No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka bänkrummets betydelse för vidmakthållandet av hierarkier och status i 1700-talets Falun. Materialet som används för att uppfylla detta syfte består främst av kyrkorådsprotokoll ifrån Kristine församling i Falun mellan 1744-1784. Utöver dessa kyrkorådsprotokoll används stundtals biografier för att kunna ge en djupare bild av vissa individer. Resultatet visar att det under den undersökta perioden råder en strikt uppdelning av kyrko-rummet. Det mest uppenbara är uppdelningen mellan kvinnor och män. Uppdelningen av kyr-korummet följer emellertid inte bara könstillhörighet utan även ett mönster för över- och un-derordning. Inflytelserika personer satt långt fram i kyrkan och detta gällde både på manssi-dan som kvinnosidan i kyrkan. Ju längre bak i kyrkan man satt desto lägre social status hade man. Att sitta utmed en vägg verkar inte heller ha varit förknippat med hög status i Falun. Bänkplaceringen i kyrkan blev ett sätt att upprätthålla skillnad mellan människor, dock inte helt utan utmaningar och undantag.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar ett dräkthistoriskt ämne om västsvenska prästfruars dräktskick under gustaviansk tid, med utgångspunkt i främst bouppteckningar och porträtt. Grundarbetet är att kartlägga dräktskick hos ett urval prästfruar som avled 1785-1820 genom att sammanställa, beskriva och analysera vad de hade i garderoben när de dog. Syftet med uppsatsen är att ge ett bidrag till kunskapen om den gustavianska tidens dräktskick, genom att särskilt glänta på dörren till prästfruns garderob och beskriva vad som faktiskt fanns där utifrån vad vi kan veta från uppgifter i bouppteckningar och med illustration i porträtt. Prästfruns klädedräkt inte specialstuderats tidigare, särskilt inte utifrån ett västsvenskt perspektiv. Därför lämnas ett förhållandevis stort utrymme i uppsatsen för deskriptiv genomgång av de kläder som bouppteckningarna tar upp beträffande material och modeller. Därutöver belyses frågeställningar om dräktskickets koppling till prästfruroll och ståndstillhörighet. / The essay deals with a costume history topic about the costume condition of West Swedish wifes to clergymen during Gustavian times, based on mainly estate records and portraits. The basic work is to map the costume of a selection of vicars wifes who died 1785-1820 by compiling, describing and analyzing what they had in the wardrobe when they died. The purpose of the essay is to make a contribution to the knowledge of the costume condition of the Gustavian era, by opening the door to the vicar’s wife's wardrobe and describing what was actually there based on what we can know from information in estate records and with illustration in portraits. The costume of wifes to clergymen has not been specially studied before, especially not from a West Swedish perspective. Therefore, a relatively large space is left in the essay for a descriptive review of the clothes that the estate records take up regarding materials and models. In addition, questions about the dress code's connection to the role of wife of a vicar and affiliation are highlighted.

Uppsatsen syftar till att undersöka Kina slott som det fungerade under sin uppkomst och hur det fungerar som kulturarv idag, med fokus på vilken blick tillbaka på 1700-talet som Kina slott idag aktiverar. Slottets användning under 1700-talet och de ideal som ledde fram till dess tillkomst, ställs emot de ideal som förmedlas i dagens iscensättning av Kina slott. Min metod är en fältstudie, där både slottet i sig exteriört och dess bruk som kulturarv idag undersöks. Som teoretisk utgångspunkt används en modell där historiebruk beskrivs utifrån sitt förhållande till dels historiska fakta, dels hur pass besökaren tilltalas som samhällsmedborgare eller som individ. Text- och bildanalys av skyltar och av presentationsmaterial av Kina slott på webb och i tryckt material utförs, med inriktning på avsändarna Kungahuset och Stockholms officiella turistbyrå. Slottet i sin kontext i parken studeras också. Uppsatsen är disponerad i två kapitel där det första undersöker Kina slott i sin historiska kontext och i förhållande till liknande anläggningar i Europa, och det andra analyserar dagens bruk och presentationsmaterial om slottet. Resultaten visar att tillkomsten av Kina slott var driven av önskan att närma sig en internationell hovkultur. Samtidigt som Kina slott tillkom i en uppenbart internationell kontext med ett lekfullt bruk av kinesisk kultur, presenteras det idag av kungahuset ur ett svenskt nationellt perspektiv med ett samhällsfostrande och antikvariskt tilltal. Kina slotts fantasifulla rokokofasader manifesterar också andra ideal än den idag kanoniserande bilden av svenskt 1700-tal.

No description available.

En undersökning i det kvinnligt konstruerade könet och dess framställning pastorala porträtt under frihetstidens Sverige. Genom en undersökning av den dåtida kontexten och analys av tre kvinnliga porträtt undersöks framställningen av kvinnan som ett ideal. / An analysis of the female constructed gender and it's display in the pastoral portrait during the first half of the 18th century in Sweden. By looking at the kontext of the time an through analyzing three portraits the matter of woman as an ideal will be explored.

Uppsatsen beskriver nytillverkning av ett 17/1800-tals hörnskåp i gustaviansk stil. Den beskriver tillverkningsprocessen, problem som uppstått på vägen och hur de löstes. Det ursprungliga utseendet har bevarats så långt som möjligt. Konstruktionen har anpassats efter träets rörelser, bland annat genom spår för bakstycket istället för sammanfogning med naror och gradspår för hyllbärarlister istället för spik. En dold låda i skåpets nedre del har byggts för att ta till vara ett oanvänt utrymme.