Denna uppsats handlar om att utföra byggnadshantverk med handverktyg. Syftet är att få erfarenhet av en arbetsprocess som har varit, men idag inte längre är en självklarhet för snickare. Hantverket som utförs är delar av ett fönster till Regnaholms herrgård i Östergötland och innefattar karm, ramverkspaneler i nischen samt foder. I uppsatsens genomförandekapitel, vilket är den mest omfattande delen av uppsatsen, beskrivs tillverkningsprocessen. Ämnen som i övrigt är intressanta för fönsterhantverk kommer inte behandlas, som exempelvis fönsterbågar, glasning, kittning, ytbehandling och beslag. I resultatkapitlet redogörs för den litteratur som funnits att tillgå och vilka eventuella svårigheter som uppstått i användandet av den. Litteratur har funnits till alla moment förutom två. Detta gällde sammansättningen av fönsterkarmen vilken istället gjordes efter egna erfarenheter och ramverkspanelen vilken kunde göras efter en beskrivning av en ramverksdörr; här bedömdes principen för dessa två densamma.

Abstract Decimal time. Analysis of a rational reform. Decimal tideräkning. Analys av ett rationellt förslag. Christina Rydberg    University of Stockholm. History of ideas. Bachelor’s study. Autumn 2014 Mentor: Elisabeth Mansén   The aim of this study is to try to understand why the late 18th century French attempt to introduce decimal time was a failure. The question is whether there are substantial differences to be seen when compared to the rest of the reforms, like the meter. What part did politics, science, implementation, design and public opinion play in the outcome? The study draws on primary sources on decimal time, such as minutes of the French Convention and Senate (Gallica data base), as well as secondary sources on the contemporary reforms. There are few studies on decimal time; but those of Michel Froeschlé and Lars Nystedt introduce important aspects. Literature is otherwise mainly focused on the spatial reforms and especially on definition and introduction of the meter. The method used is close reading with the purpose of identifying arguments and circumstances relevant to the outcome of the reform.  The result of this study concurs with prior research in the impression that the “revolutionary” halo of the calendar discredited decimal time, especially in other countries. Also confusion was created by old names given to the new hours and minutes. The watchmakers disliked not being able to sell their stock of handicraft. Finally, most people disliked fewer days off. This study further argues that the reform was given away by the French Convention in order to save the rest of spatial metric reforms including decimalization. It also highlights the ambiguity with which the reform was abolished by the politicians. The metric reforms had meant creating standards, defining units and agreeing on what mathematical base to be used. It is important to note that the arguments for abolishing decimal time were less negative to decimalization than to other parts of the reform. The study suggests that if the French reform on time had been limited to the decimal dimension alone, the possibilities for success could have been greater. Instead decimal time was introduced as part of a revolutionary era and disappeared with the persons who created this vision.   Key words: Decimal time, metric reform, Republican calendar, 18th century, French revolution

Uppsatsen undersöker och analyserar Julius Kronbergs plafondmålningar i förhållande till det svenska 1800-talets uppfattning om stilkategorin rokoko och vilka funktionella aspekter som kan tillskrivas målningar på platser av särskild karaktär eller offentlig utsmyckning. Undersökningen dechiffrerar 1800-talets visuella och litterära bearbetning av 1700-talets stilepok och vilka implikationer det hade på det svenska konstlivet, där särskilda egenskaper och epitet tillräknas rokokon och på vilket sätt det återspeglas i Julius Kronbergs målningar. Uppsatsen tar även fasta på platserna där plafonderna befinner sig, för att analysera de som något mer än estetiska utsagor, med hjälp av de operativa begreppen plats och funktion, där den teoretiska grunden främst återfinns i Gregor Paulssons “konstens sociala dimension”. Den avslutande diskussionen resonerar kring den mångfacetterade adaptionen av 1700-talets visuella kultur som intresset för rokokon utmynnade i, där 1800-talets förankring i perioden främst bestod av romantisk nostalgi och poetisk fiktion snarare än egna upplevelser, där Julius Kronbergs målningar blev ett sätt att knyta an perioden genom en svensk kontext. Plafonderna verkar även på platser som besitter förmågan att formulera funktionella aspekter, målningarna förstärker, förändrar och artikulerar dem. Där en förening mellan uppfattningen om rokokon och plafondernas funktionella aspekter, har uppenbarats.

