• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • 5
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 37
  • 37
  • 29
  • 14
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Senare års bild av den muslimska kvinnan i gymnasieskolans läromedel

Alp, Aho January 2007 (has links)
Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker. Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.
22

World Trade Center : ett arbete om hur myten påverkar oss

Fagerlund, Catarina January 2005 (has links)
Det här arbetet fokuserar på den profana och religiösa människans omedvetna arketypiska arv som vi fått genom myterna, och vidare på hur detta påverkar oss i särskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001. I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de är uppbyggda och vad de innehåller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, där harmoni måste råda på det jordiska planet såväl som på det gudomliga. I denna del tar jag också upp tidens betydelse och hur både den profana och religiösa tiden är av cyklisk natur där nyåret och återupprepning av högtider är av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen. I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevånarna själva och omvärlden, som en stad med grandios arkitektur som själv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, välgång och tillväxt. Jag beskriver också tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mänskligt strävande åt det gudomliga, i världens navel, den absoluta mittpunkten. Samt hur förstörelsen av denna symbol kom att påverka människor och beslut så starkt. Här jämför jag även George W Bush och Usama bin Laden, där president Bush blev den goda representanten och Usama bin Laden tillskrevs det onda. ”Kriget mot terrorismen” blev den formella beteckningen på det kommande efterspelet, alltså kriget som bekämpar de onda krafterna i världen. Jag tar i arbetet även upp hur Ground Zero, platsen där tornen en gång stod, snabbt förvandlades till ett minnesmärke dit människor årligen vallfärdar för att återskapa den mytiska tiden. Den planerade återuppbyggnaden är idag igång och det nya tornet skall heta ”frihetstornet” och bli det högsta tornet i världen. I diskussions- och analysdelen flätar jag samman myterna med attacken och jämför främst de forntida myterna ”Inannamyten” samt ”Myten om Isis och Osiris”. Och jag kommer här åter in på vilken stor betydelse de gamla myterna har för människor än idag och hur dessa påverkar vårt synsätt och vårt handlande på ett omedvetet plan. Jag ifrågasätter vidare kriget mot Afghanistan och Irak som föddes ur attacken, och om även detta får sin motivation från de mytologiska berättelserna, där den harmoniska tillvaron i myten endast kan bildas genom den gudomliga kampen mellan gott och ont. Till arbetet medföljer även en bilagedel över några olika myter från förr fram till idag.
23

Unlösbare Zielkonflikte im Raum der Freiheit, der Sicherheit und des Rechts? - Die Menschenrechte, Rechtsstaatlichkeit und die europäische Terrorismusbekämpfung seit dem 11. September 2001

Wetzel, Jens 26 October 2007 (has links) (PDF)
Mit der Unterzeichnung des Vertrages von Amsterdam verpflichteten sich die Mitgliedstaaten der EU zur Errichtung eines Raumes der Freiheit, der Sicherheit und des Rechts (RFSR). Der Schutz persönlicher Freiheitsrechte, die Wahrung der Rechtsstaatlichkeit und die Gewährung (innerer) Sicherheit wurden zu einem zentralen Integrationsziel der Union erklärt und im zunehmenden Maße „europäisiert“. Die Herausforderungen des internationalen Terrorismus stellen zum einen eine der bedeutendsten Motivationen, zum anderen aber auch eine der größten Bewährungsproben für den RFSR dar. Mit Blick auf die aktuellen Entwicklungen und Debatten im weltweiten Kampf gegen den Terrorismus stellt sich die Frage, ob es der EU gelingt, die Integration im Bereich der inneren Sicherheit weiter voranzutreiben, oder ob auch sie an dem immer wieder erklärten Spannungsverhältnis von Sicherheit und Freiheit scheitert. Diese Problemstellung wird mit Hilfe einer ausführlichen Analyse der europäischen Antiterrorismusmaßnahmen seit dem 11. September 2001 aus menschenrechtlicher und rechtsstaatlicher Sicht erörtert.
24

Frihetens kamp mot ondskan. Nationellt meningsskapande i USA efter den 11 september 2001 / Freedoms fight against Evil. Creating meaning in USA after September 11th 2001.

