Sammanfattning; Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.

Attityder gentemot kvinnors i företagsledningar har under de senaste åren haft en positiv förändring. Trots det har människan länge förutsatt att högt positionerade ledare är män. Detta tyder på att kvinnor som strävar efter toppositioner möter hinder som försvårar deras väg upp för karriärstegen. Med detta i åtanke är syftet med denna uppsats att skapa en förståelse för viktiga dimensioner som påverkar kvinnors strävan mot toppositioner. Som hermeneutiker var teorin utgångspunkten i vår forskningsansats. Efter genomförda interjuver, som berikade oss med en djupare förståelse inom ämnet, återgick vi och utvecklade teorierna. Vi önskade att värdera attityder bland de intervjuade kvinnorna och valde därför en kvalitativ vetenskaplig forskning. Vi erhöll en djupare förståelse för hur kvinnor når toppositioner, eftersom vår forskningsansats tillät oss att komma nära de studerade kvinnorna. Den empiriska informationen insamlades genom djupgående intervjuer med sex högt positionerade kvinnliga ledare. De utvalda respondenterna är i alfabetisk ordning: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus. De främsta teoretiska områdena, bidragande till att kvinnor når toppositioner är; självmedvetenhet, motivation, mentorskap, nätverk samt att ha en balans i livet. Hinder kvinnor möter längs vägen måste också övervägas för att få en helhetsförståelse för fenomenet; hur kvinnor når toppositioner. Den empiriska studien, framtagen via djupgående intervjuer med högt positionerade kvinnliga ledare, analyserades med hjälp av existerande teorier. Det är inte en enkel uppgift att förstå faktorerna bakom underrepresentationen av högt positionerade kvinnor i företagsledningarna. Vårt samhälle idag är väl utvecklat och gör det därför svårt att förstå svårigheterna för kvinnor att nå toppositioner. För att skapa en förståelse måste vi kanske se bort från detaljerna och hindren och istället fokusera på kvinnorna som faktiskt har tagit sig den långa vägen till toppen. Detta leder oss till frågan; kvinna, hur kom du så här långt? Resultaten gjorde det möjligt att dra slutsatsen att de största hindren, när kvinnor strävar mot toppositioner, är interna faktorer inom kvinnorna själva. Kvinnorna måste våga tro på sig själva och utnyttja sina kunskaper och erfarenheter. Trots detta är kvinnorna inte isolerade individer. På grund av detta är inte personliga egenskaper tillräckligt för att förklara fenomenet om kvinnors strävan mot toppositioner. Det sker även en stor inverkan på de potentiella kvinnorna genom exempelvis nätverk samt mentorer. / Social attitudes towards women’s role in management have during the last decades had a positive change. However, people have for long assumed that a top executive is a man. This indicates that women striving for top positions often come across barriers that are blocking their attempts to climb the career ladder. With this in mind, the purpose of the thesis was to provide an understanding of important dimensions for women who strive for top positions. As hermeneutic researcher, we used theory as a starting point. After the interviews, which enabled us to get deeper into the subject, we were able to move back to the theory again. We wanted to rate attitudes, beliefs and motivations among the interviewed women, and therefore a qualitative research choice was made. We were then able to get a deeper understanding of how women reach top positions, since the method permits us to come close to the research subject. Data was collected through in-depth interviews with six top positioned female leaders. The respondents selected for this study were, in alphabetical order: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus. The major theoretical areas, which are touched upon, are factors contributing to women’s strive for top positions within organizations. Important topics are self-confidence, motivation, mentoring, networking, and balance in life. Barriers must also be considered as obstacles coming across women’s way to top positions. The empirical data, received through the in-dept interviews with top positioned women, was analyzed with assistance of the theories. It is not a simple task to understand the underrepresented part of women on top positions in the business life. The society today is very well developed and it is hard to realize the difficulties for women to get to the top. To understand we might have to look away from the details and barriers and start looking at the how women who actually are in the top made it so far. This guides us to the question; woman, how did you come this far? The findings enabled us to conclude that the major barriers, when striving for top positions, are internal factors within the women themselves and if they want to become top executives. However, the women are not isolated individuals. Therefore, not only the personal characteristics are enough when striving for top positions. There are still huge influences from people around the potential women, like networks and mentors.

