• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • 5
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 37
  • 37
  • 29
  • 14
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Sagan om de två tornen : En jämförande fallstudie av hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress / The Two Towers : A comparative case study of how the September 11 attacks were framed in Swedish and British newspapers

Nordström, Sofia January 2011 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter händelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på jämförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av händelserna. Frågeställningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhållandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de båda tidningarna? Teori: Studiens teoretiska ramverk är gestaltningsteorin och främst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. Då studien är en jämförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land. Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehåll genom att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för insamling av empiriskt material. Materialet utgörs av samtliga artiklar om 11 september-attackerna i Dagens Nyheter och The Guardian från 2001-09-12 och en vecka framåt. Analysen är utförd på 191 artiklar. Resultat: Förekomst av konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ansvarsgestaltning och ekonomisk konsekvensgestaltning identifierades i båda tidningar. De förstnämnda accentueras mer i The Guardian medan ekonomisk konsekvensgestaltning förekom i högre utsträckning i DN. Indikationer på förekomst av moralgestaltning fanns i The Guardian men kunde inte bekräftas. Även andra faktorer som påverkar nyhetsgestaltningen identifierades. Undersökningen visade även att texten och bilderna i anslutning i viss mån förutsätter varandra då de stärker varandras gestaltningar. Utrymmet för själva artiklarna varierade stort mellan tidningarna. The Guardian hade fler utrymmeskrävande artiklar såväl som bilder. / Purpose: The study aims to shed light on how the September 11 attacks were framed in Swedish and British newspapers one week after the events occured. The main focus of the study is to compare the newspapers' framing of the events. Issues: In what ways are the news portrayed during the week after the events occured? What similarities and differences are there between the newspapers' framings of the events? How much space does text and images/news graphics occupy in the two papers? Theory: The study's theoretical framework is framing theory, mainly Robert Entmans ideas about the different depictions of media. Framing theory is all about how the media influence the way people experience and perceive the reality we live in. Since the study aims to compare Swedish and British newspapers, a contextualisation is performed through a depiction of the situation of the press in Sweden and the UK. Method: The essay has examined the framings in media content by using quantitative content analysis as a method for collecting empirical data. The material consists of all items on the September 11 attacks in Dagens Nyheter and The Guardian, from the date 2001-09-12 and a week ahead. The analysis was conducted on 191 articles. Results: Conflict frame, human interest frame, responsibility frame and economic consequences frame were identified in both newspapers. The former were accentuated in The Guardian. Economic consequences frame was more common in DN. Indications of morality framing were found in the Guardian, but could not be confirmed. In addition, factors having effect on news framing were identified. The study also revealed that text and images presuppose each other while reinforcing each other's frames. The space for the articles themselves varied considerably between the papers. The Guardian contained more space demanding articles as well as images.
12

HOTETS MAKT : -En kritisk diskursanalys av medierapportering om svenska insatser i Afghanistan

Heder, Tove, Megahid, Shahira January 2010 (has links)
Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.
13

Islamism och terrorism : En kvalitativ studie om sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen / Islamism och terrorism : En kvalitativ studie om sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen

Larsson, Linda January 2010 (has links)
Linda Larsson (2010) Syftet med uppsatsen är att göra en litteraturstudie och genom den försöka se om det finns någon koppling mellan islam och terrorism. Jag skall se på vad andra forskare skrivit om ämnet och se ur vilka aspekt de tagit upp mina valda frågeställningar. Jag har valt att ha 11 september och den terrorattack som skedde då samt den massmediala bevakningen av denna händelse som utgångspunkt för min uppsats. Det jag kommer fram till är att religionen som enskild faktor inte ligger bakom terrorismen men att den sammankopplad med sociala, politiska och ekonomiska faktorer faktiskt inverkar. Dessa faktorer påverkar varandra och kan tillsammans utgöra en negativ grundstomme för terrorismen. Islamism och terrorism, En kvalitativ studie av sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen: C-uppsats, religionsvetenskap. Gävle: Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
14

Bilden av muslimer i media - en innehållsanalys av tidningsmedia veckan efter 11 september 2001

Tedgård, Joel January 2011 (has links)
Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ”orientalism”-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa. Däremot gick det inte att utläsa någon generell uppfattning bland tidningsmedia att det finns en koppling mellan islam och terrorism.
15

Löjtnant Julio – Från UBV till ERP : En mikrohistorisk inblick i den värld som formade en biståndsarbetare till gerillasoldat / Lieutenant Julio – From UBV to ERP