Andersson, Kjerstin January 2002 (has links)
This is a paper about the process of creating meaning in speeches held by president Bush after the terrorist attacks on September 11th 2001. People need tools to orient and understand the surrounding world. They need to create a meaningful orientation in a chaotic world. Some meaning is favoured due to the prevailing social structures. Thru language discourses are produced that helps us understand how the world is constructed. The national state is a discourse that make the world understandable. The discourse create a natural perception of the world as divided into nations. A grand narrative is a story that explain incomprehensive occurrences in society. In times of war these stories become crucial. It is necessary to demonise the enemy to legitimise ones actions. In the US a myth of origin is built around the concept of Manifest Destiny. The myth constitutes that the nation has a unique mission from God to save the rest of the world. In the story retelling the events of September 11th president Bush presents a solution to the problem of terrorists threatening to divide the nation. The nation is constantly on the brink of falling apart. The solution is unity. President Bush recreate the story of USA and the terrorist attacks in a meaningful way, and portrays the nation as a natural entity. The enemy is the evil force that unites the nation.
25

FN och terrorism : En studie av världssamfundets policy sedan kalla krigets slut / The UN and Terrorism : A Study of the International Community’s Policy After the Cold War

Aspengren, Veronika January 2003 (has links)
The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN’s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN’s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem. Furthermore, it can be established that before September 11th 2001, the UN acted in response to states being responsible for acts of terror. After that date the UN has had to deal with terrorism committed by unknown actors that don’t have any governmental connection.
26

Terrorism : En jämförelse av gestaltningen av terroristdåd på två olika kontinenter i Dagens Nyheter

Kihlstenius, Therese January 2009 (has links)
Denna uppsats är en jämförelse av hur terroristdåden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framställdes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur terroristdåd utförda av Al Qaeda framställs i Dagens Nyheter på två olika kontinenter. Uppsatsen bygger på material från litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dåden från Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts på tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framställningen av text kring dessa dåd. Kodningen och jämförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som återfunnits i artiklarna. På detta vis framkom en skillnad i framställningen på dessa olika kontinenter i media. Dådet den 11 september erhåller ett större utrymme i Dagens Nyheter och framställs genom en krigsdiskurs som angår alla demokratiska länder i världen. Amerikanerna framställs i sammanhanget som ett folk som aldrig tidigare upplevt terrorism. Detta medan den 11 mars framställs genom en nedtonad terroristdiskurs som gör händelsen beskedlig och till något alldagligt och en närmare beskrivning av händelseförloppet uteblir. Dådet på denna kontinent angår endast Europa och européerna framställs som ett folk med stor erfarenhet av terrorism och våld. I båda dåden förekommer en vi-och-dem-diskurs, men inriktad på olika företeelser. I dådet den 11 september gestaltas detta genom en motsättning mellan den demokratiska västvärlden och de islamistiska länderna. Detta medan dådet den 11 mars påvisar en motsättning mellan europeiska medborgare och de säkerhetstjänster som fått i uppgift att lösa problemet med terrorism, men som i sammanhanget framställs som opålitliga hemlighetsmakare.
27

What can the United States learn from India to counter terrorism

Latimer, William Scott 03 1900 (has links)
Approved for public release, distribution is unlimited / Terrorism is the principal threat to global and national security in the post-11 September world. Facing terrorist threats at home and abroad, the United States has declared counterterrorism its top priority. As the United States embarks on its global counterterrorism campaign, it must draw on the experience of other countries. Specifically India, with an extensive history of counterterrorism efforts, can reveal important lessons applicable to America's endeavors. India offers three primary examples of counterterrorism strategies: Punjab, its northeast region, and Kashmir, from which four findings emerge. First, aggressive military operations are central to beating terrorism. Second, economic and social development programs, though not enough to end terrorism alone, are essential components of the larger national strategy. Third, terrorism cannot be stopped without international assistance. Terror networks export personnel, knowledge, weapons and money across international boundaries with growing frequency. This cannot be effectively stopped without a coordinated national and international effort. Fourth, to be successful, a counterterrorism strategy must engender the public's support for the government and promulgate a sense of public ownership to the conflict. By applying these lessons from the Indian case study, America's efforts to end terrorism both domestically and internationally will be significantly more productive. / Captain, United States Air Force
28