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

The 1760's and 1770's saw the emergence of numerous clubs, orders and societies in Stockholm. One of the most extraordinary expressions of this phenomenon was Carl Michael Bellman's Bacchi Orden, a series of semi-public dramatic entertainments chronicling the exploits of the members of Bacchi Orden, a fictional society enrolling several of Stockholm's most notorious drunkards and dedicated to the celebration of Bacchus. Bellman's parodic perspective stands in marked contrast to the self-professed virtuous undertakings of Stockholm's contemporary clubs and orders, whose members were recruited from the social and economic elites and professional and artisanal classes. The main purpose of the dissertation was to study the ceremonial rhetorical practices of Bacchi Orden - speeches, processions and other features designed to enhance the members' loyalty to the society's chosen ideal - and compare them to similar rhetorical traits in several orders and societies of the era in Stockholm to understand what made Bellman's parody work as an entertainment. The dissertation consists of three chapters. The first chapter introduces Bacchi Orden as a parodic and dramatic work and the eighteenth-century associations as cultural and social institutions. The second chapter outlines the use of ceremonial rhetoric in a number of orders and societies in Stockholm contemporary with Bacchi Orden. Through a combined chronological and thematic approach, the third chapter examines recurring rhetorical patterns in Bellman's parody and the rhetorical implications these patterns might have signaled to his audicence. The ceremonial rhetorical practices of Bacchi Orden may be interpreted as parodying rhetorical commonplaces occuring in all the examined orders' pledges to uphold certain virtues for the benefit of the Swedish nation. This system of virtues - with moderation, patriotism and diligence as cornerstones - is put to parodic use in Bacchi Orden through the different breaches of decorum Bellman allows his characters to act out in their doomed endeavors to combine ceremonial protocol and severe intoxication. As a contrast, friendly and frank companionship among the selected few is the one positive virtue that Bellman's audience can infer from his mock-society. This particular tenet became central to subsequent social clubs, which used Bellman's fiction as a template for their ceremonies.

How can we use modern X-ray technology to raise awareness of the information that is hidden in historic upholstery? The materials and techniques add information to the history object in question and  about a profession that is sparsely documented in our country. The knowledge we have today has largely been obtained by studying damaged upholstery, or by removing the show cover and upholstery, a technique which involves high risk of damaging the upholstery. X-ray technology offers  a non- intrusive way to examine historical upholstery. Through case studies, I examined four artefacts. The artefacts went trough an inititial visual exam before being transported to The National Heritage Board in Visby where they underwent a thorough X-ray exam. This thesis investigates the process of X-raying historical furniture and gives examples of how to interpret the images. As part of the result, I have begun to create a manual that is intended to present a method that can be used in the process of documentating upholstered furniture using  X-ray. / Hur kan vi med hjälp av röntgenteknik öka kunskapen om den information som göms i historiska stoppningar? De använda materialen och teknikerna tillför en mängd information till stolens historia och berättar om en yrkesgrupp som är sparsamt dokumenterad i vårt land. Den kunskapen vi har till stor del inhämtats genom att man studerat skadade stoppningar, eller att klädsel och stoppning öppnats upp, en teknik som innebär en stor skaderisk. Röntgentekniken ger möjligheten att undersöka en historisk stoppning, utan att göra åverkan på möbeln. I fallstudier har jag undersökt fyra föremål från ca 1750 - 1800 genom en inledande okulärbesiktning, för att sedan transportera föremålen till Riksantikvarieämbetet i Visby där de genomgått en röntgenundersökning. Jag visar på en metod för hur man kan gå till väga i arbetet med att röntga kulturhistoriskt intressanta möbler samt ger exempel på hur man kan utläsa information i bilderna samt vilka för- och nackdelar som förknippas med tekniken. Som ett resultat av undersökningen har jag påbörjat arbetet med att skapa en manual som visar hur man kan använda sig av röntgen som verktyg i dokumentation av historiska stoppningar.

This study contributes to the particular field of emotional history by exploring collective social attitudes towards affective expression. Here, the passionate behaviour of Swedish Prince Frederick Adolph is witnessed and evaluated by the country’s royal court during the eighteenth-century. The perspective on contemporary elite ideals is influenced by Barbara H. Rosenwein’s theory of “emotional communities”. By methodologically discerning the moral values in aristocratic and royal diaries, one can fruitfully analyse the group’s normative emotional ideas. Resulting from this thesis is an understanding of the royal court’s approval of the prince’s apparent sincere sensitivity and the disapproval of his passionate ways. Also, the importance of the culture of sensibility is understood to have an opponent in the society’s traditional structures. This is a revelation of an early modern emotional group’s formation based on shared European ideals in addition to social communal and individual belonging.KEY WORDS: history of emotions, sensibility, Sweden, royal court, Prince Frederick Adolph, diaries

