No autorizado por el autor para ser publicada a texto completo / Tesis para optar por el grado de Magíster en Estudios Internacionales / Los primeros años del siglo XXI presentaron un clivaje a nivel internacional en tanto que Chile se encontraba redefiniendo su posición en el sistema internacional. Analizar de qué manera influyó el Presidente en ejercicio, Ricardo Lagos, sobre este proceso es central para el análisis de la política exterior de Chile. Se analiza por tanto, la Política Exterior de Chile, desde la perspectiva del líder, durante el período de la Presidencia de Ricardo Lagos 2000-2006; a fin de determinar si la personalidad del Presidente Ricardo Lagos influyó de manera determinante, en la política exterior de Chile durante su gobierno. Lo anterior se aborda desde las teorías del Análisis de Política Exterior con especial énfasis en el agente y sus características constitutivas. Para analizar al líder, se utilizó la tipología de cualidades de estilos de liderazgos propuesta por F. Greenstein; recurriendo al trabajo sobre fuentes primarias en base a entrevistas al propio Ricardo Lagos y a informantes claves, al análisis a discursos, entrevistas y bibliografía secundaria, y al análisis de tres hitos fundamentales de la política exterior durante el gobierno de Ricardo Lagos: (a) el “no” a los Estados Unidos en el Consejo de Seguridad; (b) el envío de tropas chilenas a Haití; y (c) el apoyo a la candidatura de José Miguel Insulza para Secretario General de la OEA. Lo anterior permitió determinar que el liderazgo de Ricardo Lagos es ´orientado al objetivo´ y que tiene como eje central una determinada visión set de creencias que le permitieron, no solo tener una idea clara del rol que Chile debía ocupar en el sistema internacional, sino que también generar adhesión entre sus asesores para tomar decisiones claves en política exterior, influyendo de manera determinante en la política exterior de Chile entre los años 2000 y 2006.

El mercado de microcrédito empresarial peruano es originado básicamente por la estructura empresarial peruana, la cual es representada mayoritariamente por las micro y pequeñas empresas (MYPE) es por esta particularidad que en la década de los 80’s comenzaron a ingresar instituciones “no formales” a prestar servicios de microcréditos empresariales ya que en ese entonces la banca no ofrecía este servicio por considerarlo como de alto riesgo. / Tesis

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:20:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Gilberto Leme Menin.pdf: 409451 bytes, checksum: 9f818a23419cd1429e3837b51959e6ad (MD5) Previous issue date: 2011-11-10 / This dissertation aims to the studies of adjudication in the execution action of extrajudicial and fulfillment of sentence, especially from the strength of the Federal Law 11,382/2006, which lifted the institute of preferential expropriation technique. The choice of topic was given by the fact that few authors have discoursed profoundly on the subject. That aim was achieved through literature review, material collected during the collection of realized credits, research of legislation and jurisprudence. Began working from the historical origin of the adjudication of the Roman law, passing its application to Portuguese law and the Codes of Civil Procedure, the prior and current legislation and strength of legislation. Finally, we have made observations and suggestions to the project of the new Code of Civil Procedure / A presente dissertação tem como objetivo aprofundar os estudos da adjudicação na execução de título executivo extrajudicial e no cumprimento de sentença, notadamente a partir da entrada em vigor da Lei Federal 11.382/2006, que alçou o instituto à técnica de expropriação preferencial. A escolha do tema se deu pelo fato de poucos autores terem discorrido profundamente sobre o assunto. Tal objetivo foi atingido mediante revisão bibliográfica, material coletado durante a realização dos créditos, pesquisas de legislação e jurisprudência. Iniciamos o trabalho a partir da origem histórica da adjudicação no direito romano, passando-se à sua aplicação no direito português e nos Códigos de Processo Civil anteriores à atual legislação e na legislação em vigor. Por fim, tecemos observações e sugestões ao anteprojeto do novo Código de Processo Civil

