Bakgrund: Begreppet ledarskap har än idag inte en enhetlig definition, då begreppet påverkas av olika faktorer exempelvis sociala sammanhang. Olika ledarstilar kännetecknas av olika beteenden, detta arbetet syftar till att skapa förståelse kring sambandet mellan genus och ledarskap, genom att tillämpa den komparativa metod jämförelselogik mellan kvinnodominerade och mansdominerade organisationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur medarbetarna uppfattar kvinnligt ledarskap.  Metod: För att kunna undersöka medarbetarnas individuella åsikter om kvinnligt ledarskap användes komparativ metod. Under studiens gång används primärdata som består av 12 semistrukturerade intervjuer. Empiri: Kvinnligt ledarskap kan skilja sig från manligt ledarskap med avseende på ledarens egenskaper. En kvinnlig ledare kan inneha manliga egenskaper och vice versa. Analys: Analysen visar att cheferna inom både hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att teorier om ledarstilar saknar betydelse i praktiken i offentlig sektor. Dessutom anser cheferna och medarbetarna att inga tydliga skillnader finns mellan manligt och kvinnligt ledarskap, eftersom ledarstilen är influerade av ledarens egenskaper. Slutsats: Samtliga respondenter från hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att egenskap snarare än kön har betydelse för ledarskap. Det beror på att män och kvinnor kan inneha liknande egenskaper, vilket tyder på att ledarstilar inte har någon betydelse i arbetslivet. / Background: The concept of leadership does not yet have a uniform definition, as the concept is influenced by various factors such as social contexts. Different leadership styles are characterized by different behaviors, this work aims to create an understanding of the relationship between gender and leadership, by applying the comparative method comparison logic between female-dominated and male-dominated organizations. Purpose: The purpose of this study is to investigate how employees perceive female leadership. Method: In order to be able to examine the employees' individual views on female leadership, a comparative method was used. During the study, primary data consisting of 12 semi-structured interviews are used. Empirical findings: Female leadership can differ from male leadership in terms of the leader's qualities. A female leader can possess masculine qualities and vice versa. Analysis: The analysis shows that the managers in both the home care service and the Church of Sweden believe that theories about leadership styles have no significance in practice in the public sector. In addition, managers and employees believe that there are no clear differences between male and female leadership, as the leadership style is influenced by the characteristics of the leader. Conclusion: All respondents from the home care service and the Church of Sweden believe that trait rather than gender is important for leadership. This is because men and women can possess similar characteristics, which indicates that leadership styles have no significance in working life.

Ledarskap och välmående är ämnen som ofta diskuteras i dagens samhälle. En ledare har en viktig roll i en organisation, inte minst för dem anställda. Fastighetsbranschen är en klass för sig när det gäller ledarskap och jämställdhet. Det är den första branschen i Sverige som lyckats krossa “glastaket” genom att ha en jämn fördelning mellan manliga respektive kvinnliga ledare. Det finns i hög utsträckning mycket som tyder på att en ledares egenskaper och ledarskap påverkar den anställdes välmående på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för hur kvinnliga respektive manliga karaktärsdrag påverkar den anställdas välmående genom att studera upplevda ledarskapsegenskaper i en jämnställd bransch Tidigare studier har fokuserat på den anställdes välmående kopplat till ledarskap. Däremot förekommer det begränsat antal studier avseende fastighetsbranschen samt utifrån ett jämställdhetsperspektiv, därmed avser studien kunna bidra till en ökad förståelse inom området. Studien är av kvalitativ art där empiri samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer från anställda inom fastighetsbranschen. De anställda har själva besvarat frågor gällande deras personliga välmående kopplat till det upplevda ledarskapet som de anser att sin närmaste ledare utövar. För att genomföra studiens analys som är kopplat till studiens syfte, grundar sig studien i ett teoretiskt ramverk bestående av fyra delar; ledarskap på arbetsplatsen, manligt och kvinnligt ledarskap, målvägsteorin samt välmående på arbetsplatsen.  Vanligt förekommande faktorer som respondenterna ansåg påverka deras välmående är ledarskap, motivation, arbetsbelastning samt stämningen på arbetsplatsen. Studiens resultat har identifierat att ledarens egenskaper inte är könsspecifika. Däremot iakttas en koppling mellan vilket kön respektive anställd har och vilka egenskaper som de anser mest värdefulla hos sin närmaste ledare.

