Säkringsredovisning används vid redovisning av finansiella instrument som innehas i säkringssyfte. Det är svårt att tillämpa nuvarande regler för säkringsredovisning på makro-säkringar, särskilt när portföljer hanteras dynamiskt. På grund av begränsningarna i nuvarande säkringsredovisning har många företag svårt att tillförlitligt presentera resultatet av dynamisk riskhantering i de finansiella rapporterna. Effekten blir att vissa företag undviker att använda säkringsredovisning medan andra endast tillämpar säkringsredovisning till viss del. En del företag använder istället andra säkringstekniker som inte fullständigt återspeglar den dynamiska riskhanteringen. IASB har publicerat ett diskussionsunderlag (DP) som presenterar en redovisningsmetod för dynamisk riskhantering. Målet med den nya metoden Portfolio Revaluation Approach (PRA) är att uppnå en tillförlitlig presentation samt reducera den nuvarande operativa komplexiteten.Syftet med studien är att undersöka och jämföra IASB:s intressenters attityder till redovisning av dynamisk riskhantering och identifiera deras attityder till den föreslagna redovisnings-metoden PRA. Studien syftar dessutom till att kartlägga intressenternas attityder till hur en framtida metod bör utformas. I studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys för att skapa en uppfattning av intressenternas attityder. Studien baseras på 30 remissvar som inkommit från intressenter som svar på IASB:s utgivna DP om makrosäkring. Intressentgrupperna som studien baseras på är normgivare, revisionsbolag och företag.Studien visar att intressenterna anser att det uppstår problem när nuvarande regler tillämpas på dynamiskt hanterade portföljer. IASB bör därför utveckla regler som återspeglar och blir tillämpbara på dynamisk riskhantering. Remissvaren visar dock att åsikterna om makro-säkringsprojektets omfattning och vad dynamisk riskhantering bör innefatta skiljer sig åt. IASB har frångått det initiala målet med projektet och utökat omfattningen. Intressenterna kräver därför att IASB tydliggör målet innan ett utkast (ED) utvecklas.Studien påvisar att åsikterna om PRA är skilda. Intressenterna har dock identifierat fler nackdelar än fördelar med PRA. Enligt intressenterna bör en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering endast tillämpas när riskerna har minimerats genom säkring och inte vid all dynamisk riskhantering. Intressenterna anser att en tillämpning på alla dynamiska riskhanteringsaktiviteter skulle öka resultatvolatiliteten och inte resultera i användbar information. Studien visar att en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering bör vara frivillig att tillämpa. Intressenterna anser att metoden bör utformas för att kunna tillämpas på alla risker, inte enbart ränterisker. Enligt intressenterna bör IASB inte utveckla en helt ny metod utan istället utforma en metod som bygger på befintliga regler i IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB bör dessutom utforma principbaserade regler eftersom att den dynamiska riskhanteringen är föränderlig. IASB måste säkerställa att metoden är praktisk genomförbar. Vår slutsats är att intressenterna förvisso uppmuntrar IASB:s makrosäkringsprojekt men få är tillfredsställda med det som presenteras i DP. / Hedge accounting is used when accounting for financial instruments held for hedging purposes. There are difficulties associated with applying existing hedge accounting requirements to macro hedges particularly when portfolios are managed dynamically. Because of the limitations of existing hedge accounting many entities find it difficult to faithfully present the results of dynamic risk management in the financial statements. As a result, some entities do not apply hedge accounting at all while others only apply parts of hedge accounting. Some entities apply other hedging techniques which do not correctly reflect the dynamic risk management. The IASB has published a Discussion Paper (DP) featuring an accounting method for dynamic risk management. The objective of the new method Portfolio Revaluation Approach (PRA) is to achieve a faithful presentation of dynamic risk management and reduce the existing operational complexity.The purpose of the study is to examine and compare the attitudes of the IASB’s stakeholders towards accounting for dynamic risk management and identify their opinion on the proposed accounting method PRA. The study also aims to identify stakeholders’ views on how a future method should be designed. To obtain an understanding of stakeholders’ views a qualitative content analysis were used. The study is based on 30 comment letters received from stakeholders in response to the issued DP on macro hedging. The stakeholders where categorized into three groups: standard setting bodies, accounting firms and corporations.The study shows that stakeholders consider that problems arise when the current rules is applied to dynamically managed portfolios. The IASB should develop rules that will be applicable and reflect dynamic risk management. The comment letters shows different opinions about the scale of the project and what dynamic risk management should cover. The IASB has modified the initial objective of the project and expanded the scope. Stakeholders therefore require that the IASB clarifies the objective before they develop an Exposure Draft (ED).The study found that opinions on PRA are diverse. Stakeholders have, however, identified more disadvantages than advantages with PRA. According to stakeholders, a future accounting method for dynamic risk management should be applied only when risk mitigation has been undertaken by hedging and not applied on all dynamic risk management. Stakeholders believe that an application on all dynamic risk management activities would increase volatility in profit or loss and not result in useful information. Furthermore, the study shows that a method should be optional to apply. A future accounting method should be designed to be applicable to all risks, not only interest rate risks. Judging by the commentIIletters from the stakeholders, the IASB should not develop a new method but instead design a method based on the existing rules in IFRS 9 Financial instruments and IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. Moreover, the IASB should develop principle-based rules because of the character of dynamic risk management. The IASB must ensure that the method is practicable. Our conclusion is that even though the stakeholders encourage the macro hedging project, few are satisfied with the proposal submitted.(This paper is written in Swedish)