O presente trabalho pretende ser uma contribuição aos estudos que se dedicam a compreensão da figura da vítima e seu lugar em nosso arranjo social contemporâneo. Investigando a trajetória e experiências de um grupo de familiares de vítimas da violência armada, especialmente policial, formado no Estado de São Paulo a partir dos Crimes de Maio de 2006, a centralidade da vítima e seus discursos foram sociologicamente analisados. Nos interstícios de nosso recente regime democrático, permeada por práticas autoritárias dos agentes dos órgãos encarregados de garantir a lei e a ordem, encontrarmos as Mães de Maio, atores que em suas narrativas exteriorizam as experiências de uma violência institucional caracterizada pelo silêncio e pela impunidade. Iniciamos nosso percurso versando sobre alguns dos processos e atores históricos que tornaram possível a centralidade da figura da vítima em nosso arranjo contemporâneo, qualificando a compreensão relativa aos significados de sua presença e discursos no Brasil. Seguimos realizando discussões sobre os Crimes de Maio de 2006 e suas condições de possibilidades para depois retratar as experiências dos familiares das vítimas da violência armada em suas peregrinações pelo ordenamento jurídico brasileiro. A tese se encerra através de algumas considerações acerca dos impactos da emergência da figura da vítima nas interpretações acerca do fenômeno violência e na produção da teoria social contemporânea / The present study is intended to be a contribution to studies that are dedicated to understanding the figure of the victim and its place in our social arrangement contemporary. Investigating the history and experience of a group of family members of the victims of armed violence, especially police, formed in the State of Sao Paulo from the Crimes of May 2006, the centrality of the victim and their speeches were sociologically analyzed. In the interstices of our recent democratic regime, permeated by authoritarian practices of agents of the bodies responsible for ensuring law and order, find the Mothers May, actors that their narratives externalize the experiences of an institutional violence characterized by silence and impunity. We started our journey dealing about some of the processes and historical actors that made possible the centrality of the figure of the victim in our contemporary arrangement, qualifying the understanding concerning the meanings of their presence and speeches in Brazil. We continue holding discussions on the Crimes of May 2006 and its conditions of possibility for after portraying the experiences of family members of the victims of armed violence in their pilgrimages by Brazilian legal system. The thesis concludes with some considerations about the impacts of the emergence of the figure of the victim in interpretations about violence phenomenon and in the production of contemporary social theory

O presente trabalho pretende ser uma contribuição aos estudos que se dedicam a compreensão da figura da vítima e seu lugar em nosso arranjo social contemporâneo. Investigando a trajetória e experiências de um grupo de familiares de vítimas da violência armada, especialmente policial, formado no Estado de São Paulo a partir dos Crimes de Maio de 2006, a centralidade da vítima e seus discursos foram sociologicamente analisados. Nos interstícios de nosso recente regime democrático, permeada por práticas autoritárias dos agentes dos órgãos encarregados de garantir a lei e a ordem, encontrarmos as Mães de Maio, atores que em suas narrativas exteriorizam as experiências de uma violência institucional caracterizada pelo silêncio e pela impunidade. Iniciamos nosso percurso versando sobre alguns dos processos e atores históricos que tornaram possível a centralidade da figura da vítima em nosso arranjo contemporâneo, qualificando a compreensão relativa aos significados de sua presença e discursos no Brasil. Seguimos realizando discussões sobre os Crimes de Maio de 2006 e suas condições de possibilidades para depois retratar as experiências dos familiares das vítimas da violência armada em suas peregrinações pelo ordenamento jurídico brasileiro. A tese se encerra através de algumas considerações acerca dos impactos da emergência da figura da vítima nas interpretações acerca do fenômeno violência e na produção da teoria social contemporânea / The present study is intended to be a contribution to studies that are dedicated to understanding the figure of the victim and its place in our social arrangement contemporary. Investigating the history and experience of a group of family members of the victims of armed violence, especially police, formed in the State of Sao Paulo from the Crimes of May 2006, the centrality of the victim and their speeches were sociologically analyzed. In the interstices of our recent democratic regime, permeated by authoritarian practices of agents of the bodies responsible for ensuring law and order, find the Mothers May, actors that their narratives externalize the experiences of an institutional violence characterized by silence and impunity. We started our journey dealing about some of the processes and historical actors that made possible the centrality of the figure of the victim in our contemporary arrangement, qualifying the understanding concerning the meanings of their presence and speeches in Brazil. We continue holding discussions on the Crimes of May 2006 and its conditions of possibility for after portraying the experiences of family members of the victims of armed violence in their pilgrimages by Brazilian legal system. The thesis concludes with some considerations about the impacts of the emergence of the figure of the victim in interpretations about violence phenomenon and in the production of contemporary social theory

