A critical first step in addressing problem behavior is to identify the function of the problem, or reason for engaging in the problem behavior, using systematic assessment procedures known as a functional analysis (FA). The literature consistently demonstrates the effectiveness of FAs, and variations of FAs (e.g., trial-based functional analysis [TBFA]) for assessing a variety of topographies of problem behaviors across populations, age groups, and settings; however, the use of TBFAs for assessing the function of inappropriate mealtime behavior (IMB) has been documented in the literature only once. The purpose of the current study was to contribute to the research examining the efficacy of using TBFAs to identify functions of IMB. Results from the current study are mixed. TBFAs lead to the identification of functions of IMB for 1 out of 3 participants. When comparing TBFA results to traditional FA results, partial correspondence was observed for one participant, and no correspondence was observed for the other two participants. Future research should continue to evaluate the efficacy of TBFAs for IMB as well as evaluate the validity of TBFAs for IMB when results yield evidence of functional relationships.

The present paper thematizes the complex care for children with multiple disability whitin the educating proces. The theoretical part discusses following subthemes: multiple disability from the point of view of school education, mealtime skills, self-care skills, typical problems within these areas and possible intervention. The practical part maps sklills of the children with multiple disability within these key areas.

Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom. Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. / Background: Dementia is an incurable disease. Dementia can lead to serious symptoms such as language difficulties, dysfunction and behavioral changes. People with dementia need a special and well-suited environment. People with dementia need security in their daily lives, which becomes an important task for the nurse. In nursing work, the nurse will aim to increase the wellbeing of patients. In this case, the environment is designed in the dining room based on the patient's conditions. Aim: To describe the design of the meal environment and how it affects people with dementia. Method: A literature review has been carried out. Eleven quantitative scientific articles have been used for the study. The articles have been selected from the CINAHL and PubMed databases corresponding to the purpose. The articles have been analyzed with Friberg’s analysis method to be completed as material for the result. Results: The result is based on a theme; the environment around the patients when they eat and three subtemes; the importance of music in the meal situation; the importance of lighting in the meal situation; the meaning of a home-like dining room. These describe the various resources required to increase the well-being of patients with dementia. Discussion: The meal environment had a major impact on people with dementia. The environment in the dining room was adapted to the patient's requirements. The changing meal environment increased patient wellbeing. The home-like environment, calm background music and sufficient lighting during the meal were of great importance to the patient. The positive effect could contribute to increased calorie intake and decreased negative behavior in patients.

Bakgrund: Måltider utgör en social och kulturell grund där människor kan mötas i ett välbefinnande och samtidigt tillgodose sig näring. Ökad malnutrition med stigande ålder är ett globalt problem som omfattar både kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som vid måltider är av betydelse för välbefinnande och nutritionsstatus hos äldre människor boendes i särskilda boenden.Metod: En litteraturstudie med globalt perspektiv där vetenskapliga artiklar från Canada, Amerika, Storbritannien, Sverige, Danmark, Nya Zeeland och Australien var underlaget till resultatet. Inklusionskriterier var äldre över 65 år, kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta vilka levde i särskilda boenden samt vårdgivare som arbetade i sådana.Resultat: Måltiden ger ett socialt och kulturellt sammanhang som stärker både boenden och vårdgivares relationer. Utformning av en terapeutisk fysisk miljö visade sig vara till fördel både för de äldre och vårdgivare. Möjlighet att utöva personcentrerad vård skulle kunna förbättras enligt den här litteraturstudien. Litteraturstudien visar på att social samvaro under måltider är en stund för gemenskap och ett välkommet avbrott under dagen.Slutsats: Måltidssituationen är en komplex situation där många faktorer är inbegripna för välbefinnande och nutritionsstatus. Tre huvudteman identifierades nämligen fysisk måltidsmiljö, personcentrerad vård och social samvaro. / Meals form a social and cultural basis where people can meet in a state of well-being while at the same time consuming enough food to meet thier nutritional needs. Regardless of age, social relationships and the need for food have been linked to enhance the quality of life. Older adult´s poor nutritional status is a global problem that include risks for both cognitive conscious and cognitive impairment.Aim: The purpose of the study was to identify and describe the aspects that are of nutritional beneficial importance and the well-being of the elderly in residential homes.Method: A litterature study with a global perspective whereby scientific articles from Canada, America, Britain, Sweden, Denmark, New Zealand and Australia laid forth foundation of the key findings. Inclusion criterias were elderly over 65 years, cognitive consciousness and cognitive impairment, whom resided in residential homes with round the clock caregivers.Results: The meal provides a social and cultural ambience that strengthens relationships for both the reisdents and caregivers.Three themes emerged and these affected well-being and nutritional status. The possibility of applying person-centered care could be augmented according to the literature study. The literature study shows that social interactions during meals are intervalls for gathering as well as they are welcome intermisssions during the day.Conclusion: The mealtime situation is a complex situation where multiple aspects involved in the well-being and nutrition status of the elderly. Three main themes where identified, physical mealtime environment, person centered care and social interactions.

Syftet med studien är att genom intervjuer synliggöra hur förskollärare uppfattar måltidsmiljön, barns delaktighet och autonomi samt hur barn uppfattar sin delaktighet och autonomi vid måltidssituationen i förskolan. Då uppfattningar om delaktighet och autonomi undersöktes utgick vi från det barndomssociologiska perspektivet och eftersom vi ville synliggöra de uttalanden som var mest frekventa och bärande i intervjuerna användes tematisk analys. Studien är gjord på en förskola med åtta avdelningar i en större kommun i Halland. Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare, där alla hade tidigare erfarenhet av olika måltidsserveringar i förskolan. Samt samtalsintervjuer i grupp med fyra femåriga barn. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att måltidsmiljön på förskolan är stökig, stressig och högljudd. Vidare framför de att barn inte görs så delaktiga och autonoma som de borde göras, vilket de anser beror på måltidsbuffén. Resultatet från barnen visar att de inte känner sig delaktiga i var de ska sitta när de äter lunch, vilken mat som serveras och inte görs delaktiga och autonoma i valet av hur mycket och vilken mat de tar, oavsett om det är vid måltidsbuffén eller vid bordet. Slutsatsen är att barnen inte görs så delaktiga och autonoma som de har potential att vara. / The purpose of the study is to use interviews to elucidate how preschool teachers perceive the mealtime environment, children's participation and autonomy, as well as how children perceive their own participation and autonomy during mealtime situations in preschool. As perceptions of participation and autonomy were investigated, we adopted a childhood sociological perspective. To highlight the most frequent and significant statements from the interviews, a thematic analysis was used.   The study was conducted in a preschool with eight departments in a larger municipality in Halland county, Sweden. The study is based on three semi-structured interviews with three preschool teachers, all of whom had prior experience with different meal services in preschool. Additionally, group conversations were held with four five-year-old children. The results of the study indicate that the preschool teachers consider the mealtime environment at their preschool to be disorderly, stressful, and noisy. Furthermore, they express that children are not made as involved and autonomous as they should be, which they attribute to the buffet-style meals. The results from the children demonstrate that they do not feel included in decisions regarding where to sit during lunch, what food is served, and are not involved in the choice of how much and what type of food they take, whether at the buffe or at the table In conclusion, it is evident that the children are not made as involved and autonomous as the have the potential to be.