Instrumentos financeiros ativos estão diretamente expostos ao risco de inadimplência - nesse cenário, as instituições financeiras, a fim de manterem sua solvência, são obrigadas a estimarem certo montante capaz de suprir as perdas de crédito esperadas. Na crise financeira mundial de 2007-2008 os incumprimentos dos contratos imobiliários geraram grandes perdas de crédito - o tardio reconhecimento dessas perdas creditícias criou um cenário de insegurança e o questionamento por parte das instituições financeiras, que passaram a cobrar dos reguladores e emitentes das normas contábeis uma forma de provisionamento que melhor se adequasse ao mercado de crédito e que, de certa forma, proporcionasse melhores condições de preparação para as instituições financeiras, minimizando as perdas em épocas de crise. Nesse contexto, ocorre a emissão da norma internacional Financial Instruments do International Financial Reporting Standards (IFRS 9) que passa a vigorar, com adoção obrigatória a partir de 1º de janeiro de 2018. Esta norma prevê um provisionamento desde o início do contrato, ponderado pelo risco de crédito associado e uma revisão desse montante durante toda a vida do contrato, quando necessário. Essa nova dinâmica de cálculo requer tratamentos estatísticos específicos para que sejam corretamente tratadas as probabilidades de default, bem como os valores expostos passíveis de perda e suas variações no tempo. Dessa forma, tendo em mente os objetivos propostos, indica-se que: a) este trabalho abordou a nova dinâmica citada com o intuito de entender a relação da norma com os parâmetros de risco necessários para o cálculo do montante a ser provisionado, b) visando satisfazer a abordagem forward-looking e a incorporação de informações macroeconômicas, a partir da aplicação em dados simulados e através do tratamento estatístico da Análise de Sobrevivência e de modelos de stress testing, ofereceu tratamento para os parâmetros EAD e PD, respectivamente e c) como resultado dessas aplicações, observou-se que as estimações das perdas sob a IFRS9 são mais tempestivas quando comparadas à norma vigente, no sentido de que minimizam as perdas em épocas de crise dada a sua característica oportuna. Além disso, a abordagem sugerida através da Análise de Sobrevivência vai ao encontro do conceito de estágios pelo qual a nova norma é caracterizada. Para as análises realizadas foram utilizados dados simulados a partir de distribuições teóricas conhecidas dos parâmetros envolvidos no cálculo, a partir dos quais foram obtidos resultados que fornecem uma prévia do que se pode esperar na aplicação prática da IFRS9. / Active financial instruments are directly exposed to the risk of default - in this scenario, financial institutions, in order to maintain their solvency, are obliged to estimate a certain amount capable of supplying the expected credit losses. In the global financial crisis of 2007-2008, defaults on real estate contracts generated large losses of credit - the late recognition of these credit losses created a scenario of insecurity and the questioning of financial institutions, which started to charge regulators and issuers of accounting standards a form of provision that best suited the credit market and that, to a certain extent, provide better preparedness for financial institutions, minimizing losses in times of crisis. In this context, the Financial Instruments International Financial Reporting Standards (IFRS 9) will be issued, which will become effective, with mandatory adoption as of January 1, 2018. This provision provides for a provisioning from the beginning of the contract, weighted by the associated credit risk and a revision of that amount over the life of the contract, when necessary. This new dynamics of calculation requires specific statistical treatments so that the probability of default, as well as the exposed values of loss and its variations in time, are correctly treated. In this way, considering the proposed objectives, it is indicated that: a) this work addressed the new dynamics mentioned in order to understand the relation of the standard with the necessary risk parameters for the calculation of the amount to be provisioned, b) aiming to satisfy the forward-looking approach and the incorporation of macroeconomic information, from the application in simulated data and through the statistical treatment of Survival Analysis and stress testing models, offered treatment for the parameters EAD and PD, respectively, and c) as a result of these applications, it was observed that the estimates of the losses under IFRS9 are more timely when compared to the current norm as they minimize losses in times of crisis given its characteristics of anticipating losses. In addition, the approach suggested through Survival Analysis meets the concept of stages by which the new standard is characterized. For analyzes, simulated data from known theoretical distributions (of the parameters involved in the calculation) were used - the obtained results provides a preview of what can be expected in the practical application of IFRS9.

