal skola men som ej deltagit i skolmatslyftet. Enkäten utformades efter redan befintliga enkäter som gjorts i tidigare forskningsstudier. Enkäten i sin helhet berörde frågor om elevernas allmänna hälsostatus, miljön i skolmatsalen, fysisk aktivitetsvanor och kostvanor. De statistiska metoder som använts har varit Chi2-test Mann-Whitney U test och enkel beskrivande statistik för procentuella fördelningar. Resultat Eleverna på skolmatslyftets skola drack signifikant mindre läsk, åt oftare mörkt bröd och de konsumerade mindre chips, popcorn etc. Signifikanta resultat uppmättes också på elevernas upplevda miljö i skolmatsalen. Eleverna på skolmatslyftets skola upplevde större trygghet genom att de vuxna oftare åt tillsammans med barnen samt att barnen själva upplevde en större trygghet i skolmatsalens miljö. Matkön upplevdes gå snabbare och bordsgrannarna uppförde sig bättre under måltiden. Hos kontrollgruppen uppmättes en signifikant skillnad där eleverna upplevde i större utsträckning att man åt med någon man kände jämfört med eleverna på skolmatslyftets skola. Resultaten påvisade också skillnader i grad av fysisk aktivitet, där eleverna i skolmatslyftet i större utsträckning skattade sig komma upp i 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Med tanke på skolmatslyftets syfte att öka konsumtion av frukt- och grönsaker var även den skillnaden påtaglig även om det inte blev signifikant. Slutsats Studien har genererat intressanta resultat som kommer vara till nytta för framtida projekt både genom skolmatslyftets fortsatta utveckling samt andra liknande projekt. Trots kort tid och en relativt liten grupp har skolmatslyftet visats ge resultat på alla områden som fysisk aktivitet, kostvanor och upplevd miljö i skolmatsalen. Att studien påvisat positiva resultat gör att vi kan se att skolmatslyftet gett effekt och vi kan förbättra elevernas hälsovanor och kunskaper genom att arbeta på det här sättet. Vi kan därför förespråka interventionen på fler skolor och sprida budskapet för att få fler att jobba med detta på alla plan. Det är ett viktigt ämne att lyfta i dagens samhälle med eskalerande barnfetma, enorma sockerkonsumtioner och en mer stillasittande livsstil i olika kombinationer. / Skolmatslyftet

Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.

SAMMANFATTNING År 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga. I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan. För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet. Det framkom bland annat att eleverna genom att röra på sig mår bättre, blir lugnare, kan sitta still och koncentrera sig under en längre tid. De ansåg även att eleverna genom rörelse lättare kan skapa sig sammanhang och verklighetsuppfattning. Lärarna menade att detta och mer därtill främjar förutsättningarna för inlärningsförmågan. Något som lyftes fram under intervjuerna var även motorikens betydelse för koncentrationsförmågan som i sin tur ansågs främja inlärningsförmågan.

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Elevers attityd till ämnet är det som är grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång. I mitt examensarbete kommer man att kunna läsa om hur idrottslärare motiverar sina elever till att delta i idrottsundervisningen samt hur de motiverar dem till att fortsätta med fysisk aktivitet efter avslutad skolgång. Mitt syfte är också att lärare och lärarstuderande kan få ta del av dessa kunskaper och tankar kring undervisningsmetoder. Reflektion och diskussion är viktigt för utvecklingen av den egna lärarollen. Att läraren utvecklas som person och i sin ledarroll har dessutom betydelse för våra elevers utveckling. Jag använde mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare som är verksamma på gymnasiet. Respondenterna var tre män och tre kvinnor i olika åldrar och med olika antal år inom läraryrket. Resultatet visade att idrottslärare har en stor betydelse för elevernas motivation och inställning till idrottsämnet och fysisk aktivitet. Samtal, kontakt, relationer, tillit och självkänsla är faktorer som påverkar elevernas motivation samt inställning till idrottsämnet, undervisningen och fortsatt intresse efter avslutad skolgång. Det är viktigt med en varierad undervisning med olika aktiviteter och övningar. Dessa skall dessutom ha många olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. På det sättet kan alla finna någon aktivitet som passar för just dem. I motivationsarbetet är det också viktigt att använda sig av beröm, feedback, entusiasm och uppmuntran då det gör att motivationen tilltar. Motivationen kan ökas ytterligare då eleverna får möjlighet att sätta sina teoretiska kunskaper i praktiskt arbete. Detta leder till att eleverna får en bättre helhet, ett samband, mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv. Studien bygger på elva stycken vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien är indelad i två delar, första delen handlar om samband mellan fysisk aktivitet som ung och som äldre. Det visar sig att oenigheten är stor angående om fysisk aktivitet som ung påverkar om man blir fysiskt aktiv som äldre. Faktorer som påverkar resultatet kan vara hur studien definierar fysisk aktivitet, vilken idrott individen utövar, hur långa undersökningsperioder studien innefattar, studiens geografiska plats samt vilka mätinstrument som används i studien. Den andra delen av analysen utgår från andra faktorer, som utöver fysisk aktivitet kan påverka om individen förblir fysiskt aktiv som äldre. Resultatet visar att BMI och övervikt, idrottsundervisningen och mottaget betyg i idrott och hälsa, könstillhörighet, samt socioekonomiska och demografiska faktorer i unga år bidrar till om man blir fysiskt aktiv som äldre eller ej. Uppsatsens främsta slutsats är att det råder delade meningar om i vilken grad fysisk aktivitet under barndomen/ungdomen är relaterad till fysisk aktivitet som vuxen. Det går dock inte att motsäga att sambandet faktiskt existerar och därmed kan konstateras att idrottsundervisningen spelar en viktig roll för individens fortsatta fysiskt aktiva liv.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus.

<p>2013-06-04</p>