Sweden is known to be one of the world’s most equal countries. Nevertheless, out  of  Sweden’s 262 listed companies, only seven  of  them  has  a  female  president, which  is  equal  to  3,4  percent. To  counteract  these  numbers  there  are  several  possibilities.  One  arrangement  that  is  highly  controversial     is  affirmative  actions.  But  there  are  other  options,  for  instance  more  and  more female  networks  are  starting  to  rise  and  many  of  them  also  offers  a  mentoring  program  where  the  mentee  gets  the  opportunity  to  learn  from  someone  with  more  experience. The  purpose  of  this  study  is  to  examine  what  difference  the  female  network  Q80,  with  focus  on  its  mentoring  program,  is  doing  for  the  mentee.  As  an  underlying  purpose  the  study  is  also  examining  what  visions  and  attitudes  the  management  and  the  mentors  is  communicating  within  Q80.  The  focus  is  mainly  on  the  visions  of  Q80,  menas  mentors  and  business  exceeding mentorship.  A  survey  has  been  carried  out  among  mentees  from  three  different  seats of mentoring  programs  where  they  have  answered  19  different  questions  regarding  their  time  as  a  mentee.  Furthermore  interviews  have  taken  place  with the management  of Q80  and  two  mentors.  The  results  are  analyzed  based  on  theories  about  gender,  women  in   management,  leadership,  mentoring  program  and  organizational structure.  The  result  shows  that  Q80i  as  a  source  of  inspiration  and  a  support  for  the  category  of  "career  women"  with  its  core  mission  to  strengthen  the  participation of  individuals  on  a  personal  level  more than  to  work  to  even  out  the  gap  in  the  Swedish  labor market.  In  terms  of  what  the  mentee  get  out  of  the  participation  in  the  Q80's  net  working  and  mentoring  program, the  biggest  difference  has  been  shown  to  be  personal  development.

<p>Attityder gentemot kvinnors i företagsledningar har under de senaste åren haft en positiv förändring. Trots det har människan länge förutsatt att högt positionerade ledare är män. Detta tyder på att kvinnor som strävar efter toppositioner möter hinder som försvårar deras väg upp för karriärstegen. Med detta i åtanke är syftet med denna uppsats att skapa en förståelse för viktiga dimensioner som påverkar kvinnors strävan mot toppositioner.</p><p>Som hermeneutiker var teorin utgångspunkten i vår forskningsansats. Efter genomförda interjuver, som berikade oss med en djupare förståelse inom ämnet, återgick vi och utvecklade teorierna. Vi önskade att värdera attityder bland de intervjuade kvinnorna och valde därför en kvalitativ vetenskaplig forskning. Vi erhöll en djupare förståelse för hur kvinnor når toppositioner, eftersom vår forskningsansats tillät oss att komma nära de studerade kvinnorna. Den empiriska informationen insamlades genom djupgående intervjuer med sex högt positionerade kvinnliga ledare. De utvalda respondenterna är i alfabetisk ordning: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus.</p><p>De främsta teoretiska områdena, bidragande till att kvinnor når toppositioner är; självmedvetenhet, motivation, mentorskap, nätverk samt att ha en balans i livet. Hinder kvinnor möter längs vägen måste också övervägas för att få en helhetsförståelse för fenomenet; hur kvinnor når toppositioner. Den empiriska studien, framtagen via djupgående intervjuer med högt positionerade kvinnliga ledare, analyserades med hjälp av existerande teorier.</p><p>Det är inte en enkel uppgift att förstå faktorerna bakom underrepresentationen av högt positionerade kvinnor i företagsledningarna. Vårt samhälle idag är väl utvecklat och gör det därför svårt att förstå svårigheterna för kvinnor att nå toppositioner. För att skapa en förståelse måste vi kanske se bort från detaljerna och hindren och istället fokusera på kvinnorna som faktiskt har tagit sig den långa vägen till toppen. Detta leder oss till frågan; kvinna, hur kom du så här långt? Resultaten gjorde det möjligt att dra slutsatsen att de största hindren, när kvinnor strävar mot toppositioner, är interna faktorer inom kvinnorna själva. Kvinnorna måste våga tro på sig själva och utnyttja sina kunskaper och erfarenheter. Trots detta är kvinnorna inte isolerade individer. På grund av detta är inte personliga egenskaper tillräckligt för att förklara fenomenet om kvinnors strävan mot toppositioner. Det sker även en stor inverkan på de potentiella kvinnorna genom exempelvis nätverk samt mentorer.</p> / <p>Social attitudes towards women’s role in management have during the last decades had a positive change. However, people have for long assumed that a top executive is a man. This indicates that women striving for top positions often come across barriers that are blocking their attempts to climb the career ladder. With this in mind, the purpose of the thesis was to provide an understanding of important dimensions for women who strive for top positions.</p><p>As hermeneutic researcher, we used theory as a starting point. After the interviews, which enabled us to get deeper into the subject, we were able to move back to the theory again. We wanted to rate attitudes, beliefs and motivations among the interviewed women, and therefore a qualitative research choice was made. We were then able to get a deeper understanding of how women reach top positions, since the method permits us to come close to the research subject. Data was collected through in-depth interviews with six top positioned female leaders. The respondents selected for this study were, in alphabetical order: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus.</p><p>The major theoretical areas, which are touched upon, are factors contributing to women’s strive for top positions within organizations. Important topics are self-confidence, motivation, mentoring, networking, and balance in life. Barriers must also be considered as obstacles coming across women’s way to top positions. The empirical data, received through the in-dept interviews with top positioned women, was analyzed with assistance of the theories.</p><p>It is not a simple task to understand the underrepresented part of women on top positions in the business life. The society today is very well developed and it is hard to realize the difficulties for women to get to the top. To understand we might have to look away from the details and barriers and start looking at the how women who actually are in the top made it so far. This guides us to the question; woman, how did you come this far? The findings enabled us to conclude that the major barriers, when striving for top positions, are internal factors within the women themselves and if they want to become top executives. However, the women are not isolated individuals. Therefore, not only the personal characteristics are enough when striving for top positions. There are still huge influences from people around the potential women, like networks and mentors.</p>

