• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 68
  • 8
  • Tagged with
  • 76
  • 76
  • 36
  • 32
  • 31
  • 26
  • 25
  • 22
  • 20
  • 19
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Jämställt ledarskap : En studie om det kvinnliga respektive manliga ledarskapets arbete med jämställdhetsfrågor

Bibic, Alen, Krusing, Emelie January 2019 (has links)
Syftet är att få ökad förståelse för skillnader och likheter som finns mellan hur det manliga respektive det kvinnliga ledarskapet arbetar med jämställdhetsfrågor inom ramen för sitt CSR-arbete. Studien upptäckte att det fanns stora skillnader mellan hur de manliga och de kvinnliga respondenterna uppfattade arbetet med jämställdhet. De manliga respondenterna upplevde att jämställdhetsarbetet ofta styrdes av den övergripande CSR-policyn. De kvinnliga respondenterna upplevde däremot att det kvinnliga ledarskapet arbetade med jämställdhet i större omfattning och mer noggrant än det manliga ledarskapet.
12

Kvinnlig ledarskapsidentitet : en diskusanalys / Female leadership identity : a discourse analysis

Frandsén, Carin, Lööf, Tina January 2013 (has links)
Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna. Uppsatsens teoretiska referensram beskriver identitet ur individperspektiv och ur grupperspektiv och söker sig vidare fram till identitet i förhållande till organisation, arbetsplats och slutligen olika aspekter av ledarskap. Ur den teoretiska referensramen härleds också en analysmodell och med hjälp av den görs en diskursanalys av intervjuerna. Den kvinnliga ledarskapsidentiteten som uppvisas ger bilden av en mycket självständig, hårt arbetande, kvinna som har tydliga inslag av ett flertal mer manligt ansedda egenskaper såsom att vara effektiv och resultatinriktad. Hon kan i flera hänseenden inte ses som en kvinnorepresentant och är diplomatisk i sina uttalanden om kvinnofrågor. Hon drivs av att få bestämma och att vara framgångsrik och lycklig är livets stora mål. Familj kommer i andra hand eftersom hon är ett med företaget, något som också kräver kontroll. Den slutliga bilden av den kvinnliga ledarskapsdiskursen tolkas först som härledd framför allt till en manlig ledarskapsdiskurs, men tydligare koppling görs sedan till en mer övergripande businessdiskurs. Businessdiskursen är starkt präglad av vad som anses manligt, men utgör förväntningar på ledarrollen som också män måste leva upp till. De utmärkelser kvinnorna erhållit tolkas som ett bevis på att de lyckats nå businessdiskursens förväntningar, förväntningar som alltså visar sig påverka den kvinnliga ledarskapsidentiteten i större utsträckning än vad kvinnorna själva tror. / Program: Civilekonomprogrammet
13

"Det är ju ett matriarkat!" : En feministisk analys om kvinnligt ledarskap inom SVT

Samre, Marie-Christine January 2019 (has links)
Out of the 100 biggest media companies in the world, only 6 have a female CEO. The lack of female representation in leadership roles is a known fact, and the media field is not an exception to that. However, in swedish public service media companies there seems to be significantly more women in leadership positions. SVT has now had four female CEO’s in a row, including the current one Hanna Stjärne. The purpose of this essay is to investigate why there are more female leaders in SVT public service than there are in the commercial media companies. To learn more I conduct semi- structured interviews with three women who currently work, or has worked, in high leadership roles at SVT. I ask them about their experiences of working for SVT and commercial companies, what motivates them, their style of leadership and the importance of diversity and networking. This resulted in a thematic analysis of 8 themes: Leadership, drive, SVT as a workplace, public service VS commercial companies, networking and mentorship, women and men in the workplace, diversity and advice. The results show that SVT being independently run by the state trough a foundation plays a big part in the company’s work for equality, and the results that it has had with more female leaders in the workplace.
14

Kvinnors väg till sin första chefsposition : En kvalitativ studie om fem kvinnors gemensamma aspekter

