In this thesis project I investigate how to approach ”the retail apocalypse” as an interior architect. My aim is to show how commercial spaces and physical stores will still be important in the future, despite internet shopping and the climate crisis, as places we will visit to experience things, socialize and where businesses meet with their costumers physically.    Today we are constantly approached by brands and their brand aesthetics while walking through commercial areas. Logos, graphic material and specifik interior for just that brand. In their aim to reach brand recognition from their costumers the brand looks almost the same in all their physical stores. In this thesis project I present a strategy where I don’t see the goal for brands to be brand recognition. Instead I’m working with the idea that brands (small or big) could benefit from adapting their brand to the specifik locality they are situated in. In order to try this out I have done a case study on one commercial area affected by closing stores and too few visitors, a suburban center in the southern part of Stockholm- Hökarängen’s centre.     It is a strategy with a design program that strengthens both the brands and the identity of the place and sees our suburban center not as doomed but as a part of the future. It brings hope for a future where retail is an adaption to the locality, as a vivid part of the local community.

A relatively small body of literature in tourism concentrates on lifestyle entrepreneurs in hospitality. Lifestyle entrepreneurs are entrepreneurs that create a business to alter their own lifestyle, interests, and well-being. They are people that are fueled by the desire for adventure and establish a business, usually away from their home country, to generate lifestyle benefits and quality of life. Lifestyle entrepreneurship in tourism is a growing trend and lifestyle entrepreneurs have been praised by previous scholars, for their nongrowth motivation and charismatic characteristics. This research aims to reconsider these entrepreneurs’ motives and values with the purpose of moving beyond their ambitions for themselves, and investigating their motivations and values towards the destination they are located in, and through this explore the role they might play in the development of the destination at large. Using a sample of small guesthouse and hotel owners located in different places around the world, the results show that even though the lifestyle entrepreneurs seem to be primarily motivated by generating well-being for self, the study identifies positive impacts of these entrepreneurs that should not be underestimated and could increase the competitiveness of their destination. The research suggests that promoting these entrepreneurs would contribute to sustainable destination development, considering the small-scale responsible tourism they seem to attract. However, results indicate that they might not be a reliable force for tourism development.

Tourism is something that today is very common for most parts of the world. Tourism effects is a phenomenon that focuses on the effects of tourism which can affect destinations and residents in different ways. The most common are social, cultural, environmental and economic impacts. The purpose of this bachelor thesis has been to explore if there are any tourism effects and if so, what are they and in what ways can they affect a small rural area as a destination and the effect on the residents. For this purpose we have used an area called Glasriket in Sweden as an example. This study has used both qualitative and quantitative data with a deductive approach. After conducting our research, we then composed a questionnaire. The questionnaire was shared on our personal Facebook pages and also sent out through email to businesses, organizations and municipalities in Glasriket. In total, the empirical data was collected from 74 respondents. The results of the study showed that tourism is often perceived as positive. The positive effects of tourism outweigh the negative. It is clear that tourism has impacts on destinations in rural areas and not only on major cities or coastal areas. One conclusion is that yes, there are effects caused by tourism in Glasriket. There are several environmental, social, cultural and economic impacts in this area. It can also be concluded that tourism affects people and destinations in different ways and the ways the effects are perceived by residents might vary depending on factors such as cultural background, economic status and personal opinions.