Orientador: Sandro Guedes de Oliveira / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Física Gleb Wataghin / Made available in DSpace on 2018-08-20T00:29:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Smilgys_Barbara_M.pdf: 13526183 bytes, checksum: 6bc7b12944024ced8153260711197b5f (MD5) Previous issue date: 2012 / Resumo: O princípio de funcionamento da Terapia por Captura de Nêutrons pelo Boro (BNCT, Boron Neutron Capture Therapy) é a entrega seletiva de uma maior quantidade de átomos de boro às células cancerígenas do que àquelas saudáveis, seguida da irradiação com nêutrons que irá induzir a emissão de partículas a e íons de recuo de 7Li através da reação nuclear 10B(n,a)7Li. O objetivo deste trabalho é desenvolver uma metodologia para quantificar a taxa da reação de interesse através do uso da montagem de filmes finos de boro acoplados a detectores CR-39, que detectam as partículas a e os íons de recuo de 7Li. Este detector é composto por átomos de hidrogênio, carbono e oxigênio, os quais interagem com nêutrons rápidos e as partículas resultantes destas reações (de espalhamentos e de captura de nêutrons) também são detectadas pelo próprio detector. Deste modo, é possível quantificar, ao mesmo tempo, a reação 10B(n,a)7Li e a contribuição de nêutrons rápidos do fluxo. Essas medidas são fundamentais para os estudos de biodistribuição de átomos de 10B e de microdosimetria dos tecidos irradiados com nêutrons, levando ao planejamento da terapia em si. Os filmes finos de boro foram confeccionados por dois métodos, Deposição de Solução Química (CSD, Chemical Solution Deposition) e deposição por sputtering, e irradiados com nêutrons no reator nuclear IEA-R1 localizado no IPEN/CNEN. Os resultados obtidos para a caracterização e a calibração dos filmes finos de boro, além da calibração dos detectores CR-39 são aqui analisados. Foi possível confeccionar, por ambos os métodos, filmes finos de boro homogêneos e calibrar o sistema de filme fino de boro acoplado a detector CR-39 para a medida da taxa da reação 10B(n,a)7Li e para a determinação da componente rápida do fluxo de nêutrons através do uso de filmes finos de urânio e tório, respectivamente / Abstract: The working principle of the Boron Neutron Capture Therapy (BNCT) is the selective delivery of a greater amount of 10B atoms to the tumor cells than to the healthy ones, followed by neutron irradiation that will induce the emission of a particles and 7Li recoil ions through the nuclear reaction 10B(n,a)7Li. The goal of this work is to develop a methodology to quantify the reaction rate of interest using an assembly of boron thin film coupled to CR-39 detector, which detects the a particles and the 7Li recoil ions. This detector is composed of atoms of hydrogen, carbon and oxygen, which interacts with fast neutrons and the resulting particles from these scattering and capture processes are also detected by the CR-39 detector. In this way, it is possible to quantify, at the same time, the reaction 10B(n,a)7Li and the fast neutrons contribution to the flux. Those measurements are fundamental to the 10B biodistribution studies and tissue microdosimetry, leading to the therapy planning itself. The boron thin films were manufactured using two methods, Chemical Solution Depostion and sputtering deposition, and irradiated with neutrons at the nuclear reactor IEA-R1 located at IPEN/CNEN. The results obtained for the boron thin films characterization and calibration, as well as the CR-39 detectors calibration are analyzed here. It was possible to manufacture with both methods homogeneous boron thin films and to calibrate the assembly of boron thin film coupled to CR-39 detector for measuring the 10B(n,a)7Li reaction rate and determining the fast component of the neutron flux through the use of uranium and thorium thin films, respectively / Mestrado / Física / Mestra em Física

IASB påbörjade utvecklingsarbetet av en ny standard efter den globala finanskrisen då den nuvarande standarden IAS 39 kritiserats hårt från flera håll för att vara för komplicerad och bristande i sin redovisning av finansiella tillgångar. IASB:s arbete resulterade i färdigställandet av IFRS 9 år 2016 med syfte att ersätta IAS 39 gällande finansiella instrument. Tillämpningen av IFRS 9 kan påverka ett företags finansiella tillgångar annorlunda gällande klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Det är möjligt att värdera finansiella tillgångar till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Problemet inom de olika metoderna är den subjektivitet i redovisningen av finansiella tillgångar.Studien är en komparativ analys med en förutsägande karaktär utifrån typfall för att utreda hur en övergång från IAS 39 till IFRS 9 påverkar ett företags finansiella tillgångar. Typfallen i studien ämnar belysa väsentliga skillnader inom klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning och hur dessa skillnader påverkar de kvalitativa egenskaperna sett ur ett intressentperspektiv.Den redovisningstekniska analysen belyser de mest väsentliga skillnaderna som påverkar ett företags finansiella tillgångar. Den redovisningstekniska skillnaden analyseras därefter utifrån aktieägares och Finansinspektionens perspektiv för att undersöka