This thesis explores a period in Northern Sweden when contacts between Sami and non-Sami became more frequent as the colonisation progressed. The investigated period is 1722-1895 and eight parishes in northern Sweden are under study. Both the northern as well as the southern Sami area are represented. The main purpose of the thesis is thus to see whether the cultural meeting between Sami and non-Sami affected the way people chose to make significant decisions. In this study these cultural meetings are represented by the way people married.      To understand the consequences of cultural contacts, where individuals from different backgrounds meet, concepts developed within the field of acculturation theories are used. The marriage patterns among the inhabitants are viewed with regard to three key variables founded by Ruth Dixon, as these help to explain changes or continuations in the individuals’ marital behaviour.      The southern Sami area seamed to be rather unaffected by the colonisation process, at least according to the marriage pattern. The analysis revealed limited economic openings for marriage as well as cemented marriage traditions, and these prevailed throughout the investigated period. During the 18th and 19th centuries it was evident that the northern Sami areas were significantly affected by the in-migrated newcomers.  Even though the gender distribution in each parish seemed to matter, analysing the overall marriage pattern illuminated chiefly economic reasons for changes that occurred during the colonisation process. As the in-migration of non-Sami progressed, the age at first marriage increased particularly among Sami women. Furthermore, the results indicates that even though settled Sami probably interacted with non-Sami on a daily basis, and were integrated in their lifestyle, Sami settlers continuously estranged themselves from a complete assimilation and stuck to their Sami culture and traditions. Thus, language and cultural expressions seemed to have mattered when it came to marriage.       The thesis concludes that according to the marriage pattern, economic prerequisites for preferentially the Sami, changed dramatically through the colonisation process. Most affected by the changes were thus the Sami women, who experienced an unfavourable marriage market as the colonisation progressed. Towards the end of the nineteenth century the preferable form of coexistence was still the legal marriage in the area, and the marriage as an institution was of considerable importance, which is also evident since the marriage to some extent still seemed to be a family affair. The study also showed that Sami people in the southern Sami area interacted with non-Sami to a less degree than was the case in the north. However, in the north, the more ethnic complex parishes revealed an integrating population, rather than assimilating. The more ethnically homogenous parishes instead pointed towards an assimilated state among the newcomers.

This study examines how smells were perceived in 18th century Stockholm by analyzing odor references in the poetry collection Fredman’s Epistles (1790) (Sw. Fredmans epistlar) by Carl Michael Bellman (1740–1795). Using a specific form of contextualizing, the purpose of the study is to show how the meaning of smells in 18th century Stockholm appears when the smelling objects in the epistles are put in a relevant context. By extension, the investigation will show how the smell sensations in the epistles reveal attitudes towards life, death and certain social and cultural phenomena. I argue that the inhabitants of Stockholm in the 18th century, depending on their social and cultural belonging, shared many of the attitudes towards places, people and phenomena that are reproduced in the epistles. I also argue that 18th century Stockholm was not as dominated by foul smells as has been claimed by previous research. This study sheds new light on how different smells were perceived, described and understood in 18th century Stockholm.

I uppsatsen undersöks hovbildhuggaren Johan Tobias Sergels teckningar av samtida föräldraskap från 1700-talets andra hälft – en dramatiskt föränderlig period i Sveriges och Europas historia, präglad av upplysningsfilosofins omvälvande framväxt. Flertalet teckningar skildrar Sergels egen familj, och kung Gustav III i relationen till sonen och tronarvingen Gustav (IV) Adolf. Genom bildanalyser med stöd i en semiotisk begreppsapparat, samt analys av Sergels samtid, utforskas teckningsmotivens betydelser och hur de kan förstås i den historiska kontexten. Undersökningen visar hur två tydligt definierbara teman återkommer i Sergels teckningar (ömhet, intimitet och fysisk interaktion och pedagogik och utbildning), och hur motiven kan förstås som uttryck för upplysningsfilosofiska idéer om föräldraskap och familjelycka. Särskilda bildelement kan tolkas som tecken för strömningens progressiva moder- och faderskapsideal, som uttryckts av bl.a. upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Émile ou de l’education (1762), och återkommer i läroboken Barnabok (1780), tillägnad den då tvåårige Gustav (IV) Adolf. Undersökningen visar också hur Sergels skildringar av den egna familjen och det kungliga faderskapet, kan betraktas som konstnärliga tolkningar av då rådande familjeförhållanden. Ett urval brev till och från Sergel, samt tidigare forskning, styrker bilden av att Sergel, hans sambo Anna Rella och kung Gustav III praktiserade föräldraskap i linje med centrala upplysningsfilosofiska värden.