<p>Докторска&nbsp; дисертација &bdquo;Промоција&nbsp; нових&nbsp; туристичких&nbsp; дестинација &ndash;<br />београдских&nbsp; приградских&nbsp; општина&ldquo;&nbsp; односи&nbsp; се&nbsp; на&nbsp; седам&nbsp; суседних&nbsp; општина&nbsp; које окружују&nbsp; централне&nbsp; делове&nbsp; Београда:&nbsp; Барајево,&nbsp; Гроцку,&nbsp; Младеновац,&nbsp; Лазаревац, Обреновац, Сопот и Сурчин.<br />Промоција,&nbsp; у&nbsp; условима&nbsp; све&nbsp; израженије&nbsp; конкуренције&nbsp; на&nbsp; туристичком<br />тржишту,&nbsp; представља&nbsp; незаобилазни&nbsp; инстумент&nbsp; у&nbsp; позиционирању&nbsp; туристичких<br />дестинација&nbsp; у&nbsp; свести&nbsp; туриста.&nbsp; Ова&nbsp; констатација&nbsp; се&nbsp; посебно&nbsp; односи&nbsp; на&nbsp; нове&nbsp; и недовољно&nbsp; познате&nbsp; географске&nbsp; целине&nbsp; које&nbsp; тек&nbsp; треба&nbsp; да&nbsp; валоризују&nbsp; своје&nbsp; садржаје, као што је то случај са београдским приградским општинама(БПО).<br />Уважавајући&nbsp; значај&nbsp; туристичке&nbsp; промоције&nbsp; за&nbsp; излазак&nbsp; нових&nbsp; дестинација&nbsp; на<br />туристичко тржиште, треба јасно нагласити да промоција мора да се посматра само као&nbsp; део&nbsp; ширих&nbsp; активности,&nbsp; односно&nbsp; као&nbsp; битан&nbsp; елеменат&nbsp; управљања&nbsp; дестинацијом, најчешће кроз активности дестинацијских менаџмент организација (ДМО).<br />Применом&nbsp; одговарајућих&nbsp; метода&nbsp; и&nbsp; техника&nbsp; истраживања&nbsp; за&nbsp; потребе<br />докторске&nbsp; дисертације (методе&nbsp; посматрања,&nbsp; методе&nbsp; испитивања,&nbsp; статистичка<br />метода,&nbsp; техника&nbsp; анкетирања,&nbsp; теренско&nbsp; истраживање),&nbsp; утврђено&nbsp; је&nbsp; да&nbsp; БПО<br />располажу&nbsp; са&nbsp; бројним&nbsp; и&nbsp; разноврсним&nbsp; потенцијалима&nbsp; за&nbsp; развој т уризма,&nbsp; да&nbsp; имају&nbsp;&nbsp; формиран&nbsp; туристички&nbsp; производ,&nbsp; али&nbsp; да&nbsp; ипак&nbsp; туристи&nbsp; то&nbsp; подручје&nbsp; углавном&nbsp; не доживљавају као могућа места за одмор, разоноду, рекреацију, односно још&nbsp; увек га не виде као привлачну туристичку дестинацију.<br />Даља&nbsp; истраживања&nbsp; указују&nbsp; да&nbsp; је&nbsp; последњих&nbsp; година&nbsp; приметан&nbsp; одређен<br />напредак&nbsp; по&nbsp; питању&nbsp; туристичке&nbsp; понуде&nbsp; и&nbsp; спровођења&nbsp; промотивних&nbsp; активности, али&nbsp; и&nbsp; да&nbsp; истовремено&nbsp; постоји&nbsp; значајан&nbsp; простор&nbsp; за&nbsp; побољшање&nbsp; постојеће организације &bdquo;туристичке&nbsp; администрације&ldquo;,&nbsp; а&nbsp; самим &nbsp;тим&nbsp; и&nbsp; туристичке&nbsp; промоције на нивоу БПО.<br />Имајући&nbsp; у&nbsp; виду&nbsp; резултате&nbsp; истраживања,&nbsp; у&nbsp; овој&nbsp; докторској&nbsp; тези&nbsp; се&nbsp; предлаже<br />конкретан&nbsp; нови&nbsp; модел&nbsp; управљања&nbsp; Београдом&nbsp; као&nbsp; туристичком&nbsp; дестинацијом<br />(обухватајући и БПО као саставни део града&nbsp; Београда). Предложени&nbsp; модел&nbsp; уважава примере добре праксе из иностранства, али и све специфичности постојећег начина организовања&nbsp; туризма,&nbsp; спровођења&nbsp; туристичке&nbsp; промоције&nbsp; као&nbsp; и&nbsp; садашњег&nbsp; обима&nbsp; и квалитета&nbsp; туристичке&nbsp; понуде&nbsp; посматраног&nbsp; подручја.&nbsp; Посебно&nbsp; се&nbsp; истиче&nbsp; значај&nbsp; и неопходност&nbsp; професионализације&nbsp; и&nbsp; деполитизације&nbsp; тела&nbsp; задужених&nbsp; за&nbsp; промоцију&nbsp; и управљање&nbsp; дестинацијама (локалне&nbsp; ТО&nbsp; и&nbsp; градска&nbsp; ДМО)&nbsp; и&nbsp; укључивање&nbsp; приватног<br />сектора&nbsp; кроз&nbsp; јавно-приватно&nbsp; партнерство,&nbsp; као&nbsp; основних&nbsp; принципа&nbsp; на&nbsp; којима&nbsp; би&nbsp; се се заснивале будуће активности.</p> / <p>Doktorska&nbsp; disertacija &bdquo;Promocija&nbsp; novih&nbsp; turističkih&nbsp; destinacija &ndash;<br />beogradskih&nbsp; prigradskih&nbsp; opština&ldquo;&nbsp; odnosi&nbsp; se&nbsp; na&nbsp; sedam&nbsp; susednih&nbsp; opština&nbsp; koje okružuju&nbsp; centralne&nbsp; delove&nbsp; Beograda:&nbsp; Barajevo,&nbsp; Grocku,&nbsp; Mladenovac,&nbsp; Lazarevac, Obrenovac, Sopot i Surčin.<br />Promocija,&nbsp; u&nbsp; uslovima&nbsp; sve&nbsp; izraženije&nbsp; konkurencije&nbsp; na&nbsp; turističkom<br />tržištu,&nbsp; predstavlja&nbsp; nezaobilazni&nbsp; instument&nbsp; u&nbsp; pozicioniranju&nbsp; turističkih<br />destinacija&nbsp; u&nbsp; svesti&nbsp; turista.