hur IASB:s kvalitativa egenskaper påverkas. Aktieägare efterfrågar information som påverkar deras ekonomiska beslutsfattande och utvärdering. Finansinspektionen efterfrågar information som bidrar till en ökad finansiell stabilitet hos företagen.Syftet med studien är således att belysa de mest väsentliga skillnader mellan IAS 39 och IFRS 9 samt hur standardövergången påverkar aktieägare och Finansinspektionen utifrån IASB:s kvalitativa egenskaper. Studien illustrerar skillnaderna för klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning separat för att förtydliga väsentliga förändringar som uppstår vid en övergång från IAS 39 till IFRS 9. Studien redogör för de olika klassificeringsmöjligheterna med egna begrepp för lättare läsförståelse och en modifierad intressentmodell för analys av IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet i studien indikerar att tillämpningen av IFRS 9 är främst av redovisningsteknisk karaktär i hur den finansiella informationen presenteras. Den yttersta skillnaden mellan IAS 39 och IFRS 9 avser nedskrivningsförfarandet av de finansiella tillgångarna.Aktieägarna påverkas positivt vid en standardövergång eftersom IFRS 9 i större utsträckning stärker IASB:s kvalitativa egenskaper. Finansinspektionen påverkas inte i samma grad som aktieägare. Den däremot mest signifikanta och möjligtvis mest positiva effekten vid en standardövergång för tillsynsorganet är att företagens finansiella stabilitet ökar. / IASB began the process of developing a new accounting standard after the global financial crisis. The current standard IAS 39 received criticism of being too complicated and lacking in its financial accounting of financial assets following the financial crisis. IASB’s process resulted in the completion of IFRS 9 which purpose is to replace the current standard IAS 39 concerning financial instruments. The implementation of IFRS 9 may affect a company’s financial assets differently concerning classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. Financial assets can be measured at either fair value or amortized cost. The problem regarding these methods is the subjectivity of valuation of the financial assets.This paper applies a comparative analysis with the purpose of predicting the effects a transition from IAS 39 to IFRS 9 will have on a typical company’s financial assets. The hypothetical cases purpose is to highlight the most distinct differences between standards regarding classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. The distinct differences are then analysed from an accounting perspective and a modified stakeholder theory.The technical analysis highlights the differences regarding the accounting treatment of a company’s financial assets. The analysis continues with an analysis on how IASB’s qualitative characteristics of accounting diverge between the standards for shareholders and Finansinspektionen. Shareholders request information which may influence their economic decision and assessment. Finansinspektionen request information and effects which will have a positive impact on a company’s financial stability.The purpose of this paper is thus to highlight the most distinct differences between IAS 39 and IFRS 9 as well as examining how the transition might affect shareholders and Finansinspektionen based on IASB’s qualitative characteristics. This paper illustrates the accounting treatment of classification, reclassification, measurement and impairment separately to elucidate the impact from a transition from IAS 39 to IFRS 9. This paper describes the different options for classification with additional terms to increase readability and a modified stakeholder theory to analyse IASB’s qualitative characteristics. The results of this paper indicate that the implementation of IFRS 9 led to changes mostly of technical nature in how to present the financial information. The most substantial difference between IAS 39 and IFRS 9 regards to the impairment treatment of financial assets.The shareholders are positively affected after a transition to IFRS 9 because the change strengthens IASB’s qualitative characteristics in a greater extent. Finansinspektionen is not affected to the same degree as shareholders. Although the most significant and positive effect for the regulatory institution with a transition may lead to increased financial stability.This paper is hereinafter written in Swedish.

Orientador: Sandro Guedes de Oliveira / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Física Gleb Wataghin / Made available in DSpace on 2018-08-26T18:12:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Vasconcellos_HerminianeLuizade_M.pdf: 4238996 bytes, checksum: 69965aad9e9748e349be6894c6ebf385 (MD5) Previous issue date: 2015 / Resumo: Este trabalho baseia-se na analise de descritores de heterogeneidade de dose atraves de programas desenvolvidos em linguagem C++ com base na estatistica de Poisson e probabilidades de ocorrencia de heterogeneidade fundamentadas na teoria de percolacao. A finalidade deste trabalho e obter descritores que possam ser uteis no estudo de efeitos biologicos da radiacao caracteristicos de situacoes em que ha heterogeneidade de dose. Os suportes iniciais deste trabalho se encontram em