Det svenska näringslivet och i synnerhet svenska börs- och finansiella bolag är nästan helt mansdominerat, där Vd-positionerna utgörs av endast sex procent kvinnor. Vi vet fortfarande mycket litet om rekryteringsprocessen av en verkställande direktör i dessa bolag, vilka påverkande mekanismer som finns i de olika rekryteringsstegen och vilken roll dessa har för valet av en verkställande direktör. Syftet med denna studie är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen för hur rekryteringsprocessen ser ut för en verkställande direktör i ett börs- och finansiellt bolag samt huruvida homosociala mekanismer och könsstereotypiska uppfattningar finns i rekryteringsprocessen. Vi vill vidare öka kunskapen på vilket sätt homosocialitet och stereotyping påverkar möjligheten för tillsättandet av likvärdigt kompetenta kvinnor. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem börs- och finansiella bolag. Vår teoretiska referensram består av forskning inom organisationsteori, ledarskap, rekrytering och genusvetenskap och som behandlar huvudbegreppen rekryteringsprocessen, homosocialitet och stereotyping. Med hjälp av våra genomförda fallstudier har vi kunnat identifiera vilka steg i en rekryteringsprocess som har använts eller inte använts för en Vd-rekrytering. Vi har vidare funnit i vår empiri återkommande tecken på homosociala mekanismer och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen vilket påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen. Studien uppvisar att homosocialitet och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen, kvinnors möjligheter att rekryteras till en Vd-position baserad på kompetens där vikten av framförallt en öppen rekryteringsprocess framträder tydligt. / The Swedish business community and notably Swedish listed companies and financial companies are almost completely male-dominated, with female CEOs accounting for a meager six percent. We still know very little about the recruitment process of an Executive Director in these companies, what influencing mechanisms exist in the different steps of the recruitment process and what role these have in the final selection of a CEO. The purpose of this research paper was to increase awareness and provide insight in to the recruitment process, to explore if homosocial and gender stereotypical influences affect the recruitment process, how they are evident and finally how these perceptions and practices can influence competent women's possibilities to be recruited to a CEO position. We have used a qualitative approach with a case-study method in the form of semi-structured interviews with five listed and financial companies. Our theoretical reference framework consists of research within the fields of organizational theories, leadership, recruitment and gender with emphasis on our three main concepts, recruitment of business executives, homosociality and stereotyping. With help from the empirical data collected from our completed case studies, we have been able to identify how a recruitment process of a CEO is implemented and which steps in the recruitment process that have been used or not used. The results of our study show that there are frequent and recurring signs of homosocial behavior and stereotypical perceptions both directly and indirectly before and during the course of the recruitment process. Our study also shows that homosocial behavior and stereotypical perceptions affect both directly and indirectly women’s recruitment possibilities to a CEO position based on competence where the importance of, above all, an open recruitment process stands out distinctly.

Abstract  Background: In Indonesia and around the world, gender discrimination in employment practices is a pervasive and ongoing issue due to gender stereotypes and social norms. Organizations must therefore be aware of their influence, and how they through various stages of the recruitment process can reduce this prejudice. Additionally, organizations need to be conscious about how they can create and sustain an inclusive hiring procedure that leaves no one behind.  Purpose: The purpose of this study is to explore what type of impact recruitment can have in terms of gender equality, equal opportunities and discrimination for working women in Indonesia. Furthermore, to investigate what impact gender stereotypes and social norms in Indonesia have on the recruitment processes in the country.   Method: This study adheres to an inductive approach with a qualitative research method. The empirical findings have been gathered through the conduction of nine interviews with employers at a consultancy company in Indonesia.  Conclusion: The conclusion of this thesis shows that recruitment can have a positive impact for gender equality in Indonesia and that a strategic recruitment process can help to develop gender stereotypes and social norms. However, there is a limit in how much recruitment can act as an equality tool since they do not always hold the final word on who to hire.

Följande examensarbete ämnar undersöka och förmedla en djupare bild av kvinnliga ledares upplevelse av att leda i den svenska bygg- och anläggningsbranschen. Uppsatsen är en kvalitativ studie där åtta kvinnliga ledare djup-intervjuats om deras personliga upplevelser gällande de utmaningar som de navigerat sig genom under sitt avancemang i arbetslivet. Dessa utmaningar är i denna studie uppdelade i fem kategorier för att skapa en tydlighet för läsaren genom uppsatsen. Syftet är att generera en större förståelse för de utmaningar som kvinnliga ledare förhåller sig till, vilket i sin tur kan bidra till att utvecklingen går framåt inom branschen. Samt att undersöka om tidigare forskning kring de metaforer som används för att beskriva dessa utmaningar går att tillämpa på kvinnornas upplevelser av bygg- och anläggningsbranschen. Urvalet till studien omfattar åtta kvinnliga ledare med befattningar som platschef och arbetsledare, där majoriteten av den grupp som de leder består av män. Resultatet av studien visade att tidigare forskning gällande teorin om glaslabyrinten passar in på upplevelserna kvinnorna hade från sina karriärsliv, och andra föregående metaforer anses mindre relevanta i sammanhanget. Inledningsvis uttryckte flertalet av intervjupersonerna att de inte upplevde några svårigheter att leda i branschen. Under intervjuerna uppdagades dock flera faktorer som kvinnorna tidigare inte upplevt som utmaningar, men som författarna till studien tolkar som svårigheter de fått förhålla sig till. Detta uppfattar författarna till uppsatsen vara en del av en copingstrategi för att hantera den rådande kulturen och således bli accepterad och respekterad av sina medarbetare. Dock framkom det i studien att den svenska bygg- och anläggningsbranschen på senare tid haft en positiv utveckling, men för att ytterligare förbättringar ska kunna genomföras behöver dessa utmaningar fortsätta att uppmärksammas i samhället. / This thesis aims to investigate and convey a deeper picture of female leaders' experience of leading in the Swedish construction industry. The essay is a qualitative study in which eight female leaders were interviewed in depth about their personal experiences regarding the challenges they navigated around during their advancement in working life. These challenges are in this study divided into five categories to create clarity for the reader through the essay. The aim is to generate a greater understanding of the challenges that female leaders face, which in turn can contribute to progress in the industry. As well as investigating whether previous research on the metaphors used to describe these challenges can be applied to women's experiences of the construction industry. The sample for the study includes eight female leaders with positions such as site manager and supervisor where the majority of the group they lead consists of men. The results of the study showed that previous research regarding the theory of the glass labyrinth fits the experiences the women had from their career lives and other preceding metaphors are considered less relevant in the context. Initially, the majority of the interviewees expressed that they did not experience any difficulties in leading in the industry. During the interviews, however, several factors were discovered that the women previously did not experience as challenges, but which the authors of the study interpret as difficulties they had to deal with. The authors perceive this to be part of a coping strategy to deal with the prevailing culture and thus be accepted and respected by their employees. However, it emerged in the study that the Swedish construction industry has recently had a positive development, but in order for further improvements to be implemented, these challenges need to continue to be noticed in society.