&nbsp; Ova&nbsp; konstatacija&nbsp; se&nbsp; posebno&nbsp; odnosi&nbsp; na&nbsp; nove&nbsp; i nedovoljno&nbsp; poznate&nbsp; geografske&nbsp; celine&nbsp; koje&nbsp; tek&nbsp; treba&nbsp; da&nbsp; valorizuju&nbsp; svoje&nbsp; sadržaje, kao što je to slučaj sa beogradskim prigradskim opštinama(BPO).<br />Uvažavajući&nbsp; značaj&nbsp; turističke&nbsp; promocije&nbsp; za&nbsp; izlazak&nbsp; novih&nbsp; destinacija&nbsp; na<br />turističko tržište, treba jasno naglasiti da promocija mora da se posmatra samo kao&nbsp; deo&nbsp; širih&nbsp; aktivnosti,&nbsp; odnosno&nbsp; kao&nbsp; bitan&nbsp; elemenat&nbsp; upravljanja&nbsp; destinacijom, najčešće kroz aktivnosti destinacijskih menadžment organizacija (DMO).<br />Primenom&nbsp; odgovarajućih&nbsp; metoda&nbsp; i&nbsp; tehnika&nbsp; istraživanja&nbsp; za&nbsp; potrebe<br />doktorske&nbsp; disertacije (metode&nbsp; posmatranja,&nbsp; metode&nbsp; ispitivanja,&nbsp; statistička<br />metoda,&nbsp; tehnika&nbsp; anketiranja,&nbsp; terensko&nbsp; istraživanje),&nbsp; utvrđeno&nbsp; je&nbsp; da&nbsp; BPO<br />raspolažu&nbsp; sa&nbsp; brojnim&nbsp; i&nbsp; raznovrsnim&nbsp; potencijalima&nbsp; za&nbsp; razvoj t urizma,&nbsp; da&nbsp; imaju&nbsp;&nbsp; formiran&nbsp; turistički&nbsp; proizvod,&nbsp; ali&nbsp; da&nbsp; ipak&nbsp; turisti&nbsp; to&nbsp; područje&nbsp; uglavnom&nbsp; ne doživljavaju kao moguća mesta za odmor, razonodu, rekreaciju, odnosno još&nbsp; uvek ga ne vide kao privlačnu turističku destinaciju.<br />Dalja&nbsp; istraživanja&nbsp; ukazuju&nbsp; da&nbsp; je&nbsp; poslednjih&nbsp; godina&nbsp; primetan&nbsp; određen<br />napredak&nbsp; po&nbsp; pitanju&nbsp; turističke&nbsp; ponude&nbsp; i&nbsp; sprovođenja&nbsp; promotivnih&nbsp; aktivnosti, ali&nbsp; i&nbsp; da&nbsp; istovremeno&nbsp; postoji&nbsp; značajan&nbsp; prostor&nbsp; za&nbsp; poboljšanje&nbsp; postojeće organizacije &bdquo;turističke&nbsp; administracije&ldquo;,&nbsp; a&nbsp; samim &nbsp;tim&nbsp; i&nbsp; turističke&nbsp; promocije na nivou BPO.<br />Imajući&nbsp; u&nbsp; vidu&nbsp; rezultate&nbsp; istraživanja,&nbsp; u&nbsp; ovoj&nbsp; doktorskoj&nbsp; tezi&nbsp; se&nbsp; predlaže<br />konkretan&nbsp; novi&nbsp; model&nbsp; upravljanja&nbsp; Beogradom&nbsp; kao&nbsp; turističkom&nbsp; destinacijom<br />(obuhvatajući i BPO kao sastavni deo grada&nbsp; Beograda). Predloženi&nbsp; model&nbsp; uvažava primere dobre prakse iz inostranstva, ali i sve specifičnosti postojećeg načina organizovanja&nbsp; turizma,&nbsp; sprovođenja&nbsp; turističke&nbsp; promocije&nbsp; kao&nbsp; i&nbsp; sadašnjeg&nbsp; obima&nbsp; i kvaliteta&nbsp; turističke&nbsp; ponude&nbsp; posmatranog&nbsp; područja.&nbsp; Posebno&nbsp; se&nbsp; ističe&nbsp; značaj&nbsp; i neophodnost&nbsp; profesionalizacije&nbsp; i&nbsp; depolitizacije&nbsp; tela&nbsp; zaduženih&nbsp; za&nbsp; promociju&nbsp; i upravljanje&nbsp; destinacijama (lokalne&nbsp; TO&nbsp; i&nbsp; gradska&nbsp; DMO)&nbsp; i&nbsp; uključivanje&nbsp; privatnog<br />sektora&nbsp; kroz&nbsp; javno-privatno&nbsp; partnerstvo,&nbsp; kao&nbsp; osnovnih&nbsp; principa&nbsp; na&nbsp; kojima&nbsp; bi&nbsp; se se zasnivale buduće aktivnosti.</p> / <p>The doctorial dissertation &quot;The promotion of new tourist destinations - Belgrade suburban municipalities&quot; refers to the seven neighboring municipalities that surround the central parts of Belgrade: Barajevo, Grocka, Mladenovac, Lazarevac, Obrenovac, Sopot and Surčin.</p><p>The promotion in conditions of strong competition in the tourism market, is an indispensable instrument in the positioning of tourist destinations in the minds of tourists. This statement especially applies to the new and insufficiently known geographical units which are yet to valorize their contents, as is the case with the Belgrade suburban municipalities (BSM).</p><p>Recognizing the importance of tourism promotion forthe entry of new destinations on the tourist market, it should be clear, that&nbsp; promotion must be seen only as part of broader activities or as an essential element of destination management, mainlythrough the activities of destination management organizations (DMO).</p><p>By applying appropriate research methods and techniques for the purpose of a doctoral dissertation (observation methods, test methods, statistical methods, survey techniques, field work), it has been found out, that BSM have numerous and varied potentials for tourism development, that they have formed a tourism product, but generally tourists do not see this area as possible places for rest, leisure, recreation, andstill do not see it as an attractive tourist destination.