Hur ska resultatet av ett krig mätas, på vilket sätt är det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I många fall är resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. på att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet på slagfältet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i många moderna krig är situationen en annan, utgången kan vara omtvistad, eller så är det svårt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen används score-keeping teorin som är ett sätt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras är Libanonkri-get 2006 som utkämpades mellan Israel och Hizbollah och är intressant då resultatet dels är om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som är grupperad inom och verkar ifrån en annan stat. Uppsatsens syfte är därför att utifrån score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006. Den vetenskapliga frågan som skall besvaras är: Vilken aktör kan sägas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrån score-keeping teorin. Designen för undersökningen är en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 där av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna ställas mot ett urval ur empirin. Undersökningens resultat visar att utifrån score-keeping teorin kan Hizbollah anses vara vinnare i Libanonkriget 2006. Vidare visar undersökningen på ett antal utmaningar med att tillämpa score-keeping teorin på Libanonkriget 2006 med hänsyn till den asymmetri som rådde mellan aktörerna. / How can the outcome of a war be measured, in what way is it possible to impartially determine who won or lost. In many cases the result is obvious, as there is no doubt that Great Britain won the Falklands war, the outcome on the battlefield was equivalent of the perception of who won the war. But in many modern wars the situation can be different, the outcome may be disputed, or it is even hard to understand if the war has finished at all. This essay is using score-keeping theory, which is a way to analyze the outcome of a war, who won? The case analyzed in this essay is the Lebanon war in 2006 which was fought between Israel and Hezbollah and is interesting because the result is both much-disputed and it was fought between a government and an organization that was deployed within and acting from another state. The purpose of this essay is therefore to analyze the 2006 Lebanon war by applying the score-keeping theory. The scientific question to be answered is: Which participant can be stated to have won the 2006 Lebanon war on the basis of score-keeping theory. The design of the study is a theory-consuming survey of the 2006 Lebanon war, where the given variables from the theory are operationalized to be set against a selection from the empirics. The survey´s result shows that according to the score-keeping theory Hezbollah is considered to have won in the 2006 Lebanon war. Furthermore, the survey shows a number of challenges in applying the score-keeping theory in the 2006 Lebanon war, given the asymmetry that prevailed between the participants.

US Navy stötte under Kuwaitkriget 1991 på stora problem då de stod inför en motståndare som genomförde asymmetrisk krigföring med hjälp av sjöminor. Resultatet blev två min-sprängda fartyg och en inställd landstigningsoperation. Detta var inte första gången som USA ignorerat betydelsen av att kunna bedriva minkrig. USA håller nu på att transformera sin flotta från en renodlad ”Blue Water Navy” till att kunna uppträda i kustnära farvatten. US Navy måste därför kunna möta minhotet i dessa farvatten för att den operativa chefen skall få tillräckligt med handlingsfrihet med sitt förband. Nya doktriner har utvecklats och erfaren-heterna från Kuwaitkriget har gjort att man nu prioriterat upp minröjningsförmågan till en förmåga som skall innehas av alla enheter i en sjöstyrka, d v s förbandet skall inneha en organisk minröjningsförmåga. Detta är ett paradigmskifte jämfört med tidigare exklusiva dedikerade minröjningsenheter. Förutsättningen för att inneha denna organiska minröjnings-förmåga är utveckling av nya tekniskt avancerade minröjningssystem. Uppsatsen beskriver hur US Navy’s minröjningsförmåga utvecklats sedan Kuwaitkriget 1991. Fokus ligger på en beskrivning av de bakomliggande faktorerna till utvecklandet av det organiska minröjnings-konceptet samt en teknisk beskrivning av de organiska minröjningssystemet. I uppsatsen visas att införandet av ett organiskt minröjningskoncept ökar den operativa chefens handlings¬frihet samtidigt som det är viktigt att det dedikerade minröjningssystemet får leva kvar. Vidare visas att det är doktrinerna som styrt teknikutvecklingen även om tekniken inte ännu hunnit ikapp doktrinerna. / During the war in Kuwait in 1991, the US Navy had huge difficulties in defeating an oppo-nent who used asymmetric warfare using sea mines. The devastating result was that two naval ships were seriously damaged by mines and an amphibious assault was cancelled. This was not the first time that USA had ignored the importance of Mine Warfare. Changes in the world have forced the USA to start transforming their navy from a pure “Blue Water Navy” into a navy that can operate in littoral waters. To give the operational commander enough freedom of action in this environment, the US Navy must be able to deal with the mine threat in these waters. New doctrines have been developed dealing with manoeuvre from the sea to objectives inland. The lessons learned from the Kuwait War have resulted in a desire to make mine warfare a core capability in the US Navy and making an organic mine countermeasure (MCM) capability in expeditionary strike groups. This is a paradigm shift when compared to the present separate dedicated MCM capacity. However, organic MCM demands develop-ment of new advanced MCM systems. This essay describes how the MCM capability in the US Navy has developed since the Kuwait War in 1991. The main aim of the essay is to ex-plain why the US Navy had developed this organic MCM capacity and to describe the techni-cal MCM system needed for organic MCM. The essay shows that implementation of an or-ganic MCM concept will increase the commander’s freedom of action even though it is im-portant that dedicated MCM systems survive and that there is a proper balance between dedi-cated and organic MCM systems. It also shows that it is doctrine that controls the technical developments of new MCM products and not vice versa. There is, however, a risk that the US Navy will be short of MCM capability in the short term if dedicated MCM systems is phased out before organic MCM systems are fully operational. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan. Med en definition av begreppet nytta analyseras vilka intresseområden inom NATO Architecture Framework som berör Internationella Korvettstyrkan och vad detta innebär för Internationella Korvettstyrkan.Resultat och slutsatser visar att nyttan med NATO Architecture Framework för Internationella Korvettstyrkan är att, internationell interoperabilitet och möjlighet till samordning med andra nationer underlättas med ett gemensamt beskrivningssätt för system. / For several years the Swedish Armed Forces have been developing the Swedish Armed Forces’ Architecture and Architecture Framework. The Framework will provide support and direction for the Armed Forces’ change and development in the future, both nationally and internationally, and will mirror Version 3 of the NATO Architecture Framework. One element of the Armed Forces that has been developed for, and is used on, international operations is the International Corvette Force.There is a lack of understanding of when, where and how an architecture framework should be used within the Armed Forces. One way of increasing understanding of the implications of an architecture framework is to study its benefits. The aim of this thesis is to show the possible benefits of the NATO Architecture Framework for the International Corvette Force. After defining the term “advantage”, there will be an analysis of those areas of interest within the NATO Architecture Framework relevant to the Corvette Force and their implications for the Force.The results and conclusions show that the benefits of the NATO Architecture Framework to the International Corvette Force are that international interoperability and the ability to co-operate with other nations are made easier through use of a common method for the description of systems. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 04-06