um relatorio da International Comission on Radiation Units and Measurements, que aborda as questoes de heterogeneidade de dose. Particulas ¿¿ e reacoes envolvendo interacao com neutrons sao as radiacoes que foram focadas na dissertacao e base da aplicacao dos programas desenvolvidos, atraves de resultados obtidos de um experimento em um acelerador linear Elekta Synergy, inter-calibrado com simulacoes de calculo de Monte Carlo. A teoria de percolacao que estuda o comportamento de aglomerados em redes bidimensionais e tridimensionais e baseada em processos randomicos, e pode ser aplicada porque eventos gerados pelas reacoes nucleares ou espalhamentos com neutrons que obedecem a estatistica de Poisson. Os eventos gerados podem ser mapeados a procura de aglomerados, celulas que sao vizinhas nas quais tenham ocorrido eventos. Os aglomerados sao a base da construcao dos descritores. Os resultados encontrados demonstram que os indices de heterogeneidades utilizados fornecem informacoes importantes a respeito da formacao destes aglomerados. Foram comparados os resultados obtidos para os casos 2D e 3D de distribuicao de celulas hipoteticas e foi possivel estudar as relacoes entre os dois casos. Os descritores de heterogeneidade possibilitarao associacoes de dano biologico com a distribuicao de eventos em culturas celulares (caso 2D) e tecidos (caso 3D) / Abstract: The goal of this study is the analysis of dose heterogeneity descriptors through programs developed in C ++ language based on Poisson statistics and probabilities for the occurrence of heterogeneity based on percolation theory. The purpose of this study is to obtain descriptors that may be useful in the study of radiobiological effects characteristic of the situations in which there is dose heterogeneity. The initial support for this work is the report by the International Commission on Radiation Units and Measurements, which describes the dose heterogeneity issues. Álpha particles and reactions involving interaction with neutrons were focused on this thesis are the base of application programs developed from results of an experiment at a linear accelerator Elekta Synergy, inter-calibrated with Monte Carlo simulation. The percolation theory, a theory that studies cluster behavior in two and three-dimensional lattices, is based on random processes, can be applied because the events generated by nuclear reactions with neutrons follow the Poisson statistics. Generated events can be mapped in the search for clusters, neighbor cells in which events occurred. The clusters are the basis for construction of descriptors. The results show that the heterogeneity descriptors provide important information about clusters formation. The results for 2D and 3D cases were compared for distribution of hypothetical cells. and it was possible to study the relations between the two cases. The descriptors of heterogeneity enable biological damage associations with the distribution of events in cell culture (2D case) and tissues (3D case) / Mestrado / Física / Mestra em Física

Festkörperspurdetektoren (FKSD) auf der Basis von Polymermaterialien sind ein geeignetes Mittel zum Nachweis von Ionenstrahlung [1]. Ebenso können damit Neutronen über ihre sekundären Ionen gemessen werden. Als passive und integrierende Detektoren eignen sie sich insbesondere gut für die Dosimetrie, wobei die geringe bzw. fehlende Empfindlichkeit für Elektronen und Photonenstrahlung ein weiteres Argument für die Anwendungen in gemischten Strahlungsfeldern darstellt. Als passive Detektoren arbeiten FKSD ohne zusätzliche Messelektronik und Stromversorgung. Das macht sie insbesondere für die Personen- und Ortsdosimetrie interessant. Allerdings sind die latenten, submikroskopischen Ionenspuren nach der Exposition nicht unmittelbar sichtbar. Erst durch einen mehr oder weniger aufwendigen Ätzprozess werden diese lichtmikroskopisch oder für das Auge direkt sichtbar. Da bei FKSD von der Herstellung bis zur Ätzung alle Ereignisse registriert werden, handelt es sich somit auch um integrierende Detektoren.Für die Dosimetrie ist insbesondere der Nachweis von leichten Ionen bis zu spezifischen Energien von 10 MeV / Nukleon wichtig. Protonenstrahlung wird für die Radiotherapie von Geschwulstkrankheiten angewendet; die meisten leichten Ionen der Elemente Wasserstoff bis Sauerstoff sind Bestandteile der Sekundärstrahlung von Neutronen,[Alpha]-Teilchen treten häufig als Zerfallsprodukt verschiedener schwerer Radioisotope auf. Während eine große Zahl von Polymeren eine Empfindlichkeit für schwere Ionen zeigen, ist die Auswahl für leichte Ionen schon sehr eingeschränkt.[Alpha]-Teilchen können noch mit verschiedenen Polykarbonaten, Zelluloseacetat und -nitrat nachgewiesen werden. Die Registrierung von Protonen ist derzeit nur mit dem besonderen Polykarbonat CR - 39 und mit Zellulose (di/tri) nitrat möglich. Natürlich eignen sich diese Materialien auch hervorragend zur Messung von [Alpha] -Teilchen. Leichte Ionen stellen weiterhin eine wichtige Sonde in der Radiobiologie dar. Festkörperspurdetektoren können hier als Monitore für die getroffenen Zellen und Zellbestandteile dienen. Dadurch ist prinzipiell eine genaue Lokalisierung der getroffenen Zellbausteine/Organellen möglich...