</p><p>The further researches indicate that in recent years there has been some progress, in &nbsp;terms of tourist offer and the implementation of promotional activities, but at the same&nbsp;time there is considerable scope for improving theexisting organization &quot;tourist&nbsp;administration&quot;, and therefore tourism promotion atthe level of BSM.</p><p>Having in mind the results of research, in this doctoral thesis it is proposed a&nbsp;concrete new management model Belgrade as a touristdestination (including the BSM as&nbsp;part of the City of Belgrade). The proposed model takes into account the examples of&nbsp;good &nbsp;practice from abroad, and all the peculiarities of the existing ways of organizing&nbsp;tourism, the implementation of tourism promotion aswell as the current volume and&nbsp;quality of tourist offer of the observed area. The&nbsp; importance and necessity of&nbsp;professionalisation and depolitisation of the body&nbsp; responsible for the promotion and&nbsp;destination management (local TO and urban DMO), and the involvement of the private&nbsp;sector through public-private partnerships, as wellas the basic principles on which it is&nbsp;premised future activities.</p>

Over the past several years destination loyalty has begun to take up an increasing amount of focus within the tourism research field. While there are still a number of question marks of its different aspects and true value to the destination, the subject has been described as prioritized. On that account, the purpose of this study has been to seek understanding of how Stockholm relate to this, and how their expressed strategies towards the international market can be understood within a destination loyalty perspective. Furthermore, the DMO Visit Stockholm’s marketing and communication strategies towards foreign followers on digital platforms have been examined. To reach knowledge of this, a document study of Visit Stockholm and Svensk Turism was carried out, whereafter three interviews took place with representatives from these two organizations. Lastly, a netnographic examination was carried out of Visit Stockholm’s official webpage and their accounts on Facebook and Instagram. The results showed that strategies have yet to be expressed formally regarding destination loyalty, but that there is an awareness of the issue and that it most likely will play a bigger role in the future. In addition to that, there have been empirical findings which show that marketing and communication in fact is conducted, which can relate to destination loyalty. A challenge for Stockholm in the future will be to further take advantage of the possibilities that the digital channels offer. An active approach will be required in imposing new relations to followers and visitors, and in the retaining of existing relations. / Under de senaste åren har destinationslojalitet börjat ta upp alltmer fokus inom den turistiska forskningen. Medan det ännu finns kvar flera frågetecken över dess olika aspekter och egentliga värde för destinationen, så har ämnet beskrivits som speciellt prioriterat. Med anledning av det har syftet med denna undersökning varit att söka förståelse för hur Stockholm förhåller sig till detta, och hur deras uttalade strategier mot den internationella marknaden kan förstås utifrån ett destinationslojalitetsperspektiv. Vidare har undersökts hur DMO:n Visit Stockholms faktiska marknadsföring och kommunikation till utländska följare förs på digitala plattformar. För att nå denna kunskap utfördes en dokumentstudie av Visit Stockholm samt Svensk Turism, därefter ägde tre intervjuer rum med representanter från dessa två organisationer. Till sist utfördes även en netnografisk undersökning av Visit Stockholms officiella hemsida, samt deras konton på Facebook och Instagram. Resultaten visade att det ej i dagsläget finns några uttalade formella strategier kring destinationslojalitet, men att det finns en medvenhet kring frågan och att det troligtvis kommer att bli mer aktuellt i framtiden. Utöver detta har empiriska fynd gjorts som visar på att det faktiskt förs marknadsföring och kommunikation på sociala medier som kan kopplas till destinationslojalitet. En utmaning för Stockholm inför framtiden blir att ytterligare ta till vara på de möjligheter som de digitala kanalerna kan erbjuda. Ett aktivt arbete kommer att krävas inför skapandet av nya relationer till följare och besökare, samt bibehållandet av existerande relationer.