Uppsatsen är en komparativ studie om läsundervisningen i två klasser i Sverige och Danmark. Den danska läroplanen, Fælles Mål, 2009, har tydligare riktlinjer angående läsning, vilken vi har jämfört med den svenska läroplanen, Lgr11. Två rapporter om elevers läskunnighet sammanfattas i uppsatsen. Delar av rapporterna har lyfts då vi anser att dessa är betydelsefulla för elevers läsning. Till exempel har vi redogjort för betydelsen av olika läsmaterial och individuell läsning. Syftet med studien har varit att göra jämförelser i läsundervisningen och läroplanerna. För att kunna jämföra läsundervisningen beslutade vi oss för att genomföra observationer och därefter samtal med lärare i Sverige och Danmark. Resultatet är att läsundervisningen bedrivs i stort sett likartat på båda skolorna. Skillnaden vi sett kan likväl finnas mellan skolor i Sverige och vise versa i Danmark. Resultatet hade troligtvis sett annorlunda ut om urvalet varit större. Dock är läsundervisningen av största prioritet, oavsett om den bedrivs i Sverige eller Danmark. Som bisyfte har vi tagit reda på om det finns någon kännedom om rapporterna Northern Lights on PISA 2006 och PIRLS 2006. Kunskapen om rapporterna är vag hos båda lärarna i undersökningen.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur levnads- och arbetsförhållanden inom svensk sjöfart har förändrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förändringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter från Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse är att svensk sjöfart inte har förändrats nämnvärt till följd av MLC-2006. Däremot medförde MLC-2006 en högre standard på fartygen i hela världen, för att främja en mer rättvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömännens rättigheter. / The purpose with this study is to describe how standard of living and working conditions in Swedish ships has changed as a result of the MLC-2006. This study shows how the changes have been experienced by the Swedish crews unions, the Swedish ship officers associations and the Swedish transport agencies representatives and two captains as a result of MLC-2006 implementation. The study was carried out by means of interviews in order to display implementation of MLC-2006 has been experienced in Swedish shipping. Results show that the representatives experienced no significant change in Swedish shipping after the MLC-2006 implementation. MLC-2006 resulted in higher standards in ships, a fair competition between flag states and to the advancement of seamen's rights in global shipping.