Monsler, Tobias January 2023 (has links)
The primary aim of this thesis is to let Svante Grände’s letters from his time in Latin-American act as keyhole from which the political situation in Chile and Argentina is viewed. By grounding Grände as part of the left-wing radicalization process that was prominent in Sweden, in the third world, but also in large parts of the industrialized Western World, during the 1960’s and early 1970’s, an agent and structure model is used to examine how an aid worker, the son of a Swedish priest, ended up as a guerilla fighter in Northern Argentina, who was killed in battle in 1975. The main finding of the thesis is that Grände brought with him a radical set of values and norms, which were not deterred, but rather enhanced, by the political challenges of Salvador Allende’s struggle to bring forth a socialist society through democratic means. At the time of Augusto Pinochet’s coup d’état, Grände had already been in close contact with the revolutionary left and chose to stay with those he associated most with.
16

Frihetens kamp mot ondskan. Nationellt meningsskapande i USA efter den 11 september 2001 / Freedoms fight against Evil. Creating meaning in USA after September 11th 2001.

Andersson, Kjerstin January 2002 (has links)
<p>This is a paper about the process of creating meaning in speeches held by president Bush after the terrorist attacks on September 11th 2001. People need tools to orient and understand the surrounding world. They need to create a meaningful orientation in a chaotic world. Some meaning is favoured due to the prevailing social structures. Thru language discourses are produced that helps us understand how the world is constructed. The national state is a discourse that make the world understandable. The discourse create a natural perception of the world as divided into nations. A grand narrative is a story that explain incomprehensive occurrences in society. In times of war these stories become crucial. It is necessary to demonise the enemy to legitimise ones actions. </p><p>In the US a myth of origin is built around the concept of Manifest Destiny. The myth constitutes that the nation has a unique mission from God to save the rest of the world. In the story retelling the events of September 11th president Bush presents a solution to the problem of terrorists threatening to divide the nation. The nation is constantly on the brink of falling apart. The solution is unity. President Bush recreate the story of USA and the terrorist attacks in a meaningful way, and portrays the nation as a natural entity. The enemy is the evil force that unites the nation.</p>
17

Islambilden före och efter 11 september, 2001 : en studie av fem läroböckers framställning av islams olika politiska grupper

Jonsson, Åsa January 2008 (has links)
<p><p>Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.</p></p>
18

Islambilden före och efter 11 september, 2001 : en studie av fem läroböckers framställning av islams olika politiska grupper

Jonsson, Åsa January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.
19

World Trade Center : ett arbete om hur myten påverkar oss

Fagerlund, Catarina January 2005 (has links)
<p>Det här arbetet fokuserar på den profana och religiösa människans omedvetna arketypiska arv som vi fått genom myterna, och vidare på hur detta påverkar oss i särskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.</p><p>I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de är uppbyggda och vad de innehåller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, där harmoni måste råda på det jordiska planet såväl som på det gudomliga. I denna del tar jag också upp tidens betydelse och hur både den profana och religiösa tiden är av cyklisk natur där nyåret och återupprepning av högtider är av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen.</p><p>I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevånarna själva och omvärlden, som en stad med grandios arkitektur som själv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, välgång och tillväxt. Jag beskriver också tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mänskligt strävande åt det gudomliga, i världens navel, den absoluta mittpunkten. Samt hur förstörelsen av denna symbol kom att påverka människor och beslut så starkt. Här jämför jag även George W Bush och Usama bin Laden, där president Bush blev den goda representanten och Usama bin Laden tillskrevs det onda. ”Kriget mot terrorismen” blev den formella beteckningen på det kommande efterspelet, alltså kriget som bekämpar de onda krafterna i världen.</p><p>Jag tar i arbetet även upp hur Ground Zero, platsen där tornen en gång stod, snabbt förvandlades till ett minnesmärke dit människor årligen vallfärdar för att återskapa den mytiska tiden. Den planerade återuppbyggnaden är idag igång och det nya tornet skall heta ”frihetstornet” och bli det högsta tornet i världen.</p><p>I diskussions- och analysdelen flätar jag samman myterna med attacken och jämför främst de forntida myterna ”Inannamyten” samt ”Myten om Isis och Osiris”. Och jag kommer här åter in på vilken stor betydelse de gamla myterna har för människor än idag och hur dessa påverkar vårt synsätt och vårt handlande på ett omedvetet plan. Jag ifrågasätter vidare kriget mot Afghanistan och Irak som föddes ur attacken, och om även detta får sin motivation från de mytologiska berättelserna, där den harmoniska tillvaron i myten endast kan bildas genom den gudomliga kampen mellan gott och ont. Till arbetet medföljer även en bilagedel över några olika myter från förr fram till idag.</p>
20

Senare års bild av den muslimska kvinnan i gymnasieskolans läromedel

Alp, Aho January 2007 (has links)
<p>Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.</p><p>Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.</p>

Page generated in 0.0378 seconds