1 januari 2018 infördes en ny redovisningsstandard för reglering av finansiella instrument, IFRS 9, som ersatte föregångaren IAS 39. Finansiella instrument är ett område som varit diskuterat under många års tid och blev ännu mer i fokus efter finanskrisen 2008. IAS 39 var länge kritiserad för att vara komplex, innefatta flera problem och ett av de mestomdiskuterade områden var bland annat hur kreditförluster redovisades. Införandet av den nya standarden medförde skillnader i hur finansiella instrument klassificeras, värderas och hur nedskrivning tillämpas. Alla svenska börsnoterade bolag ska använda IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning, men de som främst kom att påverkas av standardbytet var dockfinansiella bolag. Införandet av IFRS 9 kom att leda till förändringar i bolagens finansiella rapportering och då standarden endast varit i kraft under ett års tid fanns få studier om vilka effekter standardbytet faktiskt har haft. Med grund i detta avser denna studie att bidra tillforskningen genom att undersöka vilka övergångseffekter IFRS 9 har haft på svenska bankersfinansiella redovisning. Studien genomförs med hjälp av en dokumentanalys med komparativa inslag av tre svenskabankers finansiella rapporter. Empirin sammanställs i tabeller och text för att sedan mynna ut i ett konsoliderat undersökningsresultat. Därefter analyseras empirin för att belysa skillnader som uppkommit i hur bankerna tillämpar redovisning av sina finansiella tillgångar efterinförandet av IFRS 9. Utöver detta syftar studien även till att analysera förändringen ur ett intressentperspektiv. De största skillnaderna som IFRS 9 medfört ligger i hur de finansiella tillgångarna klassificeras och hur nedskrivning tillämpas. Den nya nedskrivningsmodellen utgår frånförväntade kreditförluster till skillnad från föregångaren i IAS 39 där en tillgång endast skrevsned till följd av en faktisk förlusthändelse. Studien visar att de nya klassificeringskategorierna under IFRS 9 lett till en minskning i tillgångarnas redovisade värde till följd av omklassificering och nedskrivning i alla studerade fall. Den nya nedskrivningsmodellen har resulterat i en markant ökning av bankernas kreditförlustreserver och de förändradeklassificeringarna och nedskrivningen har lett till en minskning i bankernas egna kapital. IFRS 9 har fått en positiv inverkan på bankernas finansiella rapporter sett ur ett intressentperspektiv. Detta eftersom standardbytet haft en positiv effekt på flera av de kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Studien visar på övergångseffekter som bytet från IAS 39 till IFRS 9 har inneburit. Vid studiens genomförande befinner sig ekonomin i en högkonjunktur vilket kan ha påverkat utfallet, vid övergången till en lågkonjunktur kan ytterligare väsentliga effekter uppkomma. / On January 1, 2018, a new accounting standard became effective for the regulation of financial instruments, IFRS 9, which replaced the predecessor IAS 39. Financial instruments are a subject that has been discussed frequently for many years and became even more in focus after the financial crisis in 2008. IAS 39 have been criticized for being complex, include several problems and one of the most controversial areas was how credit losses were reported. The introduction of the new standard resulted in differences in how financial instruments are classified, valued and how impairment is applied. All public companies in Sweden must use IFRS when preparing their consolidated financial statements, but those that primarily was affected by the standard replacement was financial companies. The introduction of IFRS 9 led to changes in the financial reporting and since the standard only has been effective for a year, few studies have been made on what effects the standard change has brought. Based on this, the study aims to contribute to the research area by examining which transition effects IFRS 9has implied to the financial statements of Swedish banks. This study is using a document analysis with comparative elements on the financial reports of three Swedish banks. The empirical data is compiled in tables and text, and then a consolidated result is made. Subsequently, the empirical data is analyzed to illustrate differences that have arisen in the accounting of financial assets after the introduction of IFRS9. In addition, this study aims to investigate how stakeholders’ perception of the financial reports is affected by the new standard, this is done with regard to their decision making. The main differences that IFRS 9 entails is how the financial assets are classified and how impairment is applied. The new impairment model is based on expected credit losses, unlike the predecessor in IAS 39, where impairment only were applied as a result of an actual loss event. This study shows that the new classification categories under IFRS 9 led to a decrease in the reported value of the assets as a result of reclassification and impairment. The new impairment model has resulted in an increase in the reserve for expected credit losses and the result of the new classification categories and the impairments was a decrease in equity. IFRS9 has had a positive impact on the stakeholders' perception of the financial reports and opportunities to make decisions. This is because the standard change had a positive effect on several of the qualitative characteristics of accounting. This study shows the transition effects that the change from IAS 39 to IFRS 9 has entailed. During this study, the economy is in a boom, which may have affected the outcome. When the economy transitions to a recession, further significant effects can arise. This paper is written in Swedish.