<p>Дестинацијска конкурентност&nbsp; има&nbsp; све&nbsp; значајнију&nbsp; улогу&nbsp; у&nbsp; локалном економском развоју, док су&nbsp; перспективе&nbsp; њеног унапређења, посебно значајне за неразвијене регионе попут Јабланичког округа.&nbsp; У докторској дисертацији је извршен преглед владајућих ставова из литературе о конкурентности туристичких дестинација, и дата су тумачења водећих модела дестинацијске конкурентности,&nbsp; индекса конкурентности&nbsp; &ndash;&nbsp; TTCI, модела&nbsp; Ritchie &amp; Crouch као и модела Dwyer &amp; Kim.&nbsp; Детаљно је приказана ресурсна основа туризма Јабланичког округа, кроз преглед и тумачење географског положаја, природно-географских карактеристика, друштвено-географских карактеристика као и материјалне базе посматраног подручја. Кроз методолошки део, извршен је приказ инструмената, процедура и узорачког оквира истраживања. Резултати истраживања су потврдили, делимично потврдили или оповргнули постављене истраживачке хипотезе што је пропраћено одговарајућом дискусијом. На крају дисертације су дати предлози будућих истраживања, и изнете идеје за мотивисање интерних стејкхолдера за покретањем промена ради повећања конкурентности туристичке дестинације Јабланички округ.</p> / <p>Destinacijska konkurentnost&nbsp; ima&nbsp; sve&nbsp; značajniju&nbsp; ulogu&nbsp; u&nbsp; lokalnom ekonomskom razvoju, dok su&nbsp; perspektive&nbsp; njenog unapređenja, posebno značajne za nerazvijene regione poput Jablaničkog okruga.&nbsp; U doktorskoj disertaciji je izvršen pregled vladajućih stavova iz literature o konkurentnosti turističkih destinacija, i data su tumačenja vodećih modela destinacijske konkurentnosti,&nbsp; indeksa konkurentnosti&nbsp; &ndash;&nbsp; TTCI, modela&nbsp; Ritchie &amp; Crouch kao i modela Dwyer &amp; Kim.&nbsp; Detaljno je prikazana resursna osnova turizma Jablaničkog okruga, kroz pregled i tumačenje geografskog položaja, prirodno-geografskih karakteristika, društveno-geografskih karakteristika kao i materijalne baze posmatranog područja. Kroz metodološki deo, izvršen je prikaz instrumenata, procedura i uzoračkog okvira istraživanja. Rezultati istraživanja su potvrdili, delimično potvrdili ili opovrgnuli postavljene istraživačke hipoteze što je propraćeno odgovarajućom diskusijom. Na kraju disertacije su dati predlozi budućih istraživanja, i iznete ideje za motivisanje internih stejkholdera za pokretanjem promena radi povećanja konkurentnosti turističke destinacije Jablanički okrug.</p> / <p>Destination competitiveness plays an increasingly important role in local economic development, and the prospects of its&nbsp; improvement are&nbsp; particularly significant for the underdeveloped regions like the Jablanica District. Doctoral dissertation&nbsp; inspected the ruling positions&nbsp; from&nbsp;&nbsp; the literature on the&nbsp; competitiveness of tourist destinations, and&nbsp; gave&nbsp; interpretation&nbsp; of leading&nbsp; models&nbsp; of destination competitiveness, like index of&nbsp;&nbsp; competitiveness&nbsp; -&nbsp; TTCI, model&nbsp;&nbsp; Ritchie &amp; Crouch and model Dwyer &amp; Kim.&nbsp; Detailed&nbsp; display of Jablanica district&nbsp; tourism resource&nbsp; base was given, through review and interpretation of&nbsp; geographical location, natural and geographical characteristics, socio-geographical characteristics as the material base of the observed area. Through methodological part, presentation of the instruments, procedures and sampling research frame, was given. Research results have confirmed, partially confirmed or denied the proposed research hypotheses&nbsp; as&nbsp; accompanied by a corresponding discussion. At the end&nbsp; of the dissertation,&nbsp; suggestions for future research, and set out ideas for&nbsp; motivating the&nbsp; internal stakeholders to initiate changes&nbsp; in order to increase&nbsp; the competitiveness of tourist&nbsp; destination of Jablanica district are provided.</p>

Technology is dominant and intensively evolved in our lives today, as technology is being used on several aspects of our daily lives like smart phones, tv and several other technological gadgets which are very important tools in marketing. New technological innovations are being invented which help to open up and create new opportunities to people. Virtual reality technology (VR) is one of the new and unique electronic technologies that has emerged in recent years. VR has been helping to transfer some aspects from our real life (RL) to virtual reality (VR), in other word virtual world. This research presents a qualitative study of the role of VR technology in the marketing of tourist destinations. The research has examined the conditions for Swedish destinations to use VR technology for marketing purposes, and how VR technology could in that case be used in municipal destination companies in Sweden. Also, it explores some of the pros and cons of using VR technology in advertising marketing within tourist destinations. This research’s results demonstrated positive feelings among the majority of the participants regarding the use of VR technology as future marketing tool. However, the participants expressed that is challenging to use VR at the present time due to financial factors and lack of knowledge around the VR field. Furthermore, most respondents highlighted the great potential opportunities that could be accessed through the application of VR technology. They pointed out that VR technology could attract more visitors to the destinations by the virtual experience which could lead to arousing interest in the tourist destination. / Tekniken är dominerande och intensivt utvecklad i våra liv idag, eftersom tekniken används i flera aspekter av vårt dagliga liv som smarta telefoner, tv och flera andra tekniska prylar som är mycket viktiga verktyg i marknadsföring. Nya tekniska innovationer uppfinns som bidrar till att öppna upp och skapa nya möjligheter för människor. Virtual reality-teknik (VR) är en av de nya och unika elektroniska teknologier som har dykt upp de senaste åren. VR har hjälpt till att överföra vissa aspekter från vårt verkliga liv (RL) till virtuell verklighet (VR), med andra ord virtuell värld. Denna forskning presenterar en kvalitativ studie om VR-teknikens roll i turistdestinations marknadsföring. Forskningen har undersökt förutsättningarna för svenska destinationer att använda VR-teknik i marknadsföringssyfte, och hur VR-teknik i så fall skulle kunna användas i kommunala destinationsföretag i Sverige. Dessutom utforskar den några av fördelarna och nackdelarna med att använda VR-teknik i reklammarknadsföring inom turistdestinationer. Resultaten av denna forskning visade på positiva känslor hos majoriteten av respondenterna angående användningen av VR-teknik som framtida marknadsföringsverktyg. respondenterna uttryckte dock att det är utmanande att använda VR-tekniker för närvarande på grund av ekonomiska faktorer och bristande kunskap kring VR-tekniker. Dessutom lyfte respondenterna flesta svarande fram de stora potentiella möjligheter som kan nås genom tillämpning av VR-teknik. Respondenterna påpekade att VR-teknik skulle kunna locka fler besökare till destinationerna genom den virtuella upplevelsen som kunde leda till att väcka intresse för turistdestinationer.

Regional utveckling är ett område som enligt tidigare forskning uppfattas som komplext ämne, där många faktorer är med och påverka, där besöksnäringen är något som kan påverka regional utveckling i både regionen och utanför. I den regionala utvecklingen finns även faktorer kring styrning, marknadsföring och kommunikation som kan påverka hur destinationer påverkas av besöksnäringen, samt vilka resurser som kan användas i de olika områdena. I tidigare forskning om Värmland gällande regionala utvecklingsperspektiv, så har det varit fokus på regional utveckling i helhet och inte så stort fokus på besöksnäringens roll i den. Dock så ser regionen och kommunerna potential i användandet av besöksnäringen som utvecklingsverktyg. Då har studierna lyft fram hur landsbygdsregioners utveckling kan påverkas av besöksnäringen, samt att generellt öka till ny kunskap om regional utveckling i samspel med hållbarhet och besöksnäringen. Detta eftersom den regionala utvecklingen i Värmland fortfarande kan ha kvar en del av de hinder som uppfattats i tidigare forskning, där just hållbar utveckling av besöksnäring vid landsbygden sågs som ett större hinder, då det ansågs finnas brister i hur besöksnäringens utveckling skulle ske hållbart. I denna studie så har studiens syfte och frågeställningar, varit i åtanke när både teorin och empirin har samlats in, där stor del av fokuset har varit på bland annat, regional utveckling, destinationsutveckling och marknadsföring. Med dessa olika begrepp så har det blivit givna kategorier för att tydligare kunna se gemensamma nämnare för studerats teoretisk- och empirisk insamling med koppling till dessa begrepp, samt hur detta senare går att utläsa i studiens analys och slutsatser. I användandet av metoderna har studien valt att förhålla sig till ett socialkonstruktivistiskt synsätt, då författarna som har skrivit uppsatsen ser arbetet med regional utveckling som en komplex social konstruktion, som kommer från olika uppfattningar kring olika områden som den regionala utvecklingen berör. De metoder som studien använder sig av är dokumentanalys och en kvalitativ enkät, som utformats efter det teoretiska ramverket och frågeställningar för att kunna uppfylla syftet. Sedan i empiridelen så presenteras den insamlade empirin i uppdelning till frågeställningarna för studien. / Regional development is an area that according to previous research is perceived as a complex subject, where many factors are involved and have an influence, where the tourism industry is something that can affect regional development in both the region and outside. In regional development, there are also factors around governance, marketing and communication that can affect how destinations are developed by the tourism industry, as well as what resources can be used in the various areas. In previous research on Värmland regarding regional development perspectives, there has been a focus on regional development as a whole and not so much focus on the role of the tourism industry in it. However, the region and the municipalities see potential in the use of the tourism industry as a development tool. This study aims to highlight how the development of rural regions can be affected by the tourism industry, and to generally increase the knowledge about regional development in interaction with sustainability and the tourism industry. This is because the regional development in Värmland may still have some of the obstacles perceived in previous research, where sustainable development of the tourism industry in the countryside was seen as a major obstacle, as there were considered shortcomings in how the tourism industry would develop sustainably. In this study, the purpose and issues of the study have been kept in mind when both the theory and the empirical data have been collected, where a large part of the focus has been on, among other things, regional development, destination development and marketing. With these different concepts, categories have been given to more clearly see common denominators for the study's theoretical and empirical collection with connection to these concepts, and how this can later be read in the study's analysis and conclusions. In using the methods, the study has chosen to relate to a social constructivist approach, as the authors who have written the essay see the work with regional development as a complex social construction, which comes from different perceptions around different areas that regional development affects. The methods used by the study are document analysis and a qualitative questionnaire, which is designed according to the theoretical framework and questions in order to fulfill the purpose. Then in the empirical part, the collected empirical data is presented in division into the questions for the study. The empirical data is then analyzed from the theoretical framework, and the analysis is followed by the conclusions that can be drawn from the analysis.