Att chefstalanger skulle vara speciellt kännetecknande för något av könen finns det inga bevis för. Eftersom det i dagens samhälle arbetar i stort sett lika många kvinnor som män, står kvinnan för hälften av begåvningsreserven. Det vore därför förödande för företag att inte ta till vara på denna tillgång. Statistiken gällande fördelningen av kvinnliga och manliga chefer inom näringslivet ser dyster ut, år 2006 var det endast 23 % kvinnor i chefsbefattning i den privata sektorn. På grund av denna snedfördelning kom vi fram till vårt syfte som är att förklara hur företag  går till väga för att få en mera balanserad fördelning mellan kvinnor och män på ledande befattningar. I uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Teorin skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar och utredningar. Därefter insamlades material till empiridelen genom två besöksintervjuer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys. Det resultat vi har kommit fram till i vår studie är att det finns fler olika tillvägagångssätt som företag använder sig av. Chefsutveckling, mentorskap och nätverk är ofta förekommande åtgärder för att få mer könsbalans på chefpositioner.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna. Bland annat lyfte alla respondenter fram att de är lyhörda, tydliga, strukturerade och organiserade. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplevde att de i egenskap av att vara kvinnor måste arbeta hårdare för att vinna samma respekt som manliga chefer har. Resultatet från vår studie stämmer dessutom väl överens med tidigare forskning inom ämnet.

This study examines women's experiences of their career process as well as the importance of the network in order to reach high management positions within the Swedish business sector. Empirical data were collected from seven female managers, belonging to some of the largest corporations in Sweden. Data were conducted through a qualitative interview method and have been processed by the thematic analysis method. The theoretical framework that underlies the analysis of the collected material is the Careership theory, designed by Phil Hodkinson and Andrew C Sparkes. As an analysis tool, we have also used the term glass ceiling to provide an explanation for the reasons behind some of the barriers women may face in their career process. The study's results show how self-esteem in the form of courage, freedom, and motivation becomes an essential part of women's opportunity to pursue a career at the highest level. That being said, social capital in the form of family and networks in various forms has also proven to be of great importance for the women's opportunity to reach high positions within the Swedish business sector. In order to understand women's career development and career opportunities, horizons for action and networks such as social capital should be taken into account.

Studien ämnar undersöka hur kvinnliga projektledare inom konsultbranschen hanterar stereotypa könsbaserade förväntningar i sin yrkesroll. Mycket pekar på att denna bransch har formats av manliga värderingar och det kan därför förväntas att kvinnor som är projektledare upplever att de behöver agera på specifika sätt för att hantera detta och öka sin legitimitet som projektledare. Därför var syftet med denna studie att beskriva hur kvinnliga projektledare hanterar könsroller och stereotypisering i sin yrkesroll genom att intervjua fyra kvinnliga projektledare. Från intervjuerna framkom det att kvinnorna upplevde att det fanns vissa fördomar och förväntningar relaterade till kvinnligt ledarskap som de behövde hantera i sitt arbete. Resultatet från intervjuerna användes sedan för att bygga upp en ny modell som förklarar hur kvinnliga projektledare hanterar stereotypisering. Baserat på intervjuerna blev slutsatsen att kvinnorna hanterade könsbaserade förväntningar på tre olika sätt. Genom maktsträvan, påverkan och rollanpassning.

Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.