NATO, Greece and the 2004 Summer Olympics

Brianas, Jason John 12 1900 (has links)
Approved for public release; distribution in unlimited. / Since the end of the Cold War the Alliance's transformation has erased doubts about its survival. NATO continues to adapt to new threat environments by expanding its mission scope to out-of-area operations and by assuming new security missions. For the 2004 Summer Olympics in Athens, Greece, the 11 September 2001 terrorist attacks against the United States and subsequent 11 March 2004 Madrid bombings in Spain complicated an already robust Greek security plan. Greece's extensive security planning, in addition to coordinating NATO support, highlighted the challenges and readiness requirements for the Alliance in the 21st century. Terrorist concerns, burden-sharing, recognition of Greek sovereignty, political limitations in deploying NATO's CBR Defense team and NRF utilization were all elements of the challenges faced in security preparation for the Games. In assessing the dynamics behind NATO's history and its security participation in the 2004 Summer Olympics, this thesis serves as a case study in the continuing transformational role and adaptability of NATO. Overall, the Alliance's willingness to assume security support to a major international sporting event represented its long-time relationship with Greece, its ability to perform significant security missions and its commitment to and solidarity with its allied members. / Lieutenant, United States Navy
29

Power, structures, and norms

Steinel, Anna 19 December 2007 (has links)
Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Untersuchung der institutionalisierten Beziehungen zwischen der NATO und Russland seit 1997 und konzentriert sich dabei besonders auf die Ergebnisse des „Permanent Council“ (PJC, 1997) und des „NATO-Russia Council“ (NRC, 2002). Das Vermächtnis von Strukturen, die während des kalten Krieges entstanden, beeinflusst weiterhin die Interaktionen zwischen der NATO und Russland. Dies wurde insbesondere während der Kosovo-Krise und nach dem 11. September 2001, welcher die „post-post-Cold War era“ einläutete, sichtbar. Das zentrale Kapitel der Dissertation beinhaltet eine empirische Analyse der Policy-Felder, denen sich der PJC und der NRC widmen. Hier wird vor allem auf die Zusammenarbeit von der NATO und Russland auf dem Balkan und auf den Kampf gegen den Terrorismus eingegangen. Die Fallstudie untersucht NATO-Russland Interaktionen in Zentralasien; besonders im Hinblick auf geopolitische Trends, die für beide Akteure und ihre zukünftigen Beziehungen wichtige Auswirkungen haben werden. Diese Arbeit untersucht die Qualität der Beziehungen zwischen der NATO und Russland anhand von Ereignissen, welche diese Beziehungen geprägt haben und erklärt, warum manche Verhaltensmuster sich kontinuierlich wiederholen. / This dissertation examines the institutionalized relationship between NATO and Russia since 1997; focussing on the outcomes of the 1997 Permanent Joint Council (PJC) and the 2002 NATO-Russia Council (NRC). The legacy of Cold War structures has continued to influence the way NATO and Russia interact; most notably during the Kosovo crisis and in the aftermath of the attacks of September 11 that rang in the “post-post-Cold War era”. The bulk of the research consists of an empirical analysis of policy fields covered by the PJC and the NRC. Particular attention is given to NATO-Russia interaction in the Balkans, as well as to the fight against terrorism. The case study assesses NATO-Russia interaction in Central Asia, taking into consideration geopolitical trends that will shape both actors’ actions in the future. Tracing events that have shaped NATO-Russia relations, this dissertation analyzes the quality of NATO-Russia relations and explains why certain patterns keep reoccurring.
30

Unlösbare Zielkonflikte im Raum der Freiheit, der Sicherheit und des Rechts? - Die Menschenrechte, Rechtsstaatlichkeit und die europäische Terrorismusbekämpfung seit dem 11. September 2001

Wetzel, Jens 30 November 2006 (has links)
Mit der Unterzeichnung des Vertrages von Amsterdam verpflichteten sich die Mitgliedstaaten der EU zur Errichtung eines Raumes der Freiheit, der Sicherheit und des Rechts (RFSR). Der Schutz persönlicher Freiheitsrechte, die Wahrung der Rechtsstaatlichkeit und die Gewährung (innerer) Sicherheit wurden zu einem zentralen Integrationsziel der Union erklärt und im zunehmenden Maße „europäisiert“. Die Herausforderungen des internationalen Terrorismus stellen zum einen eine der bedeutendsten Motivationen, zum anderen aber auch eine der größten Bewährungsproben für den RFSR dar. Mit Blick auf die aktuellen Entwicklungen und Debatten im weltweiten Kampf gegen den Terrorismus stellt sich die Frage, ob es der EU gelingt, die Integration im Bereich der inneren Sicherheit weiter voranzutreiben, oder ob auch sie an dem immer wieder erklärten Spannungsverhältnis von Sicherheit und Freiheit scheitert. Diese Problemstellung wird mit Hilfe einer ausführlichen Analyse der europäischen Antiterrorismusmaßnahmen seit dem 11. September 2001 aus menschenrechtlicher und rechtsstaatlicher Sicht erörtert.

Page generated in 0.0575 seconds