Dagens företag är exponerade för många olika typer av risker, några av dessa är valuta, ränta och råvarupriser. För att skydda sig mot sådana risker kan företag som tillämpar regelverken IFRS alternativt K3 välja att använda sig av säkringsinstrument vilket exempelvis kan vara en valutatermin. Säkringsinstrumentets värde förväntas röra sig i motsatt riktning som den säkrade posten. För att minska eventuella fluktuationer som kan uppstå till följd av säkringar kan företagen även frivilligt tillämpa säkringsredovisning, vilket innebär en matchning mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Den första januari 2018 ersattes den gamla standarden IAS 39 av IFRS 9 efter att ha blivit hårt kritiserad för att den varit allt för komplex, vilket i sin tur ledde till att företag avstod från att tillämpa säkringsredovisning. Därmed tillämpar företag som redovisar enligt IFRS den nya standarden IFRS 9. Företag som tillämpar K3 kapitel 12 däremot får indirekt tillämpa den gamla standarden IAS 39 då K3kapitel 12 baseras på IAS 39.Syftet med studien är att undersöka hur investerare och borgenärer påverkas av att företag tillämpar den nya standarden IFRS 9 respektive K3 kapitel 12. Genom en jämförande studie ämnar vi att finna skillnader och likheter vid tillämpning utifrån IFRS 9 och K3. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av tre typfall för att visa de skillnader och likheter som uppstår då företag tillämpar respektive regelverk samt hur dessa påverkarinvesterare och borgenärer. Studien visar att det inte finns stora skillnader mellan de två standarderna redovisningsmässigt men att det däremot finns stora skillnader kring kraven avseende vem som fårsäkringsredovisa. Detta är främst på grund av det omfattande effektivitetstestet som krävs iK3 kapitel 12 men inte i IFRS 9. Vi finner den enklare effektivitetsbedömningen som finns iIFRS 9 bättre än effektivitetstestet som går att finna i K3 kapitel 12, eftersom det förenklar och skapar fler möjligheter att tillämpa säkringsredovisning. Studien visar även att det enligtK3 är tillåtet att frivilligt avbryta säkringsredovisning, vilket det inte är enligt IFRS 9.Dessutom finner vi att dessa skillnader kan påverka investerare och borgenärer på flertalet sätt, främst genom säkringsredovisningens påverkan på de finansiella rapporterna samt mängden information de får ta del av då ett företag tillämpar säkringsredovisning. Studien visar därmed att säkringsredovisning har en övergripande positiv inverkan på investerare och borgenärer. Vår slutsats är att den nya standarden IFRS 9 och dess skillnader från dess föregångare ger en påtagligt positiv effekt för investerare och borgenärer. Detta eftersom de får tillgång till merinformation som de annars inte hade fått samt att fler företag kan tillämpasäkringsredovisning. Av den anledningen anser vi att K3 kapitel 12 bör uppdateras så att den baseras på IFRS 9 istället för IAS 39. / Today's companies are exposed to many different types of risk, some of them are currency,interest rates and commodity prices. In order to protect against such risks, the companyapplying the IFRS or K3 regulations may choose to use a hedging instrument which may use,for example, a forward contract. The value of the hedging instrument is expected to move inthe opposite direction as the hedged item. In order to reduce any fluctuations that may occurfrom hedges, companies can also voluntarily apply hedge accounting, which means a matchbetween the hedged item and the hedging instrument. On January 1 2018, the old standardIAS 39 was replaced by IFRS 9 after being criticized for being overly complex, which in turnled to the company refraining from applying hedge accounting. Thus, companies that reportaccording to IFRS apply the new standard IFRS 9. Companies that apply K3 Chapter 12 mayindirectly apply the old standard IAS 39, because K3 Chapter 12 are based on IAS 39.The purpose of the study is to investigate how investors and creditors are affected whencompanies apply the new standard IFRS 9 or K3. Through a comparative study, we can finddifferences and similarities in hedge accounting based on IFRS 9 and K3. The studies arebased on a qualitative research method and consist of three case studies, to show differencesand similarities that arise when companies apply their respective regulations and how theyaffect investors and creditors.The study shows that there are not any big differences between the two accounting standardswhen it comes to accounting, but there are great differences around the requirementsregarding who gets to apply hedge accounting. This is mainly because of the efficiency testrequired in K3 Chapter 12 that isn't used in IFRS 9. We find the simpler efficiency assessmentfound in IFRS 9 better than the efficiency test that can be found in K3 Chapter 12. The studyalso shows that according to K3 it's permissible to voluntarily cancel hedge accounting, whichit isn't according to IFRS 9. In addition, we find that this can affect investors and creditors inmany ways, mainly through the hedge accounting's effect on the financial reports andinformation that they can get from a company that applies hedge accounting. The study thusshows that hedge accounting has an overall positive impact on investors and creditors.Our conclusion is that the new standard IFRS 9 have a significantly positive effect oninvestors and creditors, compared to the old standard. This because investors and creditorsaccess to more information and more companies can apply hedge accounting. For this reason,we believe that K3 Chapter 12 should be updated to be based on IFRS 9 instead of IAS 39.This study is hereafter written in Swedish.

Den första januari 2018 ersattes den kritiserade redovisningsstandarden IAS 39 av IFRS 9.Regelverksändringen medförde förändringar i hur kreditförluster ska redovisas och hanterasmed reservposter i balansräkningen. Syftet med denna studie är att studera omregelverksändringen har medfört en ökad värderelevans för faktiska kreditförluster ochavsättningar för kreditförluster. Studien undersöker värderelevansen under IAS 39 och IFRS9 genom att tillämpa regressionsmodeller. Studiens urval består av 97 banker medskatterättslig hemvist i Europa som rapporterat enligt både IAS 39 och IFRS 9. Studienresulterade i att värderelevansen avseende avsättningar för kreditförluster och faktiskakreditförluster ökat efter införandet av IFRS 9. Det innebär att redovisningsinformationenunder IFRS 9 har en bättre förmåga att förklara förändringar i aktiepris jämfört med IAS 39.Däremot kan studien behöva en längre tidshorisont för att fullt ut kunna utvärdera omvärderelevansen faktiskt har ökat i och med införandet av IFRS 9.