Intro Mitt projekt spänner över många skalor, och sträcker sig från stadsplan till byggnadsdetalj. Det hela utspelar sig på ett lokstalls- och vagnverkstadsområde, som kallas SJ-området och ligger precis utanför Bollnäs stadskärna. Området började utvecklas på 1880-talet och har varit en av de huvudsakliga anledningarna till att Bollnäs har blivit en stad. Idag är SJ-området en isolerad och inaktiv del av staden, som mest känns som en barriär som bidrar till det rådande bilberoendet bland stadens invånare. Min utgångspunkt för projektet var att undersöka hur området kan integreras i staden som en ny stadsdel, och samtidigt bli till en motor för staden att vända avfolkningstrenden, genom att bli en destination för turister. En turistdestination baserad på upplevelse och atmosfär tror jag kan vara ett sätt att ta tillvara områdets kulturhistoriska kvalitéer, samtidigt som den kan stimulera tillväxt och arbetstillfällen, utan att uppmuntra till ökad konsumtion. Under processens gång har jag valt en av byggnaderna på området, att använda som exempel på hur de övriga byggnaderna kan hanteras arkitektoniskt vid en anpassning till de nya funktionerna.   SJ-området När jag har jobbat med stadsplanen har jag utgått ifrån befintliga mönster i strukturen och försökt att förtydliga dem, samtidigt som de barriärer som finns överbryggs; till exempel topografin, stora parkeringsytor och järnvägen. Jag har också jobbat med att koppla samman olika omkringliggande målpunkter med varandra, huvudsakligen med gång- och cykelvägar, och på så sätt mer naturligt koppla SJ-området bättre till sin omgivning. Utifrån de huvudstråk jag har funnit, och de befintliga byggnaderna, har jag skapat kvartersmark. Min strategi är att de vackra befintliga byggnaderna tas i bruk först med program som stärker området som turistupplevelse, som kultur, hantverk, rekreation, sport och mat. Beroende på hur området utvecklas kan de nya tomterna därefter bebyggas efterhand, med program som handel, kontor och bostäder.   Den renande parken Området där spåren går vill jag att inte ska bebyggas, utan att spåren och även stolparna ska få vara kvar. Marken där är också förorenad, så därför har jag planerat en park längs hela det stråket, med växter som renar marken. Den här metoden är inte så beprövad i Sverige, men har visat bra resultat i andra länder som Tyskland och USA. Den går till så att speciella växter, som har bevisad effekt på de olika föroreningarna, planteras i marken som är förorenad. Tungmetallerna tas då upp av växten, som man sedan kan skörda och bränna, därefter separerar man tungmetallerna från askan. Olja och kreosot däremot bryts faktiskt ned i rotsystemet på de speciella växterna. Metoden har visat ge effekt redan efter ett år, men det är svårt att säga hur lång tid det kan ta att få marken helt ren. Jag tänker att det här området kan vara en slags experimentpark för den här metoden, där man kan se vilka resultat de olika växterna ger.   Parken börjar vid tåg- och busstationen, där jag tänker att de flesta turister kommer ifrån, och sveper igenom SJ-området mot älven Ljusnan. När man rör sig i parken går man på spåren som har belagts med trätrall på huvudstråken och ibland vidgas gångytan med grus ovanpå den befintliga marken. Man befinner sig alltså alltid lite upphöjd från den befintliga marken, där växterna växer i fält. Hela promenaden ramas också in av de befintliga stolparna som har hållit upp elledningarna till loken. När man kommer fram till det östra lokstallet möts man av en cirkelformad plats som till hälften är en park och till hälften ett torg med bland annat torghandel. Runt platsen står befintliga belysningsstolpar som jag har flyttat på och spänt vajrar med belysning emellan. Även ett växthus och en nedsänkt scen med gradänger ramar in platsen.   Östra lokstallet Jag bestämde mig för att använda det östra lokstallet som exempelbyggnad, för att det är en vacker byggnad och för att den kändes viktig i den första delen av utvecklingen av området. Ursprungligen användes byggnaden som lokstall, alltså garage och verkstad för loken, med tillhörande personallokaler som omklädningsrum och övernattningsrum för lokförarna. Spåren, loken och dess rörelser har gjort att volymen är en starkt geometrisk form, som utgår ifrån det radiala och cirkulära. Lokstallet har också byggts ut under omgångar från 1917 och framåt, och har till följd av det fått ett ganska komplext tak, och på vissa ställen en mörk interiör.   Lager på lager Jag ser min design och nya användning av byggnaden som ett led i den tidigare och fortsatta utvecklingen av området, där byggnader och utbyggnader hela tiden tillkommer och tas bort. Det mönster som jag har hittat i de här processerna är att teglet är den mest beständiga konstruktionen på platsen, medan strukturer i trä och metall är mer flyktiga och föränderliga. Detta har jag tagit hänsyn till i mina förändringar och tillägg, av kulturhistoriska anledningar, men också för att det är logiskt med tanke på materialens egenskaper gällande återbruk, återvinning och förnyelsebarhet.   