Axelsson, Yvonne, Solnevik, Sara January 2019 (has links)
The subject of the study arose from the researchers' own interest in leadership but also from the researchers own experiences from the difficulty of obtaining the first management position. A catch 22 is discussed where the significance is that it takes experience to obtain a managerial position, but that the experience cannot be obtained without that position. The purpose was thus: "The purpose of this study is to create an understanding of the common aspects that enable an individual's path to their first managerial position". The problem of getting there is discussed and when the study is narrowed down to only study women, various obstacles that might arise for them, are also mentioned. As a theoretical basis, a career development model is used which contains six different parts, but which was adapted to contain only five and these are the following; demographic data, early socialization, personality, work situation and home situation. In the study, the researchers have had an interpretive approach and have used a qualitative method with unstructured interviews as an approach. The selection for the respondents in the interviews consisted of five female managers who have had their managerial position for a maximum of five years. The empirical collection has been structured according to the five themes that are the theoretical basis and each respondent has received a separate statement. The chapter has been strengthened with quotes and is concluded with a table that summarizes the information. In the analysis, in order to lead to a conclusion, the theoretical basis has been set against the empirical collected material. From there, common aspects of the respondents have been picked out. The conclusion is that there are common aspects that affect whether an individual gets a managerial position. These are the following; to have supportive parents, support from home, support from their boss and to possess a personality of will, self-confidence and drive. / Studiens ämne uppkom av forskarnas egna intresse för chefskap och forskarnas egna upplevelser över svårigheterna att tillträda sin första chefsposition. Ett moment 22 diskuteras där innebörden är att det krävs erfarenhet att tillträda en chefsposition men att erfarenheten inte går att få utan den positionen. Därmed framkom syftet som är: “Syftet med denna studie är att skapa förståelse för de gemensamma aspekter som möjliggör en individs väg till sin första chefsposition”. Problematiken kring att ta sig dit diskuteras och då studien smalnats av till att endast studera kvinnor påtalas också olika hinder som kan uppstå för dessa. Som teoretisk grund används en karriärutvecklingsmodell som innehåller sex olika teman, men som anpassades till att vara fem och dessa är följande; demografiska data, tidig socialisation, personlighet, arbetssituation samt hemsituation. Forskarna har i studien haft ett tolkande synsätt och har använt sig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Urvalet av respondenter till intervjun bestod av fem kvinnliga chefer som har haft sin chefsposition i högst fem år. Den empiriska insamlingen har strukturerats enligt de fem teman som den teoretiska grunden och varje respondent har fått en egen redogörelse. Kapitlet har stärkts med citat och avslutas med en tabell som sammanfattar informationen. I analysen, för att leda fram till en slutsats, så har den teoretiska grunden ställts gentemot det empiriska insamlade materialet. Därifrån har sedan gemensamma aspekter hos respondenterna kunnats plocka ut. Slutsatsen är att det finns gemensamma aspekter som påverkar om en individ får en chefsposition. Dessa är att ha stöttande föräldrar, stöd hemifrån, stöd från sin chef samt att inneha en personlighet av vilja, självsäkerhet och driv.
15

Kvinnor mot toppen! : - Men är könskvotering rätt metod?

Nilsson, Elin, Viklund, Märta January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Kvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med och</p><p>åstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga är</p><p>positiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala. Vi anser att det är bra att det idag förs en aktiv debatt kring könskvotering och vill med denna studie undersöka hur könskvotering uppfattas av olika parter i det svenska samhället.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad kvinnliga och manliga beslutsfattare samt studenter anser om huruvida könskvotering är en lämplig metod för att åstadkomma jämställdhet på ledande positioner. Studien visar på hur könskvotering uppfattas av olika parter. Vi har även utrett om kvinnliga och manliga beslutsfattare ser några alternativa lösningar till könskvotering. Studien är uppbyggd av en kvantitativ enkätstudie med studenter samt kvalitativa intervjuer med nio respondenter som påverkar dagens näringsliv. Vårt intresse för ledarskap och viljan att en dag själva bli chefer är en av anledningarna till att vi finner ämnet könskvotering intressant och valt att göra denna studie.</p><p>Könskvotering bör enligt teori endast tillämpas vid tillfällen där jämställdhet ej kan åstadkommas på naturlig väg. Studien visar att de flesta av respondenterna ställer sig negativa till könskvotering med anledningen av att det finns andra metoder att tillämpa för att nå jämställdhet. Utvecklingen går åt rätt håll och således finns inget behov av könskvotering i dagsläget. Många av respondenterna menar att det finns en risk att kvinnor inte kommer tas på lika stort allvar och att de inte ses som tillräckligt kompetenta om de får en tjänst eftersom de är kvinnor. För att få balans och jämställdhet på ledande positioner måste samhällets alla aktörer arbeta systematiskt med aktiva åtgärder. De hinder som kvinnor idag stöter på kan, till skillnad från vid tillämpning av könskvotering, avlägsnas med hjälp av aktiva åtgärder. De åtgärder som föreslårs och som har framförts i denna studie är att synliggöra kvinnliga</p><p>prestationer så att det uppkommer fler kvinnliga förebilder, ge kvinnor verktyg för att våga och vilja satsa på sin karriär, förbättra den problematik som uppstår i rekryteringsprocessens,</p><p>utarbeta system som underlättar för familjer att sköta hem och familj samt att alla tar sitt ansvar och bidrar till en förändring av de attityder som idag finns i samhället.</p>
16

Kvinnor mot toppen! : - Men är könskvotering rätt metod?

Nilsson, Elin, Viklund, Märta January 2007 (has links)
Sammanfattning Kvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med och åstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga är positiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala. Vi anser att det är bra att det idag förs en aktiv debatt kring könskvotering och vill med denna studie undersöka hur könskvotering uppfattas av olika parter i det svenska samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad kvinnliga och manliga beslutsfattare samt studenter anser om huruvida könskvotering är en lämplig metod för att åstadkomma jämställdhet på ledande positioner. Studien visar på hur könskvotering uppfattas av olika parter. Vi har även utrett om kvinnliga och manliga beslutsfattare ser några alternativa lösningar till könskvotering. Studien är uppbyggd av en kvantitativ enkätstudie med studenter samt kvalitativa intervjuer med nio respondenter som påverkar dagens näringsliv. Vårt intresse för ledarskap och viljan att en dag själva bli chefer är en av anledningarna till att vi finner ämnet könskvotering intressant och valt att göra denna studie. Könskvotering bör enligt teori endast tillämpas vid tillfällen där jämställdhet ej kan åstadkommas på naturlig väg. Studien visar att de flesta av respondenterna ställer sig negativa till könskvotering med anledningen av att det finns andra metoder att tillämpa för att nå jämställdhet. Utvecklingen går åt rätt håll och således finns inget behov av könskvotering i dagsläget. Många av respondenterna menar att det finns en risk att kvinnor inte kommer tas på lika stort allvar och att de inte ses som tillräckligt kompetenta om de får en tjänst eftersom de är kvinnor. För att få balans och jämställdhet på ledande positioner måste samhällets alla aktörer arbeta systematiskt med aktiva åtgärder. De hinder som kvinnor idag stöter på kan, till skillnad från vid tillämpning av könskvotering, avlägsnas med hjälp av aktiva åtgärder. De åtgärder som föreslårs och som har framförts i denna studie är att synliggöra kvinnliga prestationer så att det uppkommer fler kvinnliga förebilder, ge kvinnor verktyg för att våga och vilja satsa på sin karriär, förbättra den problematik som uppstår i rekryteringsprocessens, utarbeta system som underlättar för familjer att sköta hem och familj samt att alla tar sitt ansvar och bidrar till en förändring av de attityder som idag finns i samhället.
17

"Jag är inte tyst och jag kan höja rösten"

Léb Lehrman, Susanne, Algebrant, Marita January 2008 (has links)
Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma. Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen. Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär. Organisationen, med dess konserverade hierarkiska system, var också en barriär för kvinnorna.
18

Female and gender leadership

Kadyrkulova, Ainura January 2008 (has links)
The theme/topic of thesis is: Female and Gender Leadership. The main issue or mater of thesis work is to make research of male and female leadership and management style. Investigate in order to be clear about male and female leadership starting from definition of it, and continue with data collection in order to prove it. It is obvious that leadership is a male dominated one, and female have some advantages and disadvantages, also prejudice and differ style of leadership. It is very interesting to know and analyze leadership and management, which can bring some ideas and data transformation of some information to the thesis. One of the major things is to collect, analyze answers and identify leadership of male and female. Mostly, I am taking into account leadership style and management of both genders. Therefore, female and male in leadership is one of the actual and continues study, which take interest of many people. To make research about men and women in leadership, how they use styles of leaders, what they do in order to be effective and how they work with their followers of different gender. What the main features of leaders they hold, how they make improvements and what they do for professional increase. Today, both women and men are trying to be equivalent in many ways of daily life; however, in work they are keeping style of leadership according to the job occupation. Anyway, what the main distinguishes between female and male, what kind of attempt they are making? How they cope with different tasks in various spheres, remaining to the own basic of behavior, skills and attitude.
19

"Jag är inte tyst och jag kan höja rösten"

Léb Lehrman, Susanne, Algebrant, Marita January 2008 (has links)
<p>Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.</p><p>Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.</p><p>Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär. Organisationen, med dess konserverade hierarkiska system, var också en barriär för kvinnorna.</p>
20

HBT-arbete utifrån likabehandlingspolicy : Första och andra linjens chefers möjligheter för och föreställningar kring arbetet med HBT-frågor på Skellefteå kommun

Ahlskog, Stina, Karlsson, Elisabeth January 2014 (has links)
HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete. Dokumentet ses mer som spelregler snarare än något som konkret kan användas praktiskt. Den mest framträdande föreställningen kring HBT-frågor bland cheferna på de arbetsplatser som undersökts var att det inte fanns någon problematik med diskriminering inom deras verksamhetsområde. Därför fanns en föreställning bland några av cheferna att något förebyggande arbete med dessa frågorinte behövdes. Det går att utläsa vissa skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser i hur man arbetar med HBT-frågor samt de föreställningar som finns kring hur dessa frågor talas om på arbetsplatserna. Cheferna på de kvinnodominerade arbetsplatserna var mer benägna att bedriva ett proaktivt likabehandlingsarbete än cheferna påde mansdominerade arbetsplatserna. Ingen bedriver dock ett specifikt arbete med HBT-frågori dagsläget.

Page generated in 0.0682 seconds