Aquesta tesis té com a objectiu la caracterització de la mobilitat i les estratègies de captació i gestió del sílex com a matèria primera de cinc assentaments prehistòrics als voltants de les Muntanyes de Prades (Tarragona, Catalunya). La realització de prospeccions, anàlisi petrogràfiques i físiques i químiques (mitjançant lupa binocular, anàlisis de làmines primes, EDS (SEM), DRX, µ-DRX i espectroscòpia Raman) i la determinació de l’abundància silícia al territori (SIG), han determinat la variabilitat de silicificacions, la seva disponibilitat i el grau d’explotació per part del darrers caçadors-recol·lectors. L’anàlisi dels conjunts de Sant Gregori, Cova de Les Borres, Molí del Salt, Balma de la Vall i Picamoixons, amb seqüències des del Magdalenià superior final al Mesolític, i la distribució dels diferents tipus de sílex a la cadena operativa, han permès identificar els patrons de gestió d’aquestes roques. Tests estadístics multivariants han determinat la procedència geogràfica dels suports, establint els factors influents a l’aprovisionament i definint les rutes de mobilitat als diferents conjunts Les associacions de matèries primeres arqueològiques presenten correlacions positives amb la variabilitat de silicificacions mostrejades a les àrees pròximes als assentaments. Aquests resultats confirmen estratègies de captació coincidents amb els perfils de disponibilitat dels diferents sectors del territori, i plantegen: 1) un alt grau d’estabilitat a les dinàmiques de captació lítica dels jaciments, a nivell diacrònic; 2) diferències en l’explotació de matèries primeres entre els assentaments, que poden ser indicatives de patrons d’ocupació diferencial. L’estudi determina radis de mobilitat locals-regionals, similars als desplaçaments definits per al context del Tardiglacial europeu, i coherents amb un territori on els recursos lítics són abundants i predictibles, i presenten una extensió similar al rang anual residencial forager, determinat per l’etnologia. / Esta tesis tiene como objetivo la caracterización de la movilidad y las estrategias de captación y gestión del sílex como materia prima en cinco asentamientos prehistóricos en torno a las Montañas de Prades (Tarragona, Cataluña). La realización de prospecciones, análisis petrográficos y físico-químicos (mediante lupa binocular, análisis de láminas delgadas, EDS (SEM), DRX, µ-DRX y espectroscopía Raman) y la determinación de la abundancia silícea en el territorio (SIG), han establecido la variabilidad de silicificaciones, su disponibilidad y grado de explotación por parte de los últimos cazadores-recolectores. El análisis de los conjuntos de Sant Gregori, Cova de Les Borres, Molí del Salt, Balma de la Vall y Picamoixons, cuyas secuencias abarcan desde el Magdaleniense superior final al Mesolítico, y la distribución de los diferentes tipos silíceos en la cadena operativa, han permitido establecer los patrones de gestión de estas rocas. Test estadísticos multivariantes han determinado la procedencia geográfica de los soportes, estableciendo los factores influyentes en la captación y definiendo las rutas de movilidad en los distintos conjuntos. Las asociaciones de materias primas arqueológicas presentan correlaciones positivas con la variabilidad de silicificaciones muestreadas en las áreas próximas a los asentamientos. Estos resultados confirman estrategias de captación coincidentes con los perfiles de disponibilidad de los distintos sectores del territorio, y plantean: 1) un alto grado de estabilidad en las dinámicas de aprovisionamiento de cada yacimiento a nivel diacrónico; 2) Diferencias en la explotación de materias primas entre yacimientos, que pueden ser indicativas de patrones de ocupación diferencial. El estudio determina radios de movilidad local-regional, similares a los desplazamientos definidos para el contexto tardiglaciar europeo, y coherentes con un territorio con abundancia y predictibilidad de recursos silíceos, cuya extensión es similar al rango anual residencial forager, determinado por la etnología. / This PhD has as main objective to characterize the mobility and the procurement and management strategies of the chert as raw material in five prehistoric settlements around the Prades Mountains (Tarragona, Catalonia). The variability of silicifications, its territorial availability and grade of exploitation by the latest hunter-gatherers have been determined by prospecting, and petrographic and physical-chemical analysis (binocular loupe, analysis of thin lames, EDS (SEM), XRD, µ-XDR and Raman Spectroscopy) of cherts and their enclosing rocks. The analysis of the assemblages of Sant Gregori, Cova de Les Borres, Molí del Salt, Balma de la Vall and Picamoixons sites, with sequences from final Upper Magdalenian to Mesolithic, and the distribution of different siliceous types within the knapping operative chain let to stablish the management patterns of these rocks. Multivariant statistical tests determine the geographical provenance of lithic supports, and stablish the factors influencing the procurement process, defining the mobility routes frequented. The archaeological raw materials associations are positively correlated with the chert varieties sampled in the closest outcrops to the settlements. These results confirm cherts representation profiles according to the availability of the different territorial sectors, and set: 1) A diachronic high stability of the in-site procurement strategies; 2) Differences in the raw materials exploited among sites, which could be indicative of differential occupational patterns. This study determines mobility radius within a local-regional range, which are similar to the displacements for lithic catchment stablished European archaeological context after the Late Glacial. These distances are coherent with a territory with high abundance and predictability of siliceous rocks, and an extension similar to the forager annual residential range, determined by ethnology.