Materialen som jag har valt att jobba med i tilläggen i byggnaden är plywood, limträ, durkplåt, gallerdurk, zinkplåt och en starkt orange plåt. Exteriört använder jag mig av orange plåt för att jag tycker att den samspelar bra med teglet, samtidigt som det är en mer samtida kulör som avviker och sticker ut mot det befintliga. Interiört är teglets kulör inte lika dominant eftersom det är kalkputsat i en ljusgrå nyans. Jag valde därför nakna, industriella och ljusa material som plywood och gallerdurk, som fortsätter på samma tema men ändå skiljer sig ifrån det befintliga och är tydligt samtida.   Jag har också försökt att förstärka byggnadens karaktär av att vara i ständig förändring, genom att jobba med lager på lager och fragment av befintligt, återskapat och nytt. För varje del som jag har tagit bort har jag alltid lämnat ett spår av att den en gång har funnits, eller ersatt den med en modernare variant av samma byggnadselement. De övriga tillägg som jag har gjort är antingen fristående från eller skär igenom den befintliga strukturen, eller så bryter de stark emot det befintliga i material och formspråk.   En annan metod jag har använt mig av för att överlagra olika tidsaspekter är att ta objekt som utformats för en väldigt specifik funktion och sedan använda det på ett nytt sätt. Till exempel använder jag den ena traversen för att hänga installationer i konsthallen, och en smörjgrop blir en nedsänkt vinkyl som har ett litet entresolplan ovanpå.   House of food Jag har valt att nästan hela byggnaden ska inrymma program som handlar om mat; restaurang, barer och caféer, saluhall, produktion, matbutik, workshops för matkurser, kompletterat med odling i växthuset. Jag valde mat för att det är en väldigt stor del av vår miljöpåverkan, och jag vill att den här byggnaden ska vara en motor för att ge kunskap och vilja att förändra våra livsstilar, genom att man kan komma närmare de som producerar och säljer råvarorna. Som komplement har jag valt att göra en konsthall, flexibla rum för utställning, workshops och hörsal, och ett vandrarhem i de gamla övernattningsrummen. I val av program har jag också tagit hänsyn till vad som skulle kunna passa de befintliga rummen och inte sänka deras arkitektoniska värden.   De olika programmen som handlar om mat vill jag att ska vara tätt sammanflätade och glida in i varandra, därför har jag förstärkt den bågformade hallen som ett öppet rum som bara avdelas med mindre fristående volymer. Formen på den stora hallens tak har jag förstärkt med en sluten, fristående volym som följer bågens form, och innehåller kök, serviceutrymmen och lager. På volymen bildas ett entresolplan, där jag har placerat kök för matlagningskurser, med god överblickbarhet av hallens aktiviteter. Mot det öppna rummet i den stora hallen har jag placerat chark, produktion av till exempel ostkaka och öppna kök, där besökarna kan sitta vid bardisken och se på när kockarna lagar maten.

The Utah Department of Transportation (UDOT) manages and maintains a complex state-wide network of highways. Recent incidents such as the collapse of the I-35W bridge in Min- neapolis, Minnesota, and the I-85/Piedmont Road fire and subsequent bridge collapse in Atlanta, Georgia, have brought identification of transportation network vulnerabilities to the forefront of UDOT’s planning efforts. Traditional estimates of transportation network impacts have focused on increases to user travel time or the volume of affected traffic, but studies of these disasters have revealed that when facing a degraded transportation network, people adjust their trip making in terms of destination, mode, and route choice. The objective of this thesis is to evaluate the relative systemic criticality of highway links on Utah’s highway network using a logit-based model sensitive to changes in destination choice, mode choice, and route path. The current Utah Statewide Travel Model (USTM) does not incorporate user mode or destination choice, making it unsuitable for this task in its present condition. Consequently, this thesis develops a logit-based model structure that evaluates the cost of impaired destination choices and mode choices for home-based and non-home-based personal trips resulting from a damaged highway network. The choice model logsums capture the total value of user choices and can be readily converted to monetary values, making them ideal for this purpose. The logit-based model is then applied to 40 highway links located at strategic locations on Utah’s network. When compared with a more traditional travel time increase estimation, the logsum and travel time models provide categorically different cost estimates, where the logsum results are typically lower than travel time estimates, with implications for policy making and UDOT’s planning strategy. The results further suggest that freight trips are likely more important considerations than